"Det gäller att jobba med de bästa"

Det har gått två veckor sedan finalen i Sveriges mest prestigefulla kocktävling, Årets Kock, gick av stapeln. En final där de tävlande ger sitt allra yttersta för att nå ända fram till mållinjen.

Segraren blev Jimmi Eriksson.

– Att nå dit har alltid legat som en dröm i bakhuvudet, berättar han för Realtid Helg. Jag är i grund och botten en tävlingsmänniska och gillar att pusha mig själv.

Vinnarskallen behövdes, för en seger i Årets Kock tar man inte hem på en kafferast. Redan ett halvår före finalen började Jimmi jobba med sitt bidrag.

– När man är med i tävlingen går man in i en liten bubbla och pausar sitt liv. Sedan var själva finalen obeskrivlig. Man pushar sig själv till en så hög nivå som man bara kan. Det var mycket press, ångest men också glädje, förklarar han.

Vinsten gav naturligtvis känslor av eufori, men det tog ett tag innan allt sjönk in. Först nu har han börjat smaka segerns sötma.

– Jag njuter, och känner en glädje att jag lyckats!

Jimmi bor på Söder i Stockholm, men rötterna har han i Kungsängen några mil nordväst om stan. Uppväxten präglades av väldigt mycket idrott.

– Jag tävlade i fotboll och innebandy, men jag var även sysselsatt med andra sporter.

Skolan gick bra, och när det var dags för gymnasiet valde han Hotell- och Restaurangprogrammet i Upplands Bro. Jimmi kommer från en familj och släkt med ett stort matintresse, framförallt på mammans sida.

– Mormor och morfar är från Värmdö. Jag har fina minnen därifrån. Bra råvaror från fiske och grönsaksland. Det har nog präglat mig omedvetet, tror jag.

Att få jobba som kock trodde han skulle passa perfekt.

– Jag ville vara kreativ och jobba med händerna, inte sitta bakom en skärm. Direkt när jag kom ut på praktik så kände jag att det var det här jag ville göra, omringad av erfarna och duktiga kockar. Matlagning är hur roligt som helst!

Efter gymnasiet drog han ut i världen för att pröva sina färdigheter som kock. Det blev jobb i Österrike, Karibien, London och som privatkock på en båt i Medelhavet.

–  Jag lärde känna nya kulturer, fick kockerfarenhet och träffa mycket folk. Det var väldigt nyttigt. Jag växte som människa av det.

Väl hemma igen blev det anställningar inom Pontus Group och på Restaurang Jonas. För närvarande är han på Lilla Ego.

– Det gäller att jobba med de bästa, så att man får inspiration och feedback. Det behövs om man ska lyckas i Årets Kock.

På frågan om förebilder svarar han Daniel Räms och Tom Sjöstedt, Lilla Egos ägare.

– Jag har jobbat med dem i snart tre år. De har lyft fram mig till den kock jag är i dag. Sedan finns det många andra också, men det är de som har pushat mig.

Nu väntar ett inspirerande år där han kommer träffa mycket folk i olika sammanhang.

– Men jag älskar att jobba på krogen, så jag komma att försöka jobba en del på Lilla Ego ändå.

Till sist, kan du tipsa om en enkel trerätters för hemmakocken som inte går att misslyckas med?

– Löjrom med klassiska tillbehör, eller färska ostron. De kan vara svåra att öppna, men är gott. Till varmrätt, ja det går ju att misslyckas med biff och bea. Även med ett långkok och god potatispuré. Allt handlar ju om smaksättning och att man vet vad man gör. Till efterrätt säger jag crème brûlée. Det är svårt att misslyckas med om man bara följer receptet, säger Jimmi Eriksson.