Realtid.se talar med finansbranschens experter om den hållbara investeringstrenden och varför en förändring i diskussionen var nödvändig för att intresset från investerarna skulle öka.
"Det finns ingen återvändo"
Mest läst i kategorin
Hållbarhet och etiska frågor har sedan en längre tid tillbaka blivit en allt viktigare del av kapitalförvaltningsindustrin. Stora institutionella investerare investerar allt mer etiskt i sina portföljer och fondförvaltarna hänger med i utvecklingen med flera nya fonder med specifika ESG-inriktningar.
Nordiska aktörer har investerat i gröna projekt och i många fall exkluderat så kallade miljöbovar från portföljen. Här på hemmaplan är bland annat flera av AP-fonderna aktiva i sektorn. Fjärde AP-fonden har till exempel varit aktiv i ett initiativ som heter Portfolio Decarbonization Coalition och har dessutom tagit steg mot att minska koldioxidavtrycket i portföljen. I dagarna offentliggjorde AP2 att ytterligare 19 fossilbolag ska dumpas.
Det har tagit tid men miljö- och klimataspekten är en stor del av investeringsstrategierna numera. Nu visar allt fler investerare intresse för det och det har att göra med att diskussionen flyttats från att handla om att rädda världen till att handla om riskminimering och att förebereda portföljen för framtiden, enligt flera experter Realtid.se talat med.
Amundis chef för institutionella kunder Frédéric Samama säger att det handlar om att ta ansvar för den framtida avkastningen.
– Det är en fascinerande tid för debatten kring klimatförändringar. Kapitalägare börjar allt mer intressera sig för området och så var inte fallet ett tag sedan. Över en period på 20 år har det mestadels varit regeringar som kämpat mot klimatförändringar men det har ändrats nu och det har att göra med den skiftande debatten. Om du som kapitalägare inte integrerar analys om klimatrisker när du investerar i energi så bryter du mot ditt ansvar. Diskussionen handlar inte om att rädda planeten utan att göra sitt jobb, säger han till Realtid.se.
– Om du förvaltar en pensionsfond som Fjärde AP-fonden eller ett försäkringsbolag i Kina till exempel, så är din främsta uppgift att leverera avkastning till kunder. En liten del handlar om att göra det rätta men det primära målet är avkastning. Men det positiva är att man jagar avkastning genom att ta sig an klimatproblemet också.
Impax Asset Management är en kapitalförvaltare som investerar med en hållbar filosofi. Bolagets direktör gör ESG och hållbarhet, Lisa Beauvilain, är inne på samma linje som Samama och säger till Realtid.se att utgångspunkten är att hitta investeringsmöjligheter, inte att rädda världen.
– Det kanske är en effekt men vi ser det som en investeringsmöjlighet. I en värld där det handlar om att vårt energisystem måste minska sitt beroende av fossila bränslen med 80 procent de kommande 30 åren, så kommer det finns många vinnare och förlorare. Det här gör vi framför allt inte för att rädda världen, även om det är positivt att jobba för något sådant, men det här drivs av investeringar och avkastningsförväntningar, och det har vi varit bra på, säger hon.
Globala rådgivaren Mercer Investment Consulting har nyligen gett ut en rapport som kartlägger olika portföljrisker som stora investerare som pensionsfonder och försäkringsbolag har framför sig.
Undersökningen går igenom olika scenarios inom klimatområdet och dess påverkan på olika tillgångsklasser samt vilka möjligheter det kan ge. Men den generella slutsatsen är att investerarnas portföljer ska genomgå ganska stora förändringar, eftersom många tillgångsklasser är exponerade mot bolag och andra tillgångar som är känsliga för framtida fokus på miljö och hållbarhet.
Exempel på förändringar blir en flytt från mer traditionella typer av investeringar till mer grön energi, index med fokus på lägre koldioxidexponering eller realtillgångar, en trend som i mångt och mycket redan sker, uppger Jane.
Ambachtsheer, partner på Mercer och ordförande för ansvarsfulla investeringar, till Realtid.se. Ambachtsheer har tidigare även varit rådgivare till FN vid framtagandet av Principles of Responsible Investing.
– Jag tror det här sker redan. Många investerare begränsar redan exponeringen till koldioxidtunga tillgångar och omallokerar till ny energikällor. Många gör det bara av finansiella skäl, för att hantera finansiella risker och söka nya avkastningskällor samtidigt som de gynnas av innovationen och kostnadssänkningarna inom teknologin för förnybar energi. Det ser vi absolut och det är en trend jag väntar mig fortsätter, säger Ambachtsheer.
Ingen återvändo
First State Investments globala chef för ansvarsfull investeringar Will Oulton går ett steg längre och kallar det för en "ostoppbar trend" i en intervju med Realtid.se om bolagets senaste ESG-rapport. Förvaltaren tog steget längre med den nionde årliga rapporten och valde att redovisa klimatrisken i portföljerna, inom både fossila och icke-fossila bränslen.
– Det finns ingen återvändo nu. Det här är en del av en investeringsdisciplin och en del av sättet att förstå investeringsrisker och det kan vara ett bra sätt att hitta nya möjligheter, säger han.
Anledningen till att förvaltaren valt att rapportera ännu mer detaljerat om klimatriskerna är för att investerarna efterfrågar den typen av rapportering.
Samtidigt anser han att institutionerna varit lite efter kapitalförvaltarna när det gäller utvecklingen och kompetensen inom etik, miljö och hållbarhet i portföljen, åtminstone i Storbritannien. Många nordiska pensionsfonder har sedan flera år tillbaka aktivt arbetat med dessa områden och investerat i grön och förnybar energi.
Mercers Jane Ambachtsheer delar uppfattningen till viss del och menar att det beror på de olika aktörerna och att det är svårt att generalisera på den punkten.
– Förvaltarna är förvisso de som står närmare frågan eftersom det är de som analyserar själva investeringarna, men samtidigt har kapitalägarna en stor roll att spela, genom att analysera sina mandat och ha en aktiv dialog med sina förvaltare, säger hon.
Innovation inom passiv förvaltning
Många mandat och fonder som fokuserar på hållbarhetsaspekten kräver ofta en mer aktiv förvaltning eftersom det handlar om ett specifikt urval av bolag som verkar inom rätt sektor. Samtidigt pågår den en tydlig trend inom fondbranschen där allt fler investerare söker sig till passiva fonder.
Ett sätt att balansera den motsättningen kan vara så kallade low carbon-index. Det pågår en viss innovation även på den passiva fronten och bolag som Amundi arbetar mycket med det i nuläget.
Amundis Frédéric Samama förklarar att förvaltaren tar MSCI-indexet och rankar innehaven efter deras exponering till så kallade "stranded assets" och klimatförändring. Därefter viktas indexet om så att exponeringen till mer miljövänliga bolag blir större samtidigt som den fortfarande är sektorneutral.
Tanken är att en omställning mot ett klimatneutralt samhälle innebär att utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser leder till stigande kostnader. Bolag med stora utsläpp eller fossila reserver kan då drabbas negativt och värderas och prissättas annorlunda än i dag och bolag med mindre utsläpp har en ekonomisk fördel.
– Så kan man lösa problemet. Man kommer ha en likvärdig avkastning som index tills marknaden börjar prisa in de här riskerna på riktigt. Därefter bör resultatet bli bättre än index om de här bolagen som drabbas värst har exkluderats, säger han.
Han tillägger att en exkludering av bolag från lågkoldioxidindexet inte är permanent och att innehaven omvärderas varje år. Om något bolag förbättrar sitt arbete med hållbarhet och börjar förbereda sig mer för en övergång till grönare energi och ett lägre koldioxidavtryck så kan de inkluderas i indexet igen.
Detta kan enligt Samama även bidra till en bättre konkurrens bland bolagen.
Exkluderings vs. engagemang och aktiv dialog
En stor del av aktivismen inom etik- och miljöområdet har just varit exkludering av miljöbovar från portföljen. En stor andel investerare har tagit hela steget och dumpat bland annat fossila bränslen. På global nivå har till exempel Rockefeller Foundation och University of Massachusets tagit steget. I Sverige har Andra AP-fonden och Länsförsäkringar nyligen avvecklat fossilbolag, bara för att nämna två aktörer.
Det finns dock flera som kritiserar det ställningstagandet och menar att man genom att avyttra bolag bara lägger över ansvaret på andra investerare.
Amundis Samama är inte helt för att dumpa bolag permanent men anser att det "skickar en stark signal". Problemet är var man drar gränsen.
– För det första kan inte alla investerare göra det. Exkluderar du alla fossilbolag så måste du fortfarande leverera en avkastning, det problemet försvinner aldrig. Andra problemet är vad man egentligen ska exkludera. Det finns många bolag som inte är fossilbolag men som fortfarande förorenar. Och vad gör vi med banker som finansierar dessa? Var drar man gränsen egentligen? Jag tycker inte det är den bästa lösningen, säger han.
First States Will Oulton är inte heller för en avyttring. Hans arbetsgivare har enbart ett kriterium för exkludering och det är en gammal holländsk reglering som förbjuder investeringar i bolag förknippade med landminor och klusterbomber, något bolaget följer på grund av sin stora holländska kundbas.
– Annars handlar det bara om hur bolagen kan möta framtida krav på hållbarhet och ESG och där lägger vi våra kunders pengar.
Mercers Jane Ambachtsheer ser dock fördelar med båda tillvägagångssätten. Vad varje investerare väljer att göra måste alltid baseras på kundernas önskemål och bolagens egna objektiv.
– Båda är verktyg som kan användas. Jag tror inte någon av dem är mer rätt än den andra och allt beror på investeraren. Det är mycket som ska besvaras innan ett val kan göras, säger hon.
Att mäta effekten på engagemang
En fråga för de som är engagerade i en aktiv dialog är hur effekten av den kan mätas och om det kan bevisas att engagemang överhuvudtaget fungerar. Kan dessa dialoger ofta inte bli mer än önsketänkande?
Jane Ambachtsheer menar att de senaste årens klimatöverenskommelser är bevis på en viss framgång.
Dessutom lyfter hon fram att oljebolaget Total nyligen publicerade dokument i samband med sin årsstämma som visar hur det ska integrerar klimatstrategier, vilket var en direkt respons på aktieägarnas krav.
Fondförvaltare stärker fokus
Oavsett ståndpunkt står det klart att ämnet är av ett stort intresse för finansbranschen. På senare tid har många fondförvaltare visat sig vara aktiva i området och lanserat nya produkter med hållbarhetsfokus.
Ett av bolagen som valt att satsa på sektorn är Alfred Berg Asset Management. Förvaltaren beslutade att integrera ESG-arbetet över hela förvaltningen och startskottet på aktiesidan är den nya fonden Hållbar Tillväxt Sverige. Sedan en månad tillbaka finns den på Pensionsmyndighetens fondplattform.
Grundfilosofin är att bolag som kan bemöta alla nya krav på lösningar inom trender som kraftig befolkningstillväxt, urbanisering och en växande medelklass är de framtida vinnarna, säger Anita Lindberg, ansvarig för hållbarhetsanalys.
– Företag som ligger i framkant och är proaktiva inom området kan fungera som motorer i en hållbar utveckling och vi tror därför att de företagen kommer att vara uthålliga över tid vad gäller tillväxt och lönsamhet. Vi ser det som att de har en värdemässig uppsida i hållbarhetstrenden och det är de företagen på den svenska börsen som vi vill identifiera. Det är grundfilosofin och vi kan även göra det här med en viss trygghet i att i princip alla företag på svenska börsen har tagit ombord hållbarhetfrågorna och jobbar allt mer integrerat med dem, säger hon.
Fonden använder sig av ett tiotal investeringsteman, där energieffektivitet, förnybar energi och social säkerhet utgör en del av den övergripande strategin.
Slutsatsen från Alfred Bergs sida är i alla fall att förvaltare utan någon form av ESG-strategi inte bör bemöda sig att ta kontakt med institutionella investerare. Ansvarsfulla investeringar är viktiga och intresset växer.
– Att det finns en strategi för ansvarsfulla eller hållbara investeringar är snarare regel än undantag numera hos institutionella investerare. Många har en negativ screening som grundmodell. Vi försöker ta arbetet till nästa nivå och jobbar med hållbarhet ur ett investeringsperspektiv snarare än ett filter vid sidan om. Det är ganska få som anpassat sina placeringspolicyer efter ett sådant sätt att jobba, även om det ofta finns övergripande formuleringar om att vilja bidra till en hållbar utveckling. Jag hoppas att fler kan fokusera på den delen av sina kriterier och se vilka möjligheter det finns och hur marknaden kan utvecklas. Kapitalägarna kan driva på sina förvaltare att ta nästa steg och börja jobba med en mer positiv ansats. Men det är en resa, säger Lindberg.