”Det finns en hel del att tjäna på att tajma marknaden”

Coronakrisen påverkar just nu hela världens ekonomi. Centralbanker som amerikanska Fed har sänkt räntan. Vinstvarningarna blir allt vanligare och allt fler företag märker konkreta ekonomiska konsekvenser. 

Den totala upplåningskostnaden för bolagen som är aktiva på kapitalmarknaden är fortfarande låg.

Louis Landeman, kreditchef företagsobligationer, Danske Bank i Sverige:

Hur påverkas företagens finansiering av coronakrisen och börsoron?
– De senaste veckorna har kreditriskpremien stigit något på kapitalmarknaden i spåren av oro kring coronaviruset och den framtida konjunkturen. Även om det blivit något dyrare att finansiera sig är dock kapitalmarknaden fortfarande tillgänglig, åtminstone för företag med god kreditkvalitet. De fallande statsräntorna har också i viss mån varit en motverkande kraft mot den stigande riskpremien, vilket innebär att den totala upplåningskostnaden för bolagen som är aktiva på kapitalmarknaden fortfarande är låg.  

Hur ser du på klimatet för företagsobligationer?
– Vi upplever fortfarande att efterfrågan på krediter är god. Däremot har den generella riskaptiten minskat. Det har gjort att balansen mellan köpare och säljare något viktats över i köparnas favör. Det återstår att se om detta endast är ett kortsiktigt fenomen eller om situationen kommer att bestå en längre tid.

Hur påverkas möjligheterna för företag att ta banklån?
– De nordiska bankerna är generellt finansiellt starka och har bra utlåningskapacitet. Samtidigt hämtar bankerna själva en stor del av sin finansiering på kapitalmarknaden. Det medför att om bankernas egna upplåningskostnader på kapitalmarknaden markant skulle stiga så bör också i förlängningen priset på deras utlåning att stiga över tid.

Hur anser du att politiker och myndigheter bör agera angående företagens försämrade möjligheter för finansiering?
– Jag tycker att det är allt för tidigt att diskutera om några stödåtgärder riktade mot den finansiella sektorn behöver sättas in från myndighetshåll eftersom tillgången på finansiering överlag trots allt är tämligen god. Däremot tycker jag att man från statligt håll borde överväga om extra medel ska skjutas till som stöd åt de redan hårt pressade svenska kommunerna och regionerna. Dessa drabbas just nu av ökade kostnader inom smittskyddshantering och vård. Även om dessa satsningar behövs och efterfrågas konkurrerar de resursmässigt med övrig vård och offentlig service som också ska levereras på kommunal och regional nivå.

Svaga råvarupriser, fallande efterfrågan och rädsla för coronavirus dämpar den globala tillväxten.

Jonas Thulin, chef för kapitalförvaltning, Erik Penser Bank:

Hur påverkas företagens finansiering av coronakrisen och börsoron?
– Vid börsfall försämras den generella finansiella miljön. Vi behöver skapa en förståelse kring de mer marknadsmässigt viktiga aspekterna kring finansiering och likviditet. Här valde Fed (den amerikanska centralbanken, red:s anmärkning) först att inte agera, varför marknaden inledningsvis blev lite nedstämd. Sedan var man snabb med nya besked och marknaden kunde ta fart igen. 

– Om vi tar ett mer holistiskt perspektiv kan vi konstatera att ta in kapital från marknaden (nya lån och så vidare) har blivit klart svårare i vissa sektorer, de som har störst negativ påverkan av viruset; flygbolag, hotellkedjor, olje- och gasbolag med flera. Marknaden har nu mappat upp supply-leden och agerar på enskilda innehav vilket gör att bilden blir spretig och när man allokerar risk gäller det att veta vilka bolag man går lång respektive kort i.

Hur ser du på nyemissioner och/eller börsnotering de närmsta månaderna?
– En avtagande aktivitet kommer att märkas. Men det kommer att gå över och ekonomin i stort kommer gå att igenom olika scenarion. Det finns med andra ord en hel del att tjäna på att tajma marknaden och vi ser att så sker just nu. Det är till och med så att företag väljer att ta in kapital utefter den senaste tidens räntesänkningar. Man agerar alltså väldigt snabbt efter räntesänkningarna för att dra nytta av dessa. Man skiftar till och med fokus på vilket land man ska ta in kapital från. Vi har sett ett skifte från euro- till dollarmarknaden. Det ger en snabbrörlig marknad med stigande spreadar mellan bolag och sektorer.  

Hur ser du på klimatet för företagsobligationer?
– Beroende på vilken risk de bär så drivs de av liknande krafter som börsen. Portföljeffekter ser en stigande korrelation och ett eventuellt fall i riskaptit ger effekter som man som förvaltare måste vara beredd på. Det finns också tecken i marknaden på att investerare drar öronen åt sig kring de mest utsatta sektorerna. Det beror även på att det sedan fem år ligger kvar gamla strukturer inom olja och gas som inte belönat sig, så med en för vissa bräcklig historia och viruset i kombination kommer denna sektor att få det mycket tufft. 

– Sedan kommer den generella efterfrågan på till exempel olja bli betydande. Den ser just nu svagare ut men vi vet att det kommer gå över, genom att studera om prisnedgången beror på efterfråga eller utbudsfaktorer. Poängen är att bankerna kan nyttja detta och ge sämre villkor här och nu. Andra sektorer får det också svårare men i mindre grad.

– Branscher som är beroende av konsumenternas diskretionära utgifter som resor och avancerad detaljhandel och gränsöverskridande leveranskedjor som bil, elektronik och kemikalier, är särskilt utsatta ur ett kreditperspektiv. Man ska också notera att andra bolag, som Picard, ser ljusare kreditvillkor vilket reflekteras i deras prissättning.

– Bortsett från M&A-erbjudanden har företagens förmåga att dra nytta av de gynnsamma refinansieringsförhållandena som sågs i början av året också minskat. Fler namnkunniga företag har skjutit upp sina planerade obligationer under de senaste veckorna, eftersom investerare krävde högre avkastning för den osäkra ekonomiska bakgrunden.

Hur påverkas möjligheterna för företag att ta banklån?
– Oroliga olje- och gasföretag kan ha svårt att övertyga sina bankirer om att fortsätta att förlänga krediten när utsikterna försvagas för energi, vilket kan leda till fler konkurser i den redan belägrade sektorn.

– Kreditgivare utvärderar värdet på oljereserver som används som säkerhet för banklån två gånger per år, en process som sannolikt inte kommer att gå bra när svaga råvarupriser, fallande efterfrågan och rädsla för coronavirus dämpar den globala tillväxten. Banker kan minska sin utlåning till kassasvältande energiföretag med 10-20 procent i vår, enligt investerare och analytiker. På grund av en redan ”klumpig” process kan man hamna på fel sida snöret därför får dessa sektorer en tuffare miljö nu.

– Här blir det av yttersta vikt att särskilja företagens utsagor mot bankernas kommentarer och modeller, ingen enkel match men för oss i marknaden är det egentligen ingen ny situation, bara mer allvarlig för just dessa bolag. Då det blir tufft agerar banker nu också redan som lättare motparter – det har börjat i Kina och USA och kommer till Europa så småningom. Vi vet redan att JP Morgan har studerat hur de ska öka sin utlåning för att möta viruset, som de anser är en kortsiktig effekt varför kortsiktigt stöd kan löna sig för alla parter.

Hur påverkas andra typer av finansieringsmöjligheter?
– De följer den generella riskaptiten som blir helt avgörande ur ett tajmingperspektiv. Utmaningen blir att förutse de mer långsiktiga påverkansgraderna och planera sin finansiering utefter dessa. Det här ställer större krav på analyser.

– Ser vi till Europa har vi nu en torka på HY (High-Yield Bonds, obligationer med hög ränta, red:s anmärkning). Vi har under denna vecka sett hur låntagare försöker komma tillbaka till marknaden men vi ligger fortfarande under 2019 års aktivitetsnivå. IG (investment grade, avseende kreditbetyg) ligger 4.3 procent under 2019 års nivå. Det betyder alltså att aktiviteten ligger under nivån förra året vid denna tidpunkt, vilket är förståeligt då börsen rasade från all-time-high till minus10 procent på den kortaste tiden någonsin. Tvåa på den listan är 1916 när USA gick in i första världskriget och trea USA:s invasion i Irak. Ett intressant historiskt ögonblick.

– Efter den initiala permafrosten lättar det dock upp till följd av den rekyl vi sett i marknaden som påbörjades förra fredagen när många förvaltare var tvungna till att balansera upp aktier. Medan den amerikanska räntesänkningen på tisdagen gav globala låntagare en viss drivkraft, står den svaga starten för försäljningen i mars – traditionellt en stark månad – i kontrast till blockbustervolymerna i januari och början av februari. Det gör att de senaste dagarnas framgångsrika transaktioner är väldigt viktiga.

– Banker inklusive Barclays Bank och Goldman Sachs har högrisklån och obligationer på nästan 9 miljarder dollar på sina balansräkningar och möter en nervös väntan på att kreditmarknaderna öppnar igen innan de kan sälja skulden. Bankerna hade tidigare åtagit sig att teckna cirka 6 miljarder euro i högavkastande obligationer och 2 miljarder euro med hävstångslån innan de större effekterna av coronaviruset grep tag i marknaden. När osäkerheten ökar och lånekostnaderna ökar, kan många av dessa affärer skjutas upp.

Hur anser du att politiker och myndigheter bör agera angående företagens försämrade möjligheter för finansiering?

– Blir situationen allvarligare behöver man se över vad som redan gjorts i andra länder, som i Kina. Man har redan visat hur dessa åtgärder också förbättrar den generella riskaptiten i övriga marknader varför det kan vara något att se över.

Något övrigt kring hur företagens möjligheter till finansiering påverkas av börs/corona-oron?
– I en globaliserad värld som är på randen av kraftig nervositet över alla större händelser så är det vi nu ser bara ett startskott. De positiva händelserna reagerar vi dessvärre inte så mycket på, utan fokus hamnar allt som oftast på de negativa. Detta skapar möjligheter och situationer som präglas av villrådighet. Vi tror att det gäller, mer än någonsin, att veta vad och hur man ska agera – det ställer nya krav på företag och rådgivare till dessa. Det ställer också nya krav på hur vi ser på (ofta) föråldrade teorem om hur saker ska hanteras och till och med värderas.

Även detta kommer att normaliseras och bli en delkomponent av allt annat som skall tas i beaktning.

Pauline Holst Blomqvist, Chef Corporate Finance, Avanza Bank:

Hur påverkas företagens finansiering av coronakrisen och börsoron?
– Det är för tidigt att idag förutse vidden av coronakrisen och dess effekter. För närvarande har vi ett avvaktande läge där vi bevakar utvecklingen. Volatilitet och oro på finansiella marknader är en naturlig reaktion på ovisshet. Vi behöver vara beredda på att volatiliteten och ovissheten håller i sig ett tag.

Hur ser du på nyemissioner och/eller börsnotering de närmsta månaderna?
– Så länge det råder ovisshet kring den globala smittspridningens utsträckning kommer vi att se volatilitet och osäkerhet i marknaden. Detta kan dock ganska snabbt komma att ändra sig så snart marknaden och dess aktörer upplever att läget stabiliserar sig. Marknaden kommer då att göra sin bedömning och prisa in de effekter man tycker sig kunna etablera och överblicka varefter nyemissioner och börsnoteringar kommer att fortsätta.

– Vi får inte glömma bort att så väl människan som samhället och därmed även finansiella marknader, är mycket anpassningsbara och i sinom tid kommer att förhålla sig till coronavirusets existens på ett överlag balanserat vis. Även detta kommer att normaliseras och bli en delkomponent av allt annat som skall tas i beaktning. 

– Företag kommer naturligtvis att ha ett fortsatt kapitalbehov och kriser skapar också möjligheter. Kapitalmarknaden och investorer kommer därför fortsätta att bistå företag med kapital givet att det finns goda affärsmässiga skäl till att göra det, till rätt pris.

Hur ser du på klimatet för företagsobligationer?
– Skulle banksektorn bli mer restriktiv i sin utlåning kan vi se en utveckling där bolag vänder sig till kapitalmarknaden för att låna pengar genom att emittera företagsobligationer.

Hur anser du att politiker och myndigheter bör agera angående företagens försämrade möjligheter för finansiering?
– Givet myndigheters och politikens ansvar att verka för att förebygga smittspridning och effekterna därav är det snarare före än efter som de största och mest effektiva insatserna kan och bör göras.

– Samtidigt lever vi i en global värld där vi påverkas av hur hårt andra länder drabbas, inte minst Kina, där fabriker och andra verksamheter nu hålls stängda vilket även påverkar svenska företags leveranskedjor, produktion och försäljning. Drar krisen ut på tiden, och det drabbar många verksamheter allvarligt, kan vi inte utesluta att lättnader och stimulanspaket kan komma att behövas.

Något övrigt kring hur företagens möjligheter till finansiering påverkas av börs/corona-oron?
– En förutsättning för att kunna attrahera kapital, oavsett i vilken form, är att man som bolag kan presentera goda grunder och motiv kring hur kapitalet ska användas; hur det kommer att stärka verksamheten, öka dess konkurrenskraft och marknadsposition samt att man har en bevisad förmåga att genomföra det man ämnar. Oavsett konjunkturnedgångar och kriser finns det fortsatt mycket finansiellt kapital som måste sysselsättas och som söker ett avkastande hem.

En nyemission som annonseras idag skulle riskera att bli onödigt dyr.

Esbjörn Lundevall, aktiestrateg och Jonas Österlund, global chef för distribution av högavkastande obligationer, SEB:

Hur påverkas företagens finansiering av coronakrisen och börsoron?
– Det helt avgörande är hur länge oron består och hur länge den påverkar resultatet i bolagen. Många av de vinstvarningar som kommit hittills är primärt relaterade till Kina – produktion, underleverantörer, försäljning – och där börjar företagen gradvis återgå till produktion redan nu. Hur fort det kommer att gå vet vi inte, men det görs betydande stimulanser från myndigheterna för att snabba på det hela, samtidigt som andra faktorer håller tillbaka. Exempelvis att få besöker butikerna trots att de har öppnat och att det är svårt för arbetare att resa från vissa delar av landet till sina arbetsplatser. Vissa bolag uppger att de tror på en normal nivå igen i mitten av april.

Hur ser du på nyemissioner och/eller börsnotering de närmsta månaderna?
– Det är lite tidigt att svara på, potentiellt har oron minskat signifikant redan inom några månader. Just idag tror jag att få vill notera ett bolag och väljer att avvakta. En nyemission som annonseras idag skulle riskera att bli onödigt dyr och kräva extra stor rabatt så även där tror jag att många bolag skulle välja att avvakta om de har ett val. Emissioner där bolaget inte har möjlighet att avvakta ens några veckor innebär sannolikt alltid betydande utspädning. Även detta kan ändras snabbt.

Hur ser du på klimatet för företagsobligationer?
– Marknaden påverkas i tider av oro precis som alla tillgångsslag. Inledningen av året kännetecknades av stora inflöden till fonder och stark efterfrågan på obligationer i alla riskklasser. Kreditspreadar var på de lägsta nivåerna som uppmätts så från de extrema nivåerna har vi sett en korrektion. Europeiska kreditfonder har sett stora utflöden och nordiska i mindre utsträckning. Detta har gjort att kreditspreadar för starka krediter har gått från cirka 40 till 60 baspunkter medan motsvarande för högyieldande krediter har gått från 210 till 300 baspunkter.

– Nya emissioner skjuts ofta fram mitt i en sådan här turbulens, men vi har sett transaktioner för Carlsberg på 500 miljoner euro och Latour på 1,75 miljarder kronor. Naturligtvis påverkas sektorer olika av virusutbrottet och störst påverkan har vi sett i resesektorn och bolag exponerade mot olja. Kina har varit mest drabbat så företag med stor exponering mot den marknaden ser stora effekter. Om virusoron ligger kvar i flera kvartal kommer vi att få stora effekter för bredare delar av näringslivet med supply chains som kan störa leveranser av insatsvaror. Om oron bedarrar så kommer marknaden att återhämta sig och möjligheten för bolag att finansiera sig i obligationsmarknaden kommer åter att öppnas.  

Något övrigt kring hur företagens möjligheter till finansiering påverkas av börs/corona-oron?
– En allmän reflektion är att det är en god idé att inte vara för beroende av en finansieringskälla och se till att man har en förfalloprofil som göra att man inte är för utsatt för tillfälliga sättningar i marknaden.