Det enda säkra är osäkerheten

Uttalandet väckte stor uppmärksamhet och resulterade bland annat i en misstroendeomröstning. Persson klarade sig, men debatten gav hans motståndare bra ammunition i flera år framöver.

I sak hade han rätt. Få saker är så viktiga för ett lands ekonomi som stabila, förutsägbara och gynnsamma förutsättningar för investeringar. Däremot är det förstås inte så klokt att hylla stabiliteten i en brutal diktatur.

Politisk stabilitet förutsätter inte heller diktatur, den imponerande politiska stabiliteten i Sverige har exempelvis varit en av våra viktigaste konkurrensfördelar som investeringsland.

Denna stabilitet har varit av flera slag. Dels har svenska val sällan inneburit några dramatiska överraskningar, vi har en lång historia av stabila och rimligt beslutskraftiga regeringar. Dels har många viktiga politikområden präglats av bred politisk samsyn. Statens budgetregler, energiförsörjningen, försvaret, infrastrukturen och nu senast migrationen. Med mera.

Stabila regeringar och strävan efter samsyn har minskat den politiska risken betydligt.

Men stabiliteten vittrar sönder. Vi lever idag i en betydligt stökigare och mer svårförutsägbar politisk miljö. Och inget tyder på att det är tillfälligt.

Vi svenskar är vana vid att riksdagsval i praktiken är val mellan två alternativ: en hyggligt stabil borgerlig regering eller en hyggligt stabil regering ledd av socialdemokraterna. Det har oftast varit minoritetsregeringar, men i regel stabila sådana.

Valet 2018 kommer att bli annorlunda. Det enda som är säkert är att den regering som tillträtt när dammet lagt sig kommer vara mindre stabil än vi varit vana vid historiskt.

Debatten om den nya osäkerheten kretsar för det mesta kring SD. Närmare bestämt att partiet med stor sannolikhet kommer att bli tungan på vågen även i nästa val – antagligen med ännu starkare stöd. Men det är bara en aspekt av instabiliteten.

Den politiska skalan splittras upp. Den gamla bekanta höger/vänster-skalans uppdelning efter främst synen på ekonomi bryts sönder i fler perspektiv. Det talas ibland om den sk GAL-TAN-skalan (Grön Alternativ Liberal vs Traditionell Auktoritär Nationalist), men det är en förenklad bild. Klart är i alla fall att höger och vänster inte har samma entydiga betydelse som förr, och att det gör politiken svårare att förutsäga.

De flesta etablerade partier har akuta problem. Två av fyra Allianspartier kämpar nära fyraprocentsspärren, inte bara KD utan även L. Samtidigt är MP efter bara en halv mandatperiod vid makten i djup kris, och S stöd är rekordlågt. I gengäld växer ytterlighetspartierna SD och V, medan FI kryper allt närmare fyraprocentsspärren.

Förtroendet för partiledarna är rekordlågt. Idag har de mest populära partiledarna förtroende från ungefär var tredje väljare, lite beroende på hur man mäter. Det är mindre än hälften av det förtroende Fredrik Reinfeldt åtnjöt för bara några år sedan, och långt under Göran Perssons toppnoteringar.

Mycket talar också för att valet 2018 blir det första då den svenska politikens huvudalternativ – M och S – inte ens tillsammans har stöd av en majoritet av väljarna. Det skulle innebära att inte heller drömmen om en sk ”stor koalition”, en samregering mellan M och S, blir särskilt stabil.

Det enda som är säkert om den politiska framtiden är att den är osäker. Nästa regering kommer, oavsett färg och sammansättning, att ha svårare att få stöd för sin politik i riksdagen.

Det är en utmaning för näringslivet. Det kommer att krävas mer jobb från företag som vill få sina behov tillgodosedda, det blir vanskligare att lita på att politisk vilja kommer förverkligas och svårare att förutsäga var aktuella diskussioner kommer att landa.

Osäkerhet är inget nytt för näringslivet, allt företagande innehåller ett mått av risk och framtiden kan aldrig med säkerhet förutsägas. Men framöver kommer även den politiska miljön att bli mer osäker.

Det är inte bra, men bara att förbereda sig.

Markus Uvell är fristående opinionsanalytiker och rådgivare, tidigare bland annat vd för Demoskop, United Minds och Timbro samt Sverigechef för Kreab.