Kraven på revisorer har skärpts betydligt. Det beror bland annat på ett mer omfattande regelverk och högre krav, men även på att fler externa parter är villiga att anmäla sin revisor till Revisorsnämndens tillsynsnämnd.
"Det är tuffare att vara revisor idag"
Mest läst i kategorin
Bertil Oppenheimer är auktoriserad revisor och verksam vid revisionsbyrån BDO. Han började arbeta som revisor under 1970-talet. Bertil Oppenheimer ser en tydlig förändring i branschen som han anser är oroande.
– Det är tuffare att vara revisor idag än när jag började arbeta som revisor. Kraven på revisorer har skärpts betydligt. Idag måste revisorerna förhålla sig till ett mycket omfattande regelverk. Samtidigt är fler klienter mer benägna att anmäla sin revisor till Revisorsnämnden och skadeståndsanspråken kan bli ansenliga.
Jonas Svensson, styrelseordförande och partner i revisionsfirman EY, bedömer också att det har blivit vanligare att ägare och andra intressenter anmäler revisorer till Revisorsnämnden.
– Under de senaste åren har ett antal ärenden som prövat revisorns skadeståndsskyldighet uppmärksammats. Till stöd för talan i dessa ärenden har bland annat disciplinära avgöranden från Revisorsnämnden åberopats. Det kan vara en anledning till ökningen av anmälningar från externa aktörer till Revisorsnämnden, säger Jonas Svensson.
Bertil Oppenheimer betonar vikten av att revisorer kontinuerligt håller sig uppdaterade om utvecklingen av den goda revisionsseden och de ärenden som blir föremål för Revisorsnämndens prövning. I syfte att öka medvetenheten om detta har han tillsammans med kollegan John Osser skrivit boken "Revisorsnämndens praxis, Revisorsnämndens disciplinmål med referat, kommentarer och reflektioner" (Jure Förlag).
Med den boken hoppas Bertil Oppenheimer att antalet revisorer som blir föremål för disciplinära åtgärder minskar.
– För en revisor som drabbas av ett disciplinärende innebär det en stor psykisk påfrestning. Det tär även på revisorns familj. Därför är det önskvärt att färre revisorer råkar ut för det.
Författarnas genomgång visar att brister i dokumentationen, granskningen, revisionsbevisen och revisionsberättelsen är de vanligaste orsakerna till en disciplinär påföljd.
Under 2015 öppnade Revisorsnämnden totalt 94 disciplinärenden. Det är en tredjedel färre än under 2014. Av de 94 ärenden kom 23 ärenden från klienter, 12 ärenden från Skatteverket och 30 ärenden från övriga aktörer exempelvis leverantörer eller ägare. 29 ärenden öppnades på Revisorsnämndens egna initiativ.
Av de ärenden som öppnades under 2015 ledde 41 ärenden, knappt 50 procent, till en disciplinär påföljd.
Den vanligaste påföljden var varning, vilket det beslutades om i 33 av fallen. Det är lika många ärenden som tilldelades en varning under 2013 och 2014. Varning används för åsidosättanden som är så allvarliga att de, om de upprepas, kan antas leda till att revisorns godkännande eller auktorisation upphävs.
Den näst vanligaste påföljden var upphävande av auktorisationen, godkännandet eller registrering. Under 2015 resulterade sju av ärendena i ett upphävande. Detta kan jämföras med åtta ärenden under 2014 och fyra ärenden under 2013.
Bara ett ärende resulterade i en erinran under 2015. Under 2014 resulterade sju ärenden i en erinran och 2013 ledde 10 ärenden till en erinran. En erinran innebär ett påpekande om att revisorn inte har följt god revisorssed eller god revisionssed och är den mildaste disciplinära påföljden.
En förklaring till att antalet disciplinärenden har minskat kan vara att revisorskåren har minskat med drygt 400 personer under de tre senaste åren.
Förutom att antalet disciplinärenden har blivit färre har även handläggningstiden reducerats. Över 60 procent av de ärenden som öppnas handläggs inom ett år. Åtta procent av ärendena har en handlägningstid på mellan 18 och 24 månader, vilket kan jämföras med 2013 då siffran var 23 procent.
Per Johansson är myndighetschef på Revisorsnämnden och han ger flera förklaringar till att handläggningstiden för disciplinärenden minskar.
– Internt arbetar vi med tydliga prioriteringar för att minska handläggningstiderna. Vi har sedan en tid börjat med drop-in tider, vilket innebär att våra revisorer och jurister som handlägger ärendena kan "droppa in" och stämma av frågor med ledningen. Det gör att man inte fastnar i något ärende. Dessutom har vi i dagarna tagit fram en handläggningsordning som ska ge tydligare vägledning i hur ärendena ska handläggas och hur utredningar ska göras.
Revisorsnämnden kommer att fortsätta arbetet med att försöka korta handläggningstiderna ytterligare.
– Vi rekryterar fortlöpande för att få in mer kompetens. Dessutom tror jag att vi måste bli bättre på att använda digitaliseringen och att detta kommer att bidra till en effektivare dokumentationshantering.
Per Johansson påpekar att det ska bli intressant att se vilka ärenden och frågor som kommer att komma in med anledning av EU:s revisionspaket.
De nya reglerna trädde i kraft den 17 juni 2016, men flertalet bestämmelser ska tillämpas först under det räkenskapsår som inleds närmast efter 16 juni 2016.