I Sverige har Nordeas inblandning i Panama-avslöjandet väckt stor uppmärksamhet. I Norge riktas strålkastarljuset mot statligt delägda DNB som ska ha upprättat totalt 40 brevlådeföretag åt skattesmitande kunder. Men DNB-vd:n Rune Bjerke vill tona ned sin egen skuld.
"Det är något vi inte borde ha gjort"
Mest läst i kategorin
DNB, som norska staten äger 34 procent av, ska ha hjälpt kunder att sätta upp totalt 40 brevlådeföretag, enligt dokument i den enorma så kallade Panama-läckan. Den norska banken har medgett att dess Luxemburg-enhet mellan 2006-2008, i strid med bankens riktlinjer, hjälpt kunder med att sätta upp brevlådeföretag för att slippa skatt.
Enligt Aftenposten och NRK som tagit del av de aktuella dokumenten rör det sig om brevlådeföretag i Seychellerna och Cayman Islands som skapats åt kunder för att smita skatt. DNB ska dessutom ha köpt brevlådeföretagen av den skandalomsusade advokatbyrån Mossack Fonseca i Panama.
Aftenpostens granskning visar också att det så sent som 2012 fördes diskussioner inom DNB Luxemburg om att utöka samarbetet med advokatbyrån Mossack Foneseca. På måndagen höll bankens vd Rune Bjerke och styrelsens ordförande Carine Tanum presskonferens med anledning av avslöjandena. Och Bjerke medgav medhjälp till upplägg i skatteparadis.
– Det här är något vi inte borde ha gjort. Det ligger utanför vad en bank ska ägna sig åt, sa vd:n som dock poängterade att den här typen av upplägg inte på något sätt är olagliga och tillade:
– Kunderna måste också själva ta beslut om avveckling. Men ja, vi kunde varit tydligare med att vi inte accepterar dessa upplägg.
Bjerke slog också fast att han själv borde ha gjort mer och att de striktare regler för off shore-strukturer som infördes 2008 skulle ha införts tidigare. Samtidigt försökte han flera gånger tona ned sin egen skuld. Bland annat genom att betona att Norges motsvarighet till Finansinspektionen inte hade några synpunkter på bankens interna kontrollorgan.
– Finanstilsynet var nöjda. Jag har gått tillbaka och sett i protokollen att ingen gav signaler om att vi behövde göra mer.
Bjerke menade även att han varit oinformerad.
– Det är väldigt olyckligt att de som visste vad som pågick mellan 2006-2008 inte tog upp det med koncerledningen, sa Bjerke som ändå medgav att han borde ställt fler frågor till enheten och tillade:
– Jag var förhållandevis ny som koncernchef, men jag kunde ha skickat ned ett team till Luxemburg för att undersöka verksamheten, men kände att jag inte behövde göra det. Jag önskar i dag att jag hade gjort det, sa Bjerke
Vd:n upprepade att DNB nu försöker dra fram alla fakta i ljuset för att dra lärdomar av det inträffade och förhindra att det sker igen.
– Jag ska framöver alltid ställa mig frågan "tål det här dagens ljus om fem år?" och inte bara "tål det här dagens ljus i dag?".
– Jag slåss för en sund och bankkultur. Vi ska fotsätta utreda och lära för att se om det är mer som behöver göras med våra produkter..
Styrelseordförande Carine Tanum fick också en fråga om hon fortfarande har förtroende för Rune Bjerke. Och Tanum var säker på sin sak:
– Ja. Det underlag vi fått ta del av har inte gett oss anledning att ifrågasätta koncernchefens trovärdighet, sa hon.