Det är inte statens uppgift att stärka facket

Det kan låta som en självklarhet, men tydligen behöver det sägas: Det är inte statens uppgift att stärka fackföreningsrörelsen.
 
De nya reglerna kommer nu att träda i kraft den 1 juli och tillämpas på medlemsavgifter som betalas från och med detta datum. Det kommer att försvaga de offentliga finanserna med 1,33 miljarder kronor i år och därefter 2,67 miljarder kronor årligen från och med 2019.
 
Allt annat lika är det givetvis bättre att skatten sänks. Men nog är detta som sagt en märklig prioritering.

Att skattereducera just fackföreningsmedlemskap skapar inga nya jobb, och därmed heller inga nya skatteintäkter, förutom möjligtvis på LO:s kansli. Vilket kanske var avsikten från början. Att Alliansen avskaffade avdragsrätten 2007 var helt rätt.m Dessutom sänkte man samtidigt skatten genom jobbskatteavdraget, som var utformat för att ge störst procentuell sänkning för dem med låga inkomster.
 
En medlem i Kommunal som har en månadslön på 27 200 kronor betalar 5 127 kronor per år i medlemsavgift. Förslaget innebär sänkt skatt med 1 282 kronor för denna medlem. Jobbskatteavdraget sänker årets skatt med 24 540 kronor för denna inkomsttagare. Att som många fackliga företrädare hävda att många inte längre har råd att vara med i facket sedan skattereduktionen avskaffades är därför en sanning med ganska stor modifikation.
 
Istället för sänkt skatt på fackföreningsmedlemskap borde regeringen sänka skatten på arbete för alla, så kan folk välja själva vad de vill göra med sina pengar. Till exempel gå med i facket. Eller i Skattebetalarnas Förening. Eller något helt annat.
 
Christian Ekström
vd Skattebetalarna