Högsta domstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd i miljardskadeståndsmålet mellan revisionsbyrån Grant Thornton och Troms Kraft är en lättnad för Anna Johnson, vd för Grant Thornton. “När Högsta domstolen nu inte beviljar prövningstillstånd innebär det att vi kan lägga detta bakom oss och fokusera på annat”.
“Det är givetvis en lättnad för oss”
Mest läst i kategorin
I det mycket uppmärksammade skadeståndsmålet mellan Troms Kraft och Grant Thornton som Realtid tidigare har skrivit om riskerade Grant Thornton en bot på två miljarder kronor på grund av påstådd vårdslöst utförd revision i Troms Krafts dotterbolag Kraft & Kultur. Troms Kraft hävdade att revisorn borde ha upptäckt de manipulationer av bolagets räkenskaper som en tidigare vd i bolaget gjort sig skyldig till. Grant Thornton och den instämda revisorn stämde i sin tur styrelseledamöterna på motsvarande belopp.
Troms Krafts talan ogillades såväl i tingsrätten som i Svea hovrätt och efter att de förlorande parterna överklagade hovrättens dom till Högsta domstolen meddelade domstolen nyligen att de inte beviljar prövningstillstånd. Därmed har utgången i målet vunnit laga kraft och varken Grant Thornton eller revisorn har ålagts skadeståndsskyldighet. Med den utgången kunde revisorn och revisionsbolaget inte heller få framgång i kraven mot bolagets styrelseledamöter då det inte fanns något krav att föra vidare till dem. I målet mot bolaget vann revisorn och revisionsbolaget i huvudsak.
Enligt Anna Johnson, vd för Grant Thornton, var det väntat att Högsta domstolen inte meddelar prövningstillstånd.
– Vi trodde inte att HD skulle vilja ta upp ärendet, men det är självklart en otrolig lättnad att få det bekräftat.
Vad innebär detta för Grant Thornton?
– Det är givetvis en lättnad för oss. Vi har under hela processen varit övertygade om att motparten inte skulle få framgång med sin talan. När Högsta domstolen nu inte beviljar prövningstillstånd innebär det att vi kan lägga detta bakom oss och fokusera på annat.
Vad innebär detta för revisionsbranschen?
– Det innebär att praxis kring revisorns ansvar är oförändrat, i och med att Högsta domstolen valde att inte ta upp målet.