Trots att inflationen börjar återgå till normala nivåer har stigande priser på mat, energi och bostäder lämnat djupa spår i väljarnas förtroende. Missnöjets efterskalv formar nu den politiska kartan.
"Det är ekonomin, dumbom" – missnöjet som förändrar allt
Mest läst i kategorin
”It’s the economy, stupid”, eller ”det är ekonomin, dumbom”, är ett av de mest kända politiska citaten och tillskrivs strategen James Carville under Bill Clintons presidentvalskampanj 1992.
Citatet är i allra högsta grad aktuellt i nådens år 2024.
Missa inte: Eufori på Wall Street: ”Som förr i tiden”. Realtid
Donald Trumps jordskredsseger i förra veckans USA-val handlade i mångt och mycket om att en majoritet av amerikanerna upplever att de inte fått det ekonomiskt bättre, snarare tvärtom, under ledning av president Joe Biden.
Påverkar framtida val
Trots att inflationen har börjat återgå till normala nivåer har den kraftiga prisökningen efter pandemin lämnat ett bestående intryck, vilket skadar förtroendet för sittande regeringar.
Även i länder som Storbritannien och Japan har konsumenternas vrede påverkat valresultaten och trenden väntas fortsätta drabba kommande kommande val i Tyskland och Kanada.
Då är inflationen egentligen över
Trots att OECD-ländernas genomsnittliga inflation närmar sig centralbankernas mål på 2 procent kvarstår missnöjet.
Eftersom många konsumenter fortfarande kämpar med höga levnadskostnader ligger deras förtroende 1,7 procent under nivåerna före pandemin.
Läs mer: Så många firar jul på lånade pengar. Dagens PS
Reallönerna överstiger nivåerna före pandemin, samtidigt som prisnivåerna fortfarande är cirka 30 procent högre än 2019. Matpriser har stigit med 50 procent och i hälften av OECD-länderna har löneökningarna inte hållit jämna steg.
”För vanliga väljare är inflationen egentligen över först när de vant sig vid de nya prisnivåerna… Dit har vi ännu inte nått”, säger Robert Ford, professor i statsvetenskap vid University of Manchester, till Financial Times.
Kärnan i problemet
Högre priser uppfattas ofta som orättvisa och påverkar politisk stabilitet. I Tyskland har höga levnadskostnader stärkt anti-etablissemangspartier som AfD och vänsterpartiet BSW, som tillsammans väntas få en fjärdedel av rösterna i nästa val.
I Kanada har konservativa Pierre Poilievre utnyttjat missnöjet för att attackera Justin Trudeaus regering – trots att inflationen i landet är låg.
Kärnan i problemet är att konsumenter minns gamla prisnivåer och att kostnadsökningarna främst har drabbat nödvändigheter som mat, energi och bostäder. Detta har lett till en känsla av orättvisa och förlorad kontroll, vilket spär på misstron mot både staten och ekonomin som helhet.
Läs mer: Frankrikes pensionsstrid: ”Prioriterar äldre före framtiden”. Realtid