Den infekterade striden mellan Remium och FI

I mitten av förra veckan meddelade Finansinspektionen att Remiums samtliga tillstånd återkallas, det vill säga tillståndet att driva finansieringsrörelse samt tillståndet att driva värdepappersrörelse. Beslutet kommer i kölvattnet efter en infekterad strid i förvaltningsrätten i Stockholm där skriftväxling just nu pågår.

I september i fjol meddelade myndigheten att Remium Nordic varnas och ska betala en sanktionsavgift på 3,5 miljoner kronor på grund av allvarliga brister i kredithanteringen och kreditriskhanteringen, vilket Realtid.se skrev om då. Bristerna låg delvis till grund för FI:s åtgärd i förra veckan.

Remium Nordic har överklagat FI:s sanktionsavgift och menar att förvaltningsrätten ska ändra beslutet på så sätt att Remium meddelas en sanktionsavgift på högst en halv miljon kronor.

”Den av Finansinspektionen meddelade sanktionsavgiften är för hög dels för att Finansinspektionen inte tagit hänsyn till de mildrande omständigheter som tydligt framkommit under utredningen, dels för att avgiften är så stor att Remium under rådande förhållanden inte kommer att kunna uppfylla kraven i 6 kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse”, skrev Remium Nordic i ett överklagande till domstolen.

Remium påtalar att finansieringsrörelsen är under avveckling, vilket FI känner till samt att Remium varit tydliga med myndigheten om att man rekryterat en ny kreditchef för att stärka resurserna inom kreditgivningsverksamheten samt att Remium anlitat en konsult med erfarenhet som kreditansvarig i Swedbank, Nordea och Ålandsbanken som stöd till kreditschefen. Remium pekar även på att FI känner till att ett åtgärdsprogram har verkställts under våren 2017 samt att alla rättelser och förbättringsåtgärder har vidtagits inom korrekt tid.

Remium uppger att grunden för FI:s beslut är att Remium inte har åtgärdat bristerna, vilket Remium uppger är felaktigt och missvisande.

”Remiums avveckling av kreditgivningen har lett till att finansieringsrörelsen redovisar negativa resultat. Detta beror på att kreditgivningen inte gett nya intäkter medan kostnaderna inte kunnat avvecklas i motsvarande takt för att kompensera för minskade intäkter, vilket är en naturlig effekt av ett avvecklingsbeslut”, skriver Remium som uppger att FI har haft full information om Remiums resultatutveckling och kapitalsituation.

”En skyldighet att betala en sanktionsavgift på 3 500 000 kronor gör enligt Remiums bedömning att bolaget under avvecklingen av finansieringsrörelsen inte kommer att klara av att uppfylla gällande kapitalkrav”.

I ett svar på överklagandet skriver Finansinspektionen att myndigheten står fast vid sitt beslut. Redan här fick alltså Remium en varning om vad som kunde ske och vad som faktiskt skedde i mitten av förra veckan.

”Bristerna i Remiums styrning och interna kontroll var så pass allvarliga att det fanns anledning att återkalla bolagets tillstånd att driva finansieringsrörelse. Finansinspektionen stannade trots detta vid att meddela Remium en varning med sanktionsavgift”, skriver FI.

När FI räknar ut sanktionsavgiftens nivå får den inte överstiga tio procent av bolagets omsättning närmast föregående räkenskapsår. I Remiums fall skulle detta betyda, vid denna tidpunkt, en sanktionsavgift på högst 5,8 miljoner kronor. Sanktionsavgiften får inte vara så stor att en företags förmåga att fullgöra soliditatskrav och likviditetskrav äventyras. FI gör bedömningen att Remium kunde hantera en sanktionsavgift ”mycket nära maximal” sanktionsavgift.

FI uppger att det är naturligt att bolagets finansiella ställning påverkas av avvecklingen av finansieringsrörelsen. Remium har dock inte i den löpande kommunikationen och den finansiella rapporteringen till Finansinspektionen påtalat att bolaget inte skulle klara den beslutade sanktionsavgiften utan att äventyra exempelvis kapitalkraven, uppger FI i ett yttrande.

Remium uppger vidare att bolaget inte haft möjlighet att bemöta flertalet av FI:s åberopade brister då de aldrig preciserades för Remium. Myndigheten valde istället att meddela en ingripande sanktion på, enligt Remium, otillräckligt underlag.

Enligt Remium sjönk kapitalbasen med 2-3 miljoner kronor varje månad efter att beslutet togs att avveckla finansieringsrörelsen och när sedan sanktionsavgiften kom om 3,5 miljoner kronor blev resultatet att Remium inte skulle kunna uppfylla kapitalkraven.

”Om Finansinspektionens handläggare inte uppfattade dessa förhållanden när sanktionsbeslutet meddelades borde de ha gjort det”, skriver Remium i ett yttrande.

Remium lyckades dock med liten marginal ligga på rätt sida om gällande kapitalkrav med hjälp av ett akteägartillskott från Remium Nordic Holding, uppger finanshuset vidare. 

FI bestrider i ett ytterligare yttrande att Remium inte fått möjlighet att bemöta FI:s påståenden om brister i kreditakter. Myndigheten uppger att såväl skriftväxling som möten har förevarit.

Remium å sin sida svarar och uppger att bolaget borde ha fått de påstådda bristerna preciserade skriftligen för att kunna ha en rimlig möjlighet att bemöta påsteåndena. ”Det var inget som kunde göras under ett möte”. Remium uppger även att FI bortsett från det av Remium bedömda kapitalbehovet, drygt 78 miljoner kronor och av detta drygt 11 miljoner avsåg kapitalkrav, som rapporterades in till FI en vecka innan sanktionsavgiften rapporterades. Remium uppger att FI istället beräknade utifrån ett lägre belopp. ”Om Finaninspektionen utgått från den finansiella informationen som Remium rapporterat, vilket den påstår sig ha gjort, skulle sanktionsavgiften (om någon) har blivit väsentligt lägre”.

Remium skriver att den principiella frågan i målet är om sanktionsavguften kan ställas så hög av FI att Remium omgående, vilket man gjorde, behövde tillföras nytt eget kapital för att inte bryta mot gällande kapitalkrav.

Finansinspektionen svarar på Remiums yttrande och uppger att myndigheten använder sig av en tidigare framtagen promemoria vid beräkning av kapitalkrav. ”Att Remium beräknat kapitalkravet högre än Finansinspektionen förändrar inte Finansinspektionens bedömning”.