Debatt om bankjäv i Eniro-analyser

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.

Alla olika länders finansinspektioner ska övervaka vad som sker på finansmarknaderna.

Men ett resonemang är att man trots 20 års erfarenhet vad gäller börs, aktiehandel och liknande kan konstatera att de enda som tjänar pengar på börsen är de som insiderhandlar.

I den stora insiderhärvan nyligen försökte åklagarna sätta dit aktörer som tjänat 100 miljoner kronor, men det är snudd på omöjligt att bevisa hur det förhåller sig.

Och nu har det hänt något än en gång som man kan uppleva som väldigt konstigt.

Den 15 maj eller till och med tidigare har ett antal aktieanalyser skickats via olika bankkontakter, om aktien i telefonkatalogbolaget Eniro.

I analyserna konstaterades att aktien är väldigt köpvärd, och aktien rekommenderades vara värd 40-45 kronor.

Har man då köpt Eniro-aktier för 2-3 år sedan för 45 kronor har aktien därefter fallit till nästan 6 kronor i samband med finanskrisen, och om man investerade ytterligare i samband med den nyemission Eniro gjorde då kanske en genomsnittlig inköpskurs ligger på 15-16 kronor i dagsläget.

Men när de senaste rekommendationerna nu kom från Handelsbanken, SEB och Placera.nu, så var alla tre samstämmiga om hur fantastiskt bra Eniros resultat för kommande kvartal skulle bli.

Analyserna var samstämmiga om det, så då kan en del ha köpt in ytterligare Eniro-aktier här på sistone vilket skulle gjort att man snittade ner sin genomsnittliga inköpskurs ytterligare från 15-16 kronor.

Deutsche Bank har också haft en köprekommendation på Eniro-aktien, så inklusive den blir det fyra positiva analyser.

Men sedan 2-3 veckor efter ovannämnda analyser, kom så dråpslaget med Eniros vinstvarning som gjorde att Eniro-aktien rasade på börsen.

Det har gjort att aktiekursen sjunkit ner till 10 kronor och nu till och med ligger under emissionskursen i Eniros förra nyemission.

Så därmed kan man säga att hela Eniros gamla börsvärde är utraderat, och dessutom cirka 30 procent av den förra emissionskursen.

Och den här vinstvarningen kan tyckas ha kommit väldigt märkligt, bara 2-3 veckor efter alla analyser som rekommenderade köp av Eniro-aktien med jättebelopp.

Dessutom har det varit på tal att Handelsbanken är stor långivare till Eniro, liksom SEB och ett antal andra banker.

Så frågan är om bankernas avdelningar för utlåning och aktieanalys verkligen hålls isär.

Kan det vara en tillfällighet att bankerna haft köprekommendationer på Eniro-aktien samtidigt som de är stora långivare till bolaget?

Eller har avdelningarna bra kontakt med varandra och ett bolag som Eniro, och att bankerna för att de är rädda om sina pengar går ut med den här typen av köprekommendationer?

Om det är så kan det ge intryck av att bankerna ”lurar in folk” att köpa aktier som i det här fallet Eniros.

Bankerna kanske har aktier i Eniro som säkerhet för sina lån.

Det går inte att dra några säkra slutsatser, men man kan måla upp ett scenario och tycka att det här verkar väldigt skumt.

Och samtidigt är en tolkning att Finansinspektionen ”sover”.

Eniros vinstvarning i sig kan tolkas som att bolaget vill ”mota Olle i grind” och direkt går ut och berättar när utvecklingen ser ut att vara lite sämre än väntat.

Det kanske inte man behöver vara så oroad över, och ett intryck är att kursnedgången i Eniro-aktien är överdriven.

Det har både Handelsbanken och SEB sagt.

Men de är kanske rädda om sina utlånade pengar.

Ett resonemang är nu att det här kan ge intryck av ett evinnerligt bedrägeri som måste uppmärksammas.

Och ringer man Leif Pettersson som skrev köprekommendationen om Eniro på Placera.nu innan vinstvarningen, får man beskedet att han plötsligt är borta och inte svarar i telefon.

Han har sagts vara på tillfällig semester, vilket kan vara för att en våg av personer ringt och klagat över köprekommendationen.

Man kan alltså komma fram till ett resonemang om att det finns skäl att varna folk för hur det går till på aktiemarknaden.

En tolkning är att det är en stor bluffbransch och att bankerna är medvetna om det, men att de bara är ute efter att rädda sina egna pengar.

Tv-programmet ”Uppdrag Granskning” har ju tidigare tagit upp Swedbank och hela historien kring den banken under finanskrisen då Sparbanksstiftelserna blev av med 10 miljarder kronor.

Det var också ett spel på väldigt hög nivå, men alla man försöker fråga om det säger att det är sekretessbelagt.

En synpunkt är att det i det här Eniro-fallet totalt sett kan handla om väldigt många människor som har förlorat pengar på att de köpt Eniro-aktier.

Eniros börsvärde har ju mer eller mindre kollapsat totalt.

Det har delvis att göra med marknaden som sådan.

Eniro har säkert gjort sitt bästa för att överleva.

Men man kan ställa sig frågan om det har förekommit insiderinformation, och varför det kom ut så positiva analyser bara 2-3 veckor före en vinstvarning av värsta sorten – samtidigt som bankerna som gav rekommendationerna är långivare till Eniro.

Då kan man börja fatta misstankar.

Så sent som den 14 maj publicerade Placera.nu:s Leif Pettersson sin analys med rubriken ”Köpvärt Eniro”.

Det går inte att påstå att han varit mutad, men kanske förd bakom ljuset inför sin köprekommendation.

En tolkning är att Eniro nu är ganska illa ute, och att aktiemarknaden redan har börjat prisa in en höjd finansiell risk i bolaget och att det kanske kommer att behövas kapitaltillskott från aktieägarna till Eniro.

Sedan är frågan om det kommer att gå för Eniro att göra en nyemission.

Ägarna kan ha tröttnat, vilket gör att bankernas förhandlingsmakt ökar vad gäller omförhandlingen av Eniros lånevillkor.

Med skulder på 7-8 miljarder kronor och ett börsvärde på 2 miljarder kronor, är Eniros skuldsättning hög.

Vad gäller bankernas agerande i samband med köprekommendationerna lär det inte bli mer än att ord står mot ord.

Men det är inget tvivel om att både Handelsbanken och SEB är stora långivare till Eniro, och att de kommit med köprekommendationer för Eniro-aktien 2-3 veckor före vinstvarningen.

I Sverige förekommer det att bankerna sitter på egna ”lager” av aktier som de kan sälja ut.

Om bankerna exempelvis då har aktier i bolaget i pant för ett visst lån till bolaget, kan de ha intresse av att få upp aktiekursen i det bolagets aktie.

Sådana förhållanden kan man tycka är värt att uppmärksamma.

En fråga är hur Finansinspektionen har agerat, och om de har tänkt på sådana här saker och sett stöd för misstankarna genom hur bankerna har handlat med Eniro-aktien.

Det finns aktieägare i Eniro som har drabbats av det här som har hänt, och man kan tycka att det är pinsamt att sådant här ska behöva hända.

Hur kommer det sig att det kommer positiva analyser från långgivarnas analysavdelning före vinstvarningen?

Har man så dålig koll?

Ett förslag är att banker som har gett lån till ett företag, inte skulle få komma med rekommendationer för det bolagets aktie eftersom man är part i målet.

Åtminstone kan man tycka att bankerna i sina analyser borde tala om att de även är långivare till det företag som analysen handlar om.

När analytiker intervjuas i amerikanska tv-kanalen CNBC och rekommenderar vilka aktieportföljer och aktier folk bör köpa, så är de samtidigt tvungna att redovisa om de äger aktier i de bolag de pratar om.

Det är av intresse att veta det, om någon samtidigt säger att en aktie är köpvärd.

Det borde varit likadant i det här fallet med Eniro-rekommendationerna.

Som aktiekund i en bank kan man ju inte veta att en bank som har en köprekommendation på en aktie i ett bolag, även har lånat ut 2-3 miljarder kronor till det bolaget.

Ett resonemang är att det borde vara otillåtet för en bank att komma med rekommendationer om aktier i bolag som de även har lånat ut pengar till.

De bankerna kan ha intresse av att få upp börsvärdet på sådana bolag.

Sedan är det svårt att bevisa att bankerna agerat oegentligt.

Det är ett faktum att Handelsbanken och SEB kommit med sina Eniro-analyser, men uppsåtet är svårt att bevisa.

Realtid.se får tag på Handelsbankens aktieanalytiker Rasmus Engberg som bevakar Eniroaktien.

– Jag vet inte något om ifall Handelsbanken har lånat pengar till Eniro.

– Men vår aktieanalys är åtskild från långivningen.

– Det är så det ser ut i bankvärlden, och så har det sett ut i många, många år.

Stämmer det att du kommit med en köprekommendation i Eniro-aktien några veckor före bolagets vinstvarning?

– Jag hade haft en köprekommendation länge, och gjorde inga ändringar i den.

– Den köprekommendationen har vi haft för Eniro-aktien under hela 2010.

– Så det stämmer inte att vi kommit med den nu precis före vinstvarningen.

Vad ansåg du Eniro-aktien vara värd i den köprekommendation du hade före vinstvarningen?

– 38 kronor.

Vad anser du om vinstvarningen och Eniros förklaringar till den?

– Innan vinstvarningen tittade vi på reklammarknaden och tyckte att den såg otroligt stark ut för första halvåret 2010.

– Sedan tror jag att vi missförstod eller missbedömde helt hur stora effekter Eniros planerade omorganisation skulle ha.

– Det verkar väl lite grand som att Eniros ledning också har felbedömt det tror jag, och att det är därför som de nu i vinstvarningen sänkt sin guidning om bolagets utveckling för helåret 2010.

– Omorganisationen skapade mycket större fördröjningar än Eniro trodde.

Innebär det skäl att kritisera Eniros ledning?

– Som aktieanalytiker vill jag inte skylla ifrån mig.

– En sådan här omorganisation är en komplicerad sak att göra, men jag får nog anse mig själv också som skyldig till att köprekommendationen gick snett.

– Däremot kan jag tycka nu i efterhand att Eniro med tanke på sin stora skuldsättning borde ha gått mer varsamt fram med sin omorganisation.

– Visst är reklammarknaden jättestark – starkare än vi trodde den skulle bli när vi försökte bedöma det i början av 2010.

– Den omorganisation som Eniro gjort av sin försäljningsavdelning har dels lett till ganska stora fördröjningar i försäljningsprocessen, men man kan också misstänka att det lett till en minskad produktivitet bland säljarna.

– Det blir ofta så då man gör en omorganisation, att produktiviteten initialt minskar.

Innebär det som har hänt att ditt förtroende har minskat för Eniros företagsledning med vd Jesper Kärrbrink i spetsen?

– Nae, det tycker jag inte.

– Det är lätt att vara efterklok.

– Och Eniro gör ju sin omorganisation på goda grunder.

– Sedan får man väl säga att Eniro inte verkade ha räknat med vad det skulle innebära på kort sikt.

Den glada nyheten tycks vara att det här bara är ett tillfälligt hack i kurvan för Eniro, om vinstvarningen beror på det du beskriver?

– Är det en ”fördröjning” vilket Eniro insisterar på, så innebär det bara att inflödet av pengarna flyttas framåt.

– Och anledningen till att det får så enorma effekter på Eniro är just att bolaget har en så väldigt stor skuldsättning.

– Även små förändringar får därmed stora konsekvenser.

Har du ändrat din rekommendation för Eniro-aktien nu efter vinstvarningen?

– Jag har fortfarande köprekommendation, men jag har sänkt riktkursen och mina resultatprognoser.

Vad har du för riktkurs nu?

– Det går jag inte ut med.

– Och värt att beakta är att det istället hade kunnat bli så att Eniros utveckling blivit klart bättre än väntat.

– Vi trodde att det fanns en positiv möjlighet till det, genom att reklammarknaden är så stark.

– Och det står vi fast vid; att reklammarknaden är extremt stark för närvarande.

– Men det blir väldigt ”slagigt” i ett bolag med stora skulder som Eniro.

– Tyvärr missbedömde vi det.

Har du blivit utskälld av Handelsbanks-kunder på grund av det?

– Inte mer än jag förtjänar.

Har det någonsin hänt att någon från Handelsbanken försökt påverka dina aktieanalyser, för att gynna Handelsbankens intressen som långivare?

– Inte under de 14 år jag har jobbat som aktieanalytiker.

– Det kanske har hänt någon annanstans, men jag har aldrig varit med om det.

Hur skulle du reagera om så blev fallet?

– Då skulle jag göra något annat någon annanstans.

Du skulle säga upp dig från Handelsbanken?

– Ja.

Realtid.se får tag på Handelsbankens presskontakt Bengt Carlsson.

Han vill inte kommentera Eniro specifikt eller bankens kundrelationer över huvud taget.

– Men generellt kan man säga att långivningen och aktieanalysen är verksamheter inom Handelsbanken som måste hållas isär.

– Och Handelsbanken får ju väldigt fina betyg för sin aktieanalys, och hamnar högt i rankningar och sådant – inte minst när institutionella placerare i Sverige och utomlands sätter betyg.

– Sådana omdömen hade vi ju aldrig fått om det fanns minsta misstanke om att det är något annat än analytikernas egna övertygelser, kunskaper och bedömningar som styr vilka aktierekommendationer de kommer fram till.

Det lär ju inte förbättra utomståendes betyg på er aktieanalys, att Handelsbanken nu hade så fel om Eniro-aktien?

– Det återstår väl att se, säger Carlsson.

– Men det man kan ha i åtanke är att det är väldigt mycket arbete som ligger bakom våra aktieanalyser.

– Sedan blir det väl aldrig riktigt helt rätt i sådana bedömningar som görs i aktieanalyser.

– Det är nog ingen som alltid har 100 procent rätt.

Du menar att ni även om ni hade fel om Eniro nu, så har ni en bra aktieanalys-avdelning i det långa loppet?

– Vi vet att vi får bra betyg från utomstående på vår aktieanalys.

Det är aktörer som Institutional Investor och Prospera som gör undersökningar om vilka betyg som bankers och aktiemäklarfirmors analysavdelningar får.

– Det verkar generellt ha varit bra betyg på Handelsbankens aktieanalys, säger Carlsson.

– Vi har utsetts till ”bästa mäklarhus” för svenska aktier.

Enligt vad Realtid.se erfar är det från Eniros sida inte bekräftat om det är så att Eniros låneavtal omfattar att de långivande bankerna har säkerheter i Eniro-aktier.

Som bakgrund är även en utgångspunkt som kan föras fram ur Eniros synvinkel, att bankerna har ”vattentäta skott” med helt olika enheter som hanterar långivning och aktieanalys.

Det finns regler för sådant.

Eniro för sin del har egentligen inga kommentarer om det i sig, utan det är mer en fråga för bankerna.

Det har inget med Eniro att göra.

Realtid.se skrev tidigare i veckan om Eniros vinstvarning, och då framkom att bolaget har 6-7 miljarder kronor i nettoskuld och att följande banker är långivare:

• Danske Bank

• DnB

• Handelsbanken

• Nordea

• RBS

• SEB

• Swedbank

Realtid.se söker SEB och Finansinspektionen för kommentarer.

Finansinspektionens informationschef Karolina Palutko Macéus hör av sig i efterhand via mejl:

”Jag har inga övriga kommentarer än att det ska finnas så kallade chinese walls mellan olika avdelningar på en bank och att det finns regler för hur intressekonflikter ska hanteras”, skriver hon.