Stora effektivitetsvinster och möjligheten att blir först med att förnya kunderbjudandet lockar riskkapitalet till revisions- och rådgivningsbranschen. Branschanalytikern Jan Söderqvist på Visma följer utvecklingen på nära håll.
Därför söker sig riskkapitalet till redovisningsbranschen
Mest läst i kategorin
Revisions- och rådgivningsbranschen är under starkt omvandlingstryck. Två stora affärer där riskkapitalister köpt redovisningsbyråer drar uppmärksamheten till en bransch som hittills varit obenägen till förändring. Jan Söderqvist, programmeraren som tänkte bli revisor (men slutade med båda för att det var för tråkigt), har närstuderat utvecklingen i branschen under mer än två decennier. För närvarande går hans smartphone varm.
– Intresset från olika mäklare har ökat markant. Jag får väldigt många förfrågningar om branschens utveckling och hur jag ser på olika frågor kopplade till den, säger Jan Söderqvist, revisions- och redovisningsexpert på Visma.
I dag arbetar han främst med affärsrådgivning till revisions- och redovisningsbranschen. Hälften av hans kunder är inte ens Visma-kunder, men väljer ändå att arbeta med Jan Söderqvist för hans djupa branschkunskap kopplat till teknikutveckling.
– Jag inleder varje konsultuppdrag med en genomlysning av byrån. Det innebär att jag nu börjar komma upp i en ansenlig databas, förmodligen den största i Sverige, med information om revisions- och redovisningsbranschen, säger han.
Den unika kunskap han byggt upp efter långvarigt arbete i och för revisions- och rådgivningsbranschen gör Jan Söderqvist till en efterfrågad analytiker av de genomgripande förändringar som utspelar sig – i detta nu.
Branschtidningen Balans har beskrivit dem som “omskakande”. Först var det IK Invests köp av PwC:s affärsområde för redovisning som “skakade om branschen”. Några veckor senare kom “nästa storaffär som skakar branschen”. Den här gången var det Altor som köpte 75 procent av LRF Konsult. “Riskkapitalet flockas kring het bransch”, konstaterade Dagens Industri i en analys på kvällen samma dag som Altor och LRF presenterat sin historiska överenskommelse.
Varför väljer IK Invest och Altor att köpa in sig i redovisnings- och rådgivningsverksamheter?
– De ser möjligheter att profitera på att branschen är ineffektiv, men varför det sker just nu och inte har skett tidigare är en fråga som jag också har ställt mig. När det gäller de två aktuella fallen med PwC Business Services och LRF Konsult så är det verksamheter som har kommit ganska långt i utvecklingen.
Branschen som helhet ligger dock efter, menar Jan Söderqvist. I början av 2000-talet ända fram till 2010 när han själv försökte sälja digitala lösningar till branschen fick han kalla handen. Det hände att representanter inte ens dök upp på bokade möten.
– Vi hade utvecklat tjänsten kontoret online och var övertygade om att det skulle explodera, men det var noll intresse. Vi sa att vi kunde erbjuda redovisningen till väsentligt lägre kostnad, men det var fortfarande noll intresse, säger Jan Söderqvist.
Han kan bara spekulera om orsakerna. En skulle kunna handla om att vilja äga kunden. En annan skulle kunna vara att branschen hade tillräckligt goda marginaler och incitamenten till förändring därför inte fanns där. Än i dag har byråerna svårt att se vinsten med effektivisering eftersom man arbetar på timtid, menar Jan Söderqvist.
– Ett stort problem i branschen är att många sätter igång digitaliseringen utan att förändra sin affärsmodell. Man fortsätter att ta betalt för timmar och när arbetstiden minskar, tack vare att delar av arbetet automatiseras, effektiviserar man bort marginalerna och arbetar mer, säger han. Det finns få branscher där man arbetar så mycket som man gör som just inom redovisningsbranschen.
Framför allt är de mellanstora byråerna hotade. De växer inte, hittar inte personal och har svårt att ställa om.
– I dagsläget är de mellanstora byråernas främsta tillväxthinder att de inte lyckas rekrytera kvalificerad personal. Branschens tillväxtmodell är fortfarande baserad på timmar och det kräver mankraft, men i dag finns det fler redovisningsbyråer än det finns auktoriserade redovisningskonsulter. (Auktorisationen är en branschstandard men inte ett krav, det finns även andra redovisningskonsulter, reds anm). Det är en ekvation som inte går ihop. Problemet är att de söker efter fel kompetens, säger Jan Söderqvist.
I stället för ytterligare en ekonom borde man anställa administratörer, säljare och marknadskompetens, menar Söderqvist. Han är inspirerad av gurun på området, australiensaren Rob Nixon, grundare av Panalitix, som turnerar världen runt för att saluföra framtidens byrå. Visma har kommit att bli Panalitix partner i Sverige, och Jan Söderqvists verksamhet sker i dag till stor del under Panalitix flagg. Det handlar om att hantera det stora teknikskifte som branschen står inför. Ett teknikskifte som också är ett paradigmskifte, disruption.
Här finns naturligtvis enorma vinster att hämta för den som kan ersätta personal med AI och låta människorna arbeta med rådgivning. Dels är redovisning den perfekta tjänsten att automatisera. Dels har kunderna andra förväntningar i dag.
– Kravet från kunderna börjar bli större. Vismas enkäter visar att majoriteten av alla kunder vill prata om mål och framtid. Redovisningen i sig har inget värde. Den består av historisk, död data utan värde för kunden, säger Jan Söderqvist.
Det är den perfekta tjänsten att automatisera säger du?
–Ja, redovisning är världens mest systematiserade process, det finns regler för allt. Det finns inget område som lämpar sig så väl för automatisering som redovisning. Om bilar kan köra utan förare måste redovisning kunna ske utan ekonomer.
Att detta inte har skett tidigare är som sagt ett mysterium. Kanske behövs de externa aktörerna i form av private equity-firmorna för att de nödvändiga förändringarna till slut ska ske. Det första de nya ägarna kommer att göra, tror Jan Söderqvist, är att effektivisera.
– Effektiviseringen är den enkla biten, som innebär att de kommer att kunna öka marginalerna och vinsten. Därefter behöver de arbeta med kunderbjudandet och utöka sin kundstock för att verkligen kapitalisera på affären, det är på kundsidan som tillväxtpotentialen finns.
Jan Söderqvist tror att det finns utrymme för exempelvis LRF Konsult att växa med 20 procent om året, vilket skulle innebära att inom tre år kan omsättningen fördubblas och kundstocken utvecklats från 75.000 till uppemot 150.000 kunder.
I dag har LRF Konsult fem procent av marknaden, sett till omsättningen och något mer sett till antalet kunder. Uppskattningsvis kan företaget bli upp till tre gånger så stort innan det blir dags för Altor att sälja. Om PwC:s avknoppade Business Services får en lika stark utveckling kommer de två tillsammans att ha mellan en tredjedel till hälften av hela redovisningsmarknaden. Konsolidering är som bekant ett uttalat mål med de aktuella affärerna. Men detta bygger på att ägarna lyckas utveckla kunderbjudandet, det vill säga de nya tjänster och produkter som marknaden vill ha.
Vilka produkter och tjänster kan det bli?
– Här handlar det om att vara innovativ och vara den som först utvecklar framtidens tjänst, men troligtvis kommer det att handla mycket om appar som servar kunderna med allt ett företag behöver. Produkterna kommer att baseras på att du får realtidsinformation om ditt företag. Som företagare kan du basera dina beslut på realtidsinformation istället för historisk information.
Gissningsvis blir det nu en kamp mellan de aktuella aktörerna om att blir först med nästa innovation. Det är inte första gången som det görs försök att utveckla redovisningsområdet med hjälp av ny teknik, men de byråer som tidigare har försökt har typiskt sett havererat.
– Det kostar så mycket att utveckla nya tjänster och det krävs dedikerad och kompetent personal. En vanlig byrå har inte råd eller kompetens för detta. Därför är det bra för branschen att det kommer in externa aktörer med finansiella muskler nu, säger Jan Söderqvist.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.