Därför lyckades inte finansiella kvantmodeller förutse coronaviruset

När den arktiska permafrosten smälter, och det gör den, vilka sjukdomar och virus som varit begravda i årtusenden kommer att släppas ut i atmosfären – kan vi överhuvudtaget bekämpa dem? 

Vad kommer den brutala och dödliga påverkan på hela samhällen, länder och vårt levnadssätt att göra för det mänskliga psyket? Rädslan luktar. Hur långt kommer sjukdomsbärande mygg som för närvarande varit isolerade till tropikerna vandra när deras räckvidd förskjuts, när det blir allt varmare? Och vad betyder myggorna för börsen…?

Jag har inga bevis för att klimatförändringar utlöste just detta virus, eller att en varmare planet har hjälpt corona-viruset att sprida sig. Men det är ganska tydligt att klimatförändringarna i stort sett kommer att leda till en uppsjö av framtida epidemier orsakade av virus och andra rätt så läskiga sjukdomar. Hur detta är inprisat i aktievärderingar på börsen eller hos de stora svenska och internationella bolag är det ingen som vet. Bara en sak vet vi och det är att det kostar. Mycket.

Det finns många kopplingar mellan klimatförändringar och infektionssjukdomar, men det som vi bör fråga oss mer än något annat just nu är hur stigande temperaturer gör våra naturliga immunsystem mindre effektiva. Detta förklarar varför dessa virus har hittats i Asien under sommarmånader, efter att de har förts över av fåglar, som har drivits längre norrut av klimatförändringar och varmare vintrar. 

Detta gör att de kan komma i kontakt med andra fågelarter och därmed andra former av influensa. Tillsammans leder detta till att fjäderfä byter ut influensatyper och inkuberar nya och potentiellt farliga stammar. Enkelt, och varför har inte finansiella kvantmodeller lyckats räkna ut det? Därför att klimatförändringarnas konsekvenser inte är  en del av gängse finansiella analysen, för att vara brutal. Kostnaderna socialiseras, det vill säga betalas av nationella stater och dig som skattebetalare. Vinsterna, ja, de är alltid privata. Vem kommer betala för konsekvenserna av Baba Klimat-Jagas härjningar? * Ja min vän, det är du, dina barn och nästkommande generationer. Baba Klimat-Jaga har blivit både tredimensionell och asymmetrisk. 

I årtionden har forskare insett att klimatförändringar skulle leda till en rad konsekvenser för folkhälsan. En rapport från 1992 av National Academy of Sciences listade ett antal sätt klimatförändringar kan leda till spridning av infektionssjukdomar och beskrev bristen på resurser som ägnats åt att studera effekterna av klimatförändringar på sjukdomar som ”störande.” 

Fyra år senare varnade en allmänt citerad rapport i Journal of the American Medical Association att klimatförändringar kunde öka spridningen av allt från undernäring till malaria och krävde en samlad studie mellan läkare, klimatforskare och samhällsvetenskapsmän. 

Samma år publicerade Världshälsoorganisationen en 300-sidor lång rapport om ämnet och tittade på samband mellan klimat och hälsa, men noterade samtidigt att länkarna är ”komplexa och multifaktoriella.” 

Det kan man konstatera även när det gäller värderingar på Stockholmsbörsen, de är komplexa och multifaktoriella. Det finns samband, med ingen vet på riktigt hur det kommer att se ut. Säsongsjukdomar som influensan kommer allt tidigare på året, är mer kraftfulla och mer intensiva. Det verkar dessutom finnas en stark koppling mellan varma vintrar och de därmed förekommande influensautbrotten strax efter. Vilket innebär att en varm vinter med en mild influensasäsong utlöser vanligtvis tidigare och allvarligare influensautbrott året därpå. Det vet vi och har vetat länge, men nästa kvartal måste vi leverera vinst annars blir aktieägarna sura och marknaden besviken….

Lyssnar på ekonomirapporter från hela världen medans jag skriver detta, börser som faller brett, experter som manar till lugn och regeringar som tillsätter ”kris-beredskap.” Världen har påbörjat anpassningen till de långtgående globala konsekvenserna av Baba Klimat-Jagas dödliga nycker. Kollar en gång till på skärmen, börsen öppnar grönt idag. Allt kommer bli bra. Eller? 

Sasja Beslik, chef för hållbar finansutveckling på J. Safra Sarasin

* Fotnot: Baba-Jaga är enligt slavisk tradition en fasansfull häxa. Baba-Jaga bodde i skogen innanför ett staket gjort av människoben, i ett hus på hönsfötter, så att hon kunde se åt alla håll.