Därför hittar AI nästa penningtvätt

– Systemen idag är mycket bättre än vad de var för fem år sedan, säger Mikael Lundstedt, seniorkonsult på IT-konsultföretaget Mum Consulting.

Uppdrag gransknings genomgång av den misstänkta penningtvättshärvan på Swedbank visar på den systematiska genomlysning som är ett måste för att över huvud taget hitta penningtvätt – vilket är mycket svårt intygar Mikael Lundstedt, som har arbetat med frågorna på svenska storbanker de senaste fyra åren.

Varningstecken är exempelvis avvikande summor, bolag registrerade i vissa länder, på vissa adresser och med kopplingar till vissa personer.

– Allt detta går systemmässigt att sätta upp i olika scenarier. Jämfört med för bara några år sedan har mycket hänt inom AI-teknik som väsentligt har ökat sannolikheten att upptäcka skumma transaktioner. Du har också mycket mer information om dina kunder idag.

Samtidigt är systemen inte bättre än de uppsatta reglerna. Om regeln är att det ska flagga för transaktioner på över 10 000 euro klarar du dig utan granskning om transaktionen är på 9 999 euro.

– Säg att du har ett byggföretag och plötsligt skickar en faktura till Polen på 15 miljoner, men har sagt att upp till 10 miljoner är det vanliga. Om du då vid en kontroll har en bra förklaring med dokumentation som stödjer din historia händer troligen inget mer. ”Jag fick ett uppdrag att måla om Globen. Du kan själv se hur de målar just nu”… Det kan finnas orsaker även till extrema förändringar, säger Mikael Lundstedt.

Systemen flaggar i sin tur för en handläggare på banken. Om det är en uppenbar tveksamhet skickas ärendet till finanspolisen. Annars går det vidare en nivå, till en kundansvarig som ska avgöra vidare utredning.

Dagens regelverk följer ett EU-direktiv, AML-direktivet. 2020 kommer en ny version. Den största skärpningen är att det ställs högre krav på att visa vem den verklige ägaren till ett bolag är, att det inte ska gå att gömma sig genom ägande i flera led. Bolagsverket ska ha ett särskilt register för ägare.

– Då blir det ännu svårare att gömma sig, säger Mikael Lundstedt.

Systemen kallas AML- eller CTF-system, vilket står för Anti Money Laundering (motverka penningtvätt) och Counter Terror Financing (motverka terrorfinansiering). Bankerna använder standardsystem och sätter sedan upp dem enligt sina tolkningar av EU:s och nationella regelverk. De största leverantörerna är brittiska BAE Systems, israeliska Nice Actimize och amerikanska Oracle, Fico Tonbeller samt SAS Institute.