Därför bör bolagen kommunicera om fenomen utanför deras kontroll

Börsbolagens kommunikation skall vara korrekt, relevant och tydlig. Förra våren då pandemin bröt ut, kom ESMA (European Securities and Markets  Authority) ut med rekommendationer om hur covid-effekterna skulle behandlas i rapporteringen. ESMAs rekommendation var bl.a. att bolagen så fort det var möjligt kommunicerade relevanta effekter av covid-19 i enlighet med MAR-regelverket. Det var då. Nu ett år senare så ser vi covid-19 kommentarer i årsredovisningarna och i årsboksluten. Många vd-ord innehåller en mening om att året varit exceptionellt, annorlunda eller åtminstone inte ett vanligt år. I enlighet med ESMA-rekommendationerna så kommenteras eventuella Covid-19 effekter både vad gäller top-line, bottom-line och balansräkningen. 

Som grundpelare för bolagens informationsgivning vid väsentliga förändringar har vi Nasdaqs allmänna regler om informationsgivning för listade bolag. Bland annat står följande att läsa om offentliggörande i enlighet med MAR-regelverket:

”Vid avgörandet av huruvida en förändring av bolagets finansiella resultat eller finansiella position är väsentligt nog för att utgöra insiderinformation ska bolaget utvärdera avvikelsen baserat på senast kända faktiska finansiella resultat, prognos eller framåtblickande uttalanden. /…/ För det fall det finansiella resultatet eller den finansiella positionen för ett bolag på ett väsentligt sätt avviker från vad som rimligen kan förväntas baserat på, av bolaget, tidigare offentliggjord information kan information om sådan avvikelse utgöra insiderinformation och ska då offentliggöras så snart som möjligt.”

Nu är vi i 2021 och nu kommer pandemins efterdyningar. Försäljningstapp på grund av komponentbrist, svagare lönsamhet på grund av att råvarupriserna går upp, och utöver dessa efterdyningar, skenar logistikkostnaderna. Och hur skall då detta kommuniceras på ett lämpligt sätt? Flera av dessa är effekter av pandemin: efterfrågan på sällanköpsvaror sjönk i samband med utbrottet och tog snabb fart i höstas, samtidigt som containrarna fanns på fel ställe – många fartyg har legat på redden i amerikanska hamnar och väntat på att bli avlastade eller lastade. Vi kan väl förenklat säga att det inte var någon trängsel i de kinesiska hamnarna när pandemin brutit ut och nu är fartygen på andra sidan oceanen och återvänder inte till Kina innan de har lastats om med gods att transportera. 

Det råder alltså en stor obalans bland containers. Varor som tillverkas i Kina skall transporteras bort och eftersom det är rörigt i hamnarna ute i världen så blir det förseningar. Hamnarna har inte tid att hantera allt gods och det skapar kapacitetsbrist i transportledet, där en del bolag blir tvungna att köpa fraktvolym på spotpriser – med skenande fraktpriser som följd. Komponentbristen eller halvledarbristen är också en konsekvens av pandemin, med stora komponenttillverkare i Asien som ställde om produktionen till halvledare för datorer då t. ex fordonstillverkningen mattades av. 

Det här med transparent kommunikation är mer än en procentsiffra. Det handlar om att begränsa volatiliteten i aktien och för bolagen att försöka matcha förväntansbilden med den upplevda verkligheten.

De här effekterna slår mot många bolag som inte kan möta upp den ökade efterfrågan, samtidigt som bolagen i kombination med stigande råvarupriser ser hur fraktpriserna ökar med tiotals procentenheter. De bolag som drabbas värst är de bolag som fraktar sina produkter eller material i containers på fartyg, men logistik är ett globalt flöde där bolagen i nästa steg i värdekedjan påverkas av att materialet eller komponenterna inte kommer fram. Det hjälper inte att vi sedan dessutom har haft ett fartyg som legat fast i Suezkanalen och som tillfälligt påverkar flödet ytterligare. Det är klart att många av våra exportbolag påverkas av detta. Trots att våra svenska hamnar är i rätt bra balans, så har våra stora exportbolag produktion utanför Sverige, och då hjälper det inte att förutsättningar för de svenska hamnarna är hyfsade. 

Och hur rapporterar bolagen då på den här typen av globala fenomen? Lägg till att just de här utmaningarna i nutid inte helt kan frånskrivas covid-19. Många är följdeffekter av covid-19 och borde kommuniceras på ett sätt som gör det tydligt för läsaren och investeraren i vilken mån man ”drabbats”. Att man inte drabbats är också bra att kommunicera, men viktigast är att internt förstå och analysera konsekvenserna för att bedöma väsentligheten och sedan eventuellt kommunicera resultatet av den analysen. Med tanke på situationen, är det inte osannolikt att det finns en risk för att flera bolags lönsamhet drabbas, och att många bolag då rapporterar lägre lönsamhet än förväntningarna, om inte redan i Q1 så i Q2. Då är det bra att proaktivt kommunicera situationen redan i samband med Q1 rapporten – eller varna om effekterna är väsentliga. Så att investerarna inte sätter kaffet i halsen när rapporterna börjar trilla in. Om så sker är det dock inte första gången marknaden tas på sängen av till exempel komponentbrist. Tyvärr. 

Det här med transparent kommunikation är mer än en procentsiffra. Det handlar om att begränsa volatiliteten i aktien och för bolagen att försöka matcha förväntansbilden med den upplevda verkligheten. Vi skall inte underskatta hög kvalitativ, korrekt och relevant information om dessa trender som bolagen inte kan påverka. Bristen på sektor- och bolagsanalytiker gör att aktievärderingsmodellerna (fundamental, teknisk eller beta) blir alltmer generiska och att man lättare tappar bort såväl makroekonomiska effekter, globala trender och specifika marknadstrender i excel-modellen. Speciellt de som är kortsiktiga och påverkar det pågående verksamhetsåret. 

Det är viktigt att bolagen delar med sig av den är typen av viktig information, som ligger utanför bolagets kontroll, men som påverkar verksamheten, eftersom det då kan läggas till värderingen av bolagen. Även om det inte är väsentliga effekter. Det gäller för bolagen att beskriva och förklara och hjälpa investerarna med information som gör att de kan fylla informationsluckorna och excel-cellerna. Den kan läggas till exempel i vd-ord, med en enkel tabell som visar på effekter, och det kan ske genom att man transparent förklarar vad man påverkas av och hur man påverkas och hur man hanterar och mildrar effekterna eller varför man inte påverkas alls. Hög kvalitativ finansiell kommunikation är lätt att förstå och ta till sig. Även den information som gör att vd sover dåligt om nätterna.

Helena Nordman-Knutson
Safir Communication, rådgivare och senior konsult