Därför är korrekt tullhantering affärskritiskt

Tullverket har under fem år granskat de 100 svenska företagen med störst importtullvärde för att kontrollera deras tull- och skattehantering. Granskningen resulterade i att Tullverket fick återkräva drygt 37 miljoner kronor i obetalda tullavgifter, samt påföra tulltillägg på sammanlagt 6,8 miljoner kronor. Samtidigt hade andra företag betalat 2,4 miljoner kronor för mycket i tullavgifter.

Det framgick vidare av granskningen att de påförda tullavgifterna inte var så stora i förhållande till de tullavgifter som företagen betalade och de fel som upptäcktes var samma fel som Tullverket sett vid granskning av företag med mindre omfattande importverksamhet.   

Vidare visade Tullverkets granskning att egenkontrollen av importhanteringen hos företagen fick anses vara svag. Som anledning uppgav Tullverket att företagens anlitade ombud – och då frånsade sig ansvar – och inte hade någon koll på vad som krävdes för att det skulle bli rätt i hanteringen. Företagen missade alltså att det var de själva som hade det yttersta ansvaret för en korrekt hantering. Mot bakgrund av det var Tullverkets bedömning att cirka en tredjedel av de granskade företagen löpte en risk att fortsätta göra fel.

De upptäckta felaktigheterna rörande tullhanteringen är alltså sprungna ur bristande kompetens snarare än ur medvetet fusk, men vad som är mest anmärkningsvärt är att felaktigheterna dessutom är av samma karaktär som Tullverket sett hos företag med mindre omfattande importverksamhet. 

Granskningen talar sitt tydliga språk – tullhantering är inte ett prioriterat område hos företag, som i dag tyvärr har för låg kompetens för att kunna utföra en fungerande egenkontroll. 

En felaktig tullhantering kan få ekonomiska konsekvenser, i form av tulltillägg, men också vid utebliven tillämpning av de lättnadsregler som finns. Utöver det kan en inkorrekt tullhantering såklart även ha negativ inverkan på företagets varumärke.

Ett sätt för företag att kunna säkerställa en fungerande egenkontroll gällande tullhantering, och för att kunna styrka för sina handelspartners att sådan finns, är att ansöka om att få AEO-status – Authorised Economic Operator. Tillståndet är gemensamt för hela EU, och utöver att fungera som ett bevis för fungerande egenkontroll, även innebär lättnader och fördelar för företagen. 

Lättnaderna gäller idag främst vid export, då framförallt till USA, Brasilien och Kina, som erkänt statusen som likvärdig till deras motsvarigheter. 

Oavsett det politiska resultatet som följer av brexit eller pågående handelskrig mellan USA och Kina, hoppas vi att diskussionerna som de har fört med sig, på ett tydligt sätt belyst vikten av tullens påverkan och avgörande betydelse för dagens företagsklimat. Vår förhoppning är att den kommer förbli den uppmärksammade fråga som den förtjänar.

Benny Persson
Director         
Global Trade Advisory, Deloitte AB 

Jennifer Albèr
Assistant Manager 
Global Trade Advisory, Deloitte AB