Harry Goldman, grundare av och vd på NyföretagarCentrum Sverige, riktade hård kritik mot regeringens insatser som han menar "stramar åt drivkraften att starta eget mer än att sporra den". Nu svarar närings- och innovationsminister Mikael Damberg på kritiken. "Det är inte hållbart över tid att staten tar över allt mer av ansvaret för företagens lånefinansiering, här vilar ett stort ansvar på affärsbankerna" säger han till Realtid.
Damberg: "Här vilar ett stort ansvar på affärsbankerna"
Mest läst i kategorin
Realtid.se skrev tidigare om Harry Goldman som startade NyföretagarCentrum med syftet att främja entreprenörskap genom att erbjuda rådgivning för alla. Sedan starten har verksamheten vuxit och idag finns det ett 90-tal NyföretagarCentrum i över 200 kommuner.
Harry Goldman är besviken över regeringens insatser som han menar "stramar åt drivkraften att starta eget mer än att sporra den".
NyföretagarCentrum medverkar varje år till att 8-10.000 nya företag startas. Trots att dessa företag årligen genererar 4 miljarder kronor i skatteintäkter får verksamheten knappt något stöd från regeringen.
Harry Goldman menar även att regeringen sänder ut signaler som motverkar entreprenörsglädjen.
– För att fler ska starta eget måste man sända ut rätt signaler. Den negativa publiciteten om företagsamhet som vi har sett under den senaste tiden påverkar folks mindset, säger Harry Goldman och syftar på diskussion om vinster i välfärden, RUT och ROT samt 3:12-reglerna. Även om det inte är någon som förstår vad 3:12-reglerna innebär inser man att det är något komplicerat. Det räcker för att man inte ska vilja starta eget. På grund av diskussionerna som har förts hämmas företagandet inom välfärdsområdet och verksamheter som omfattas av RUT och ROT.
Närings- och innovationsminister Mikael Damberg svarar nu på kritiken.
– Jag tror att entreprenörer och företagare ser på sina förutsättningar att lyckas med sin verksamhet ur ett större perspektiv än mindre förändringar i RUT och ROT. Företag anställer och vill anställa. Svenskt Näringslivs rapport Företagsamheten 2017 Sverige visar att kvinnors företagsamhet ökar och når en ny rekordnotering. I Sverige har vi en hög entreprenöriell verksamhet både sett till nyföretagande och snabbväxande små företag. Det som avgör om företag startar eller inte är de marknadsförutsättningar som finns. Hög tillväxt och stark efterfrågan är det som avgör. Det viktigaste vi som regering kan göra i ett sånt läge är att hålla uppe efterfrågan i ekonomin genom att hålla i den starka tillväxt som vi har nu. Det gör vi framförallt genom att investera i de flaskhalsar som svenska företag upplever; kompetens, infrastruktur och bostäder.
Mikael Damberg pekar på flera internationella jämförelser som pekar på en positiv utveckling i Sverige.
– I internationella jämförelser är företagsklimatet i Sverige enstående, flera färska underökningar visar att Sverige har mycket goda förutsättningar och ramvillkor i förhållande till omvärlden. Enligt till exempel the World Competitiveness Scoreboard hamnade Sverige på en femte placering förra året, vilket är en förbättring med fyra placeringar från året innan. Enligt Världsbankens Doing Business Index, som mäter hur lätt det är att starta, driva och lägga ner företag hamnar Sverige på en åttonde plats förra året, vilket är en förbättring med tre placeringar från året innan. Enligt affärstidningen Forbes har Sverige det bästa företagsklimatet i världen.
Ett annat problem som Harry Goldman ser är att regeringen och myndigheterna inte satsar på att skapa en stor bredd av nya företag i Sverige utan istället satsar sina resurser på storföretagen eller vad man kallar tillväxtföretag. Det är inte de stora företagen utan de mindre som skapar flest arbetstillfällen och då borde det vara naturligt att underlätta för dem, anser Harry Goldman.
Mikael Damberg håller delvis med om kritiken och utlovar ökade satsningar.
– Det är rätt att regeringen presenterat en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige och mer av samverkan inom industrin. Men att underlätta för små företag att växa har varit ett tydligt fokus från regeringen, inriktat på de hinder som företagare upplever för att växa. Ett sådant är tillgång till finansiering där vi gjort stora kraftsamlingar för att underlätta just för företag i tidiga skeden. Vi har omstrukturerat det statliga riskkapitalet med syfte att styra både det och privat kapital till tidiga skeden och vi har växlat upp Almis verksamhet som kraftigt ökat sin nyutlåning, med hela 38 procent under 2015.
Regeringen har därutöver gjort det billigare för företag att göra sin första anställning genom att ta bort arbetsgivaravgiften för den första anställda under det första året samt presenterat lättnader i beskattningen av personaloptioner för små växande företag, berättar Mikael Damberg.
– Även i regeringens exportstrategi har de små företagen en central plats eftersom vi ser att fler små företag behöver gå ut på internationella marknader. Regeringen har dock satt ett mycket ambitiöst jobbmål och eftersom 4 av 5 jobb skapas i små företag behöver vi prioritera dem ännu tydligare framåt, vilket kommer att synas i mina prioriteringar.
Ett enkelt sätt för att fler ska få möjlighet att starta eget är enligt Harry Goldman att erbjuda microlån, vilket är vanligt i många andra länder.
– Mikrolån borde vara en självklarhet idag, framförallt när banker har infört hårdare krav på utlåning.
Det hade sannolikt startats kanske runt 30 procent fler företag varje år om det fanns ett ordentligt mikrolånesystem värt namnet, uppskattar Harry Goldman. Det innebär att istället för 68.000 nyföretagare hade siffran legat på cirka 90.000. Anledningen till att mikrolån skulle möjliggöra för fler att starta eget är att det är svårt att få banklån om man inte kan ställa säkerhet.
Mikael Damberg håller med om fördelarna som microlån erbjuder, men anser att det stora ansvaret åvilar affärsbankerna.
– Mot bakgrund av svårigheter för de minsta företagen att beviljas lån av bankerna har vi skjutit till mer kapital till Almi som utöver att öka utlåningen också har kunnat utveckla nya låneprodukter, däribland ett mikrolån som lanserades förra året och som varit mycket populärt. Det ges till företag i uppstartsfas med upp till nio anställda och är omgärdat av ”mjuka” villkor så som en viss tids amorteringsfrihet, begränsade säkerheter för låntagaren och förmånligare räntevillkor, säger näringsministern och fortsätter:
– Det är dock inte hållbart över tid att staten tar över allt mer av ansvaret för företagens lånefinansiering, här vilar ett stort ansvar på affärsbankerna. Jag har därför inlett en bankdialog för att se vad vi med gemensamma krafter kan göra för att främja utlåningen till de små företagen framöver.