”Dags för en skatteskala som lockar till arbete”

Det är hög tid att skattesystemet börjar främja arbete. Sverige behöver både fler arbetade timmar och fler människor som arbetar.

Ska vi konkurrera med kunskap och kvalitet och inte med låga löner, som statsminister Stefan Löfven brukar säga, då är det kontraproduktivt att ha världens högsta marginalskatter. Helst bör den statliga inkomstskatten slopas helt. Den beräknas ge 57 miljarder kronor i år, vilket är 2,7 procent av de totala skatteintäkterna. Vad den kostar att ta in är en annan fråga.

När färre ska försörja allt fler måste skattesystemet bli smartare.

Det är märkligt att vi har en skatteskala som subventionerar deltidsarbete – ett säkert sätt att få lägre pension. Och samtidigt har upp till över 60 procents marginalskatt på heltidslöner.

Det behövs en ny inkomstskatteskala som stimulerar heltidsarbete, utbildning och ansvarstagande. Det vore bra om detta också görs på ett begripligt sätt.

Det är fullt möjligt idag eftersom åtta skattesänkningar för ”pensionärer” i praktiken har lett fram till en skatteskala för personer över 65 år och en annan för dem som är yngre och har större möjligheter att påverka sin inkomst.  

Skillnaden mellan skatt på arbete och skatt på kapital har ökat kraftigt. Det har fått många debattörer att föreslå höjda skatter på kapital. Men kapitalskatterna har blivit mer konkurrenskraftiga, medan marginalskatterna på arbete har blivit mer avskräckande. Då är det marginalskatten som ska sänkas, inte kapitalskatten som ska höjas.

Svenska kapitalskatter är inte låga jämfört med omvärlden (bortsett från fastighetsskatten) och vi konkurrerar om både investeringar och kompetens.

Det är inte hållbart att ha mycket högre skatt för den som är anställd än för den som utför samma arbete i bolagsform. Utan statlig inkomstskatt skulle skillnaden mellan skatt på arbete och skatt på utdelning minska väsentligt. Då kanske även 3:12-reglerna för företagare skulle kunna tas bort. Skattesystemet skulle bli oerhört mycket enklare och skatteplaneringen minska.

Arbete är den ojämförligt största skattebasen. Hur skatten på arbete är utformad är viktigt både för de pengar den ger och för hur mycket den påverkar viljan att arbeta och viljan att anställa. Att den blir konkurrenskraftig är lika viktigt som att skatterna på företagande är det.

Mervärdesskatten ger mer pengar än skatten på kapital men diskuteras mindre. Men den är också viktig för konkurrensen. Eftersom bara drygt halva skattebasen används finns stora möjligheter att bredda, förenkla och göra den mindre snedvridande.

Skattesystemet blir bättre ju mer det får ägna sig åt sin huvuduppgift – att dra in pengar. En förändring i den riktningen skulle skada tillväxten mindre och ge mer pengar som kan användas till fördelningspolitik, åtgärder för klimatet och mycket annat som skatter används till idag.

Fördelningspolitiken blir bättre om den utjämnar förutsättningar i stället för utfall.

Ingen skatt är mer orättvis än den som får människor och företag att fatta beslut som på lång sikt är dåliga för dem själva och/eller för samhällsekonomin.

Dagens inkomstskatteskala hör dit.

Eva-Lena Ahlqvist, journalist och skatteexpert och författare till boken Jakten på den rättvisa skatten (Ekerlids förlag).