Dags att syna hållbarhetsbluffen i fonderna

Svenskarnas samlade fondsparande uppgår till 6 600 miljarder kronor, och i vårt sparande finns en fantastisk potential att låta pengarna även göra nytta för klimatet. Om vi kunde rikta våra investeringar till att hjälpa innovationer eller stötta företag som behöver ställa om till en mer hållbar verksamhet skulle pengarna kunna göra dubbel nytta. 

Fondbolagens så kallade hållbara fonder har tyvärr ofta ingen som helst positiv effekt på klimatet eftersom de har som enda strategi att välja bort klimatbelastande bolag. Det är synd, för i det här fallet är det verkligen inte bättre att i alla fall göra något än inget. Jag skulle hävda att det till och med kan ha negativ effekt.

Att välja bort måste vara den sämsta möjliga strategin för att påverka. Det kan finnas många skäl att inte vilja investera i bolag som man ogillar. Det känns inte bra att vara beroende av att bolag med tveksamma affärsmål går bra. Det blir lite som att spela på motståndarlaget. Att välja fonder som väljer bort problematiska bolag kan därför vara väl så genomtänkt, men tro inte att det påverkar bolagen eller klimatet. Aktier handlas vanligtvis på en andrahandsmarknad, och bolagen påverkas inte av handeln i sig.

Samma sak gäller när vi väljer bort utifrån koldioxidrisk. Det kan finnas goda skäl att undvika risker kopplade till CO2. Om man tror på en transparent och välfungerande marknad borde i och för sig även denna risk redan återspegla sig i börskursen i respektive bolag, men om du tror att marknaden generellt undervärderar CO2-risken kan det absolut vara en parameter att ta hänsyn till. Att det skulle ha en positiv effekt på klimatet att välja bort fonder med hög CO2-risk är nog dock ett missförstånd av samma skäl som jag nämnt tidigare. Att välja bort har ingen effekt.

Men om det skulle bli en omfattande rörelse, då skulle det väl sätta lite press på bolagen? Inget tyder på det. Ett oljebolag tjänar pengar på att sälja olja, inte aktier, och så länge lönsamheten är hög och stabil kommer det finnas spekulanter på aktierna. Risken är dessutom att spekulanterna är mindre miljömedvetna än vad du är och kommer ställa lägre krav på hållbarhetsarbetet. Det finns studier som visar att den här strategin (divestering) till och med kan ha motsatt effekt av just det skälet. Vill du sätta press på bolaget, köp inte deras produkter. Att undvika aktier i konsumtionsdrivna klädföretag men samtidigt fortsätta köpa kläder är verkligen att inte ta klimatfrågan på allvar.

Förvaltare som tar hållbarhetsarbetet på allvar engagerar sig i bolagen och använder sin ägarmakt. De som bara väljer bort, väljer också bort möjligheten att påverka. Vissa fonder har därför som uttalad strategi att skapa en positiv effekt på klimatet genom att dels investera i bolag med hållbarhetsfokus, dels vara aktiva ägare i bolagen de investerar i. De här två aspekterna i kombination hjälper bolagen och får klart mycket högre effekt än att välja bort bolag med negativ miljöpåverkan. 

Det är dags att ställa krav och syna hållbarhetsbluffen. Risken är stor att vi bara betalar högre avgifter utan att få klimateffekter och missar chansen att låta våra 6 600 miljarder göra lite nytta. Att marknadsföra en fond som hållbar när den har som enda strategi att välja bort, ska det verkligen vara tillåtet? 

Joakim de Leeuw, Client Director, Centigo