I otålig väntan på ny crowdfunding-lag presenterar Tessin, Pepins och Lendify en egen bolagskod för branschen i höst. "Det råder mycket osäkerhet kring vad som gäller", säger Jonas Björkman, talesperson för Crowdfunding Alliance, till Realtid.se.
Crowdfundingbolag besvikna på lagförslag: Släpper egen branschpraxis
I april i år skapades lobbyorganisationen Crowdfunding Alliance. Initiativtagarna har sin hemvist på några av Sveriges mest välkända crowdfudningbolag: Jonas Björkman, medgrundare av och vd för Tessin, Erika Eliasson, investeraransvarig på Lendify och Julia Reuszner, vd på Pepins.
Deras utgångspunkt är att branschen inte kan vänta på en crowdfunding-lag. Därför har trion beslutat sig för att utforma en gemensam bolagskod för sektorn och som ska presenteras under hösten.
– Det råder för mycket osäkerheter kring vad som gäller, vilket gör det svårt för investerare att förstå hur olika plattformar skiljer sig åt, säger Jonas Björklund.
Den ska innehålla gemensamma riktlinjer, inklusive ”best practice”, för crowdfundingbolag i väntan på en reglering. Det finns liknande bolagskoder för till exempel börsnoterade företag.
– Det finns många gemensamma frågor som gynnar hela branschen och alla vi aktörer jobbar för att utveckla den, säger Jonas Björklund.
I sitt arbete har Crowdfunding Alliance bland annat tittat på den statliga crowdfunding-utredningen som släpptes i mitten av mars i år.
Den föreslår i huvudsak en crowdfunding-lag med krav på tillståndsplikt för crowdfunding-plattformar. Dessa bolag ska också omfattas av lagen om åtgärder för penningtvätt och terrorism. Utredaren föreslår att lagen inför i maj nästa år.
Men Jonas Björklund är inte särskilt imponerad.
– När man inledde den här utredningen så sa Per Bolund att syftet med utredningen var att underlätta för fler företagsetableringar, men också att förbättra villkoren för investerare, säger han och fortsätter:
– Men känsla efter att ha gått igenom utredningen är att man tittat mycket på hur vi i branschen jobbar och sedan skapat ett ramverk kring det. Det är i princip redan den modell vi använder som föreslås, fast med lite ökade rapporteringskrav.
Han tycker också att det lagförberedande arbetet tagit alldeles för lång tid. Det tog först ett år för Finansinspektionen att presentera sin crowdfunding-utredning som släpptes i slutet av 2015.
Därefter ytterligare 2,5 år innan, den av regeringen tillsatta, SOU-utredningen i ämnet var klar. Nu, sedan en tid tillbaka, är regeringens lagförslag ute på remissrunda för att bland annat ta in synpunkter från crowdfunding-aktörer.
– Allt som allt har det tagit över tre år. Dessutom har EU-kommissionen under året presenterat ett eget förslag till europeisk crowdfunding-lag, vilket skapat en hel del huvudbry hos regeringen, säger Jonas Björkman.
Det är olyckligt, tycker han. Det råder redan mycket osäkerhet kring vad som gäller. Jonas Björkman lyfter istället fram Finland som ett föredöme. Landet har redan infört en crowdfunding-lag och Jons Björkman tycker att man hittat en bra balans mellan uppstramning och lättnader där.
– Den finska regeringen har till exempel höjt taket för hur mycket man som kapitalanskaffande bolag på crowdfunding-plattform får resa, innan man måste upprätta ett prospekt; från 2,5 miljoner till 5 miljoner euro, berättar han.
Just nu är Crowfunding Alliance, som idag är en undergrupp till branschföreningen Swedish Fintech Association, där Jonas Björkman också är medlem, i färd med remissvar.
Senast den 27 augusti ska svaren vara Finansdepartementet tillhanda.