Coronaviruset gör bolagens prognoser till en gissningslek

En massiv våg av delårsrapporter är på väg att skölja in över Stockholmsbörsen och övriga globala aktiemarknader. Investerarkollektivet är på helspänn. Hur slog den brutala och bråddjupa nedgången i mars mot försäljningen och vinsterna? Vad kan kollektivet vänta sig för vägledande signaler när företagsledningar och styrelser trevar efter framtidsutsikterna?

Det normala under rapportsäsongerna är att marknaden blickar mot de kortsiktiga “konsensusprognoserna” (som i stor utsträckning är en extrapolering av föregående kvartalssiffror justerat för bolagsledningens utsikter) när räkenskaperna från bolagen granskas. Var det bättre, i kombination med goda framtidsutsikter, stiger ofta aktien. Sker det omvända vänder aktiekursutvecklingen nedåt. Kursrörelserna i marknaden bygger oftast på mycket kortsiktiga och kvartalsrelaterade faktorer. 

Den här gången finns det väldigt lite att förhålla sig till både för mäklarfirmorna, som levererar “konsensusprognoserna” för kvartalet, och förvaltarkollektivet. Visserligen var både januari och stora delar av februari “normala” så till vida att de nationella ekonomierna inte omfattades av de nuvarande restriktionerna för befolkningen. Mars är däremot insvept i ett sjukdomstöcken som gör bedömningen av resultatet till i princip en ren gissningslek. Samma gäller bedömningen av BNP-utvecklingen där spridningen i prognoserna från ledande internationella banker är så stor att det snarare skapar mer förvirring än klarhet. 

Därför kommer förmodligen inte investerarkollektivet bry sig särskilt mycket om det aggregerade vinstutfallet under månaden. Enskilda aktier lär som vanligt åka upp och ner med stora svängningar, men påverkan på hela Stockholmsbörsen och andra aktiemarknader från kvartalsrapportfloden blir nog begränsad.  

Rapporterna kommer snarare fungera som vägvisare, tillsammans med företagsledningarnas försök att spå den kortsiktiga framtiden för bolagets produkter och tjänster, för att försöka bedöma vinst- och försäljningsutsikterna för april och kommande månader. Det blir en mycket svår uppgift för ledningsgrupperna som famlar i mörkret nästan lika mycket som alla andra. 

De viktigaste styrfaktorerna för kursutvecklingen blir snarare i vilken takt de pågående nedstängningarna av de nationella ekonomierna successivt kan lyftas bort och om de positiva tecknen på minskad smittspridning i de först virusträffade nationerna fortgår. Norge, som stängt ner samhället och ekonomin i nivå med flertalet europeiska länder har redan flaggat för minskade restriktioner. Det är positivt för den norska ekonomin. I Italien, där coronaviruset först slog rot i Europa, har under flera dagar uppvisat mycket glädjande tecken i form av ett krympande antal nysmittade. 

Risken för bakslag finns förstås efter den återhämtning, där optimisterna haft ett klart tolkningsföreträde, som börserna visat upp den sista tiden. Det tycks som investerarkollektivet är inställt på en V-formad återhämtning i efterfrågan när viruspandemin väl klingar av på allvar inom ett par månader. Tesen bygger framför allt på att det i nuläget “byggs upp” ett oförlöst efterfrågetryck när stora delar av befolkningen sitter i påtvingad eller frivillig karantän som kommer förlösas när faran väl är över. 

Så kan det bli, men den tesen bär en betydande risk för bakslag eftersom marknadskrisen bygger på ett nyckfullt och illvilligt virus som experterna ännu inte förstår fullt ut. Förskjutningar i tiden kommer slå tillbaka mot börserna. Likaså är det svårt att tro att den omfattande arbetslöshet som byggs upp genom ett virusfritt trollslag försvinner när pandemin försvinner in i historieböckerna och omvandlar de arbetslösa till konsumtionshungriga medborgare. Risken för en U-formad återhämtning, med betoning på en längre botten, ligger i farans riktning.