Realtid

Chefsekonomerna om utmaningarna för svensk ekonomi: ”Arbetslösheten, integrationen, klimatet” 

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, Mattias Persson, chefekonom på Swedbank, Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank, Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförs
Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, Mattias Persson, chefekonom på Swedbank, Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank, Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar och Robert Boije, chefsekonom på SBAB.
Anders Frick
Uppdaterad: 17 sep. 2021Publicerad: 17 sep. 2021

Även om Sveriges ekonomi just nu rullar på så finns det utmaningar. Arbetslösheten, integrationen, klimatet, energiförsörjningen och bostadsmarknaden är några av dem. 

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Detta är en av sex framtidsfrågor som Realtid ställt till några av Sveriges främsta chefsekonomer. Här hittar du övriga frågor. 

Vilken är de tre främsta utmaningarna för svensk ekonomi just nu? 

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB: 
– Risken att långtidsarbetslösheten biter sig fast, en dåligt fungerande bostadsmarknad och en dåligt fungerande integration. 

Mattias Persson, chefekonom på Swedbank:  
– Klimatutmaningen, arbetslösheten (utlandsfödda och långtidsarbetslösheten), och den åldrande befolkningen. 

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken: 
– Få fler i jobb för att minska utanförskap och öka välfärden för individen och samhället. Att utbildningssystemet i högre grad bidrar till att minska ojämlikheten. Att skapa utrymme för klimatinvesteringar utan att det ökar sociala klyftor. 

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea: 
– Det finns grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Energiförsörjningen måste säkras på lång sikt. Utbildning måste hålla hög kvalitet på alla nivåer samtidigt som en god miljö för forskning och utveckling säkras.   

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank: 
– En gäller de höga bostadspriserna och hur det kan påverka sysselsättningen negativt, kanske framför allt ett problem i storstäderna. Ett annat problem är förknippat med leveransstörningar och halvledarbrist för tillverkningsindustrin. Om det blir långvarigt så torde det dämpa produktion och eventuellt spiller det över på tjänstesektorerna. Slutligen finns ett allt tydligare, men troligtvis kortvarigt inflationsproblem. Den ”dåliga inflationen” som består av skatter, energi och importerad inflation äter nu upp det mesta av löneökningarna så att reallönerna backar. Det är ingen bra förutsättning för konsumtionstillväxten om det fortgår. I synnerhet är de extrema elpriserna ett aber som riskerar slå även mot delar av industrin. Det här kan bli ett betydligt större problem för industri om de extremhöga priserna blir mer långvariga. 

Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar: 
– Arbetsmarknaden är helt klart den del av ekonomin som fungerar sämst. Att sänka långtidsarbetslösheten borde vara högsta prioritet och man bör även titta på sätt att sänka trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden. I övrigt finns det även behov av investeringar i infrastruktur och energiförsörjning som vi tror skulle vara bra för ekonomin som helhet. 

ANNONS

Robert Boije, chefsekonom på SBAB: 
– 1. Att antalet långtidsarbetslösa har ökat så mycket. 2. Integrationen av utlandsfödda. 3. Hur den expansiva penningpolitiken ska kunna fasas ut på ett välavvägt sätt. 

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS