Riksbanken trycker pengar och tankar bostadsobligationer när statsobligationerna inte räcker till. Någonstans finns en gräns för hur stor balansräkningen kan bli, säger chefsekonomerna.
Chefsekonomerna: Någonstans finns en gräns för hur stor balansräkningen kan bli
Nyligen passerades en historisk gräns när Riksbankens innehav av bostadsobligationer för första gången översteg innehavet av statsobligationer, har SvD Näringsliv noterat. Enligt tidningens beräkningar ägde banken bostadslån vid veckans utgång för 376 miljarder kronor, medan statsobligationer stod på 372 miljarder.
Men stödköpen av bostadsobligationer under Covid-19-pandemin handlar inte om att Riksbanken signalerar att den vill gå in och stötta bostadsmarknaden. Syftet är en intervention på räntemarknaden för att få ned räntor över hela avkastningskurvan, inte specifikt bostadsräntorna, menar Jens Magnusson, chefsekonom på SEB .
– Riksbanken måste köpa de obligationer som finns att köpa. Vi har inte så stor statsskuld, staten behöver inte låna så mycket pengar, ger inte ut så mycket statsobligationer och Riksbanken kan inte köpa alla. För då skulle det inte finnas någon fungerande marknad för statsobligationer. Detta samtidigt som regelverket tvingar exempelvis pensionsförvaltare att hålla en viss mängd statsobligationer.
Idag sitter Riksbanken på drygt 23 procent av den totala stocken av bostadsobligationer om 1 625 miljarder kronor*. Men eftersom den totala stocken av statsobligationer är mindre än den totala stocken av bostadsobligationer, äger Riksbanken en procentuellt sett större andel av statsobligationerna – drygt 50 procent.
– Givet att man inte ville sänka styrräntan rejält under noll samt inte heller äga en alltför stor del av de utestående statsobligationerna fanns det inte så många alternativ, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.
Men även om syftet är en generell intervention på räntemarknaden diskuteras det om köpen av bostadsobligationer ändå eldat på bostadspriserna – vilket i så fall, ur Riksbankens perspektiv, skulle vara en oönskad effekt.
– Man ska inte överdriva kopplingen mellan köp av specifikt bostadsobligationer och bolåneräntor. Men det faktum att Riksbankens intervenerar i hela räntemarknaden trycker ned räntorna vilket har hjälpt upp bostadspriserna, säger Jens Magnusson.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB, är inne på samma linje.
– Bostadsräntorna har inte sjunkit så mycket under själva pandemin jämfört med hur det såg ut innan. Däremot hade räntorna nu varit högre om inte Riksbanken köpt så mycket bostadsobligationer, så i den meningen kan man ändå säga att de stora stödköpen håller de redan höga bostadspriserna under armarna.
– Vi bedömer att Riksbankens stödköp som helhet har bidragit till lägre marknadsräntor och även flyttat på bilden avseende vilka åtgärder man kan förvänta sig av Riksbanken under ekonomiska nedgångar, båda dessa bör ha gett stöd åt bostadspriserna, säger Alexandra Stråberg.
Även om Riksbanken meddelat att den trappar ned på köptakten finns ytterligare köp av bostadsobligationer i pipeline. Frågan är om bankens balansräkning kan bli för stor.
– Ja, den kan bli för stor. Om Riksbanken äger väldigt mycket statsobligationer försämras likviditeten på marknaden för statsobligationer. Avkastningen på vårt pensionssparande blir också mycket lågt till följd av de nedpressade räntorna. Stora innehav av bostadsobligationer leder också till att vissa hushållsgrupper, bostadsägare, gynnas framför dem som ska in på bostadsmarknaden och hyresgäster, säger Robert Boije.
Alexandra Stråberg menar att det i teorin inte finns någon begränsning för hur stor balansräkningen kan bli.
– Riksbanken kan alltid skapa svenska kronor och köpa tillgångar, säger hon.
Samtidigt finns det faktorer som i praktiken hindrar balansräkningen från att växa i oändlighet.
– Allmänhetens förtroende kan bli en hämmande faktor. Sedan kan Riksbanken möta andra sorters begränsningar, en marknad kanske inte är tillräckligt stor för att kunna fungera effektivt när Riksbanken blir en alltför stor aktör.
Jens Magnusson menar att det ”förmodligen” finns en gräns – och även om ingen vet var den är så befinner vi oss förmodligen inte nära den.
– Balansräkningen kan nog bli betydligt större. Men om staten över lång tid skulle gå med stora underskott, låna massor via statsobligationer som Riksbanken finansierar genom nytryckta pengar – ja, till slut kommer vi till ett läge där man börjar ifrågasätta pengarnas värde vilket skulle leda till en svårhanterlig inflation. Men vi tror att det är ganska långt bort. Det finns många länder vars centralbanker har en mycket större balansräkning än Riksbanken.
*Stocken av bostadsobligationer emitterade av bostadskreditinstitut i svenska kronor uppgår till 1 625 miljarder.