Många revisorer upplever att deras yrkesroll är i fara. De bedömer att den granskande revisionen får stå tillbaks för checklistor och mallar. Realtid har frågat företrädare för några av Sveriges ledande revisionsfirmor om de håller med om den bilden och hur man hanterar frågan internt.
"Checklistor får aldrig utgöra det enda som vägleder revisorn"
Miriam Istner-Byman
Uppdaterad: 29 maj 2017Publicerad: 29 maj 2017
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Revisorernas upplever att de riskerar att förlora kompetens, vilket är en följd av att de långtgående kraven på dokumentation som tar tid från revisorernas kärnverksamhet. "Den bedömande revisionen får stå tillbaka för den strukturella, vilket skapar oro för revisorerna att revisionsstandarderna försämrar deras bedömarkompetens".
Det skriver författarna Joakim Krantz, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, Karin Jonnergård, professor i företagsekonomi vid Linnéuniversitetet och Lund universitet samt Lena Agevall docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet i en debattartikel publicerad i Balans (10 maj 2017).
Det finns, menar revisorerna "risker med att man förlitar sig på dokumenten och missar bedömningsfasen. Den kritiska delen i arbetet har försvunnit i takt med att dokumentationen ökat och man tänker mindre självständigt".
Dessutom menar revisorerna att arbetet har blivit tråkigare. "Det var roligare förr, vilket hänger samman med att friheten att göra egna bedömningar var större".
Författarna ställer sig frågande till om det känslomässiga engagemang och den djupa involvering som kännetecknar den skicklige professionella yrkesutövaren är i riskzonen.
Här kommenterar fyra revisionsbyråer huruvida de anser att den bilden stämmer.
PWC, vice vd Johan Rippe
Johan_Rippe.jpg
ANNONS
Är det en bild som ni känner igen?
– Jag tycker det är en bra artikel som fångar några av de viktigaste frågeställningarna som vi har i branschen just nu. Jag delar dock inte alla slutsatser. RS som baseras på internationella standards (ISA) ger väldigt mycket utrymme för revisorns professionella bedömning. Det är viktigt att revisionsföretag låter medarbetare få utöva detta. Checklistor ska ses som en hjälp, men får aldrig utgöra det enda som vägleder revisorn. Revisorn måste själv alltid göra en bedömning utifrån bransch och företagsspecifika omständigheter i revisionens samtliga faser såsom planering, genomförande och när man ska dra slutsatser om man har tillräckligt med revisionsbevis. Jag ser också att vi revisorer bidrar till att ledning och styrelse får en ökad insikt om hur bolagets organisation fungerar och personligen ser jag det som väldigt inspirerande att få bidra till att företag kan utvecklas med de insikter vi kan ge.
Vad försöker ni att göra åt det internt?
– Jag tror och hoppas att alla revisionsföretag adresserar denna fråga. På PwC har vi kontinuerligt denna fråga högt på agendan. Vi försöker bland annat göra följande,
⦁ För standardiserat revisionsarbete försöker vi nu antingen automatisera eller använda särskilda specialister för i ett ”delivery center”. Det frigör tid för revisorn att lägga mer tid på arbetsmoment som kräver professionella bedömningar. Detta är utvecklande för individen och det gör att arbetet upplevs mer värdeskapande.
⦁ Vi vill att alla medarbetare på ett revisionsuppdrag ska förstå helheten och varför vi gör vissa revisionsmoment. Vi samlar alltid alla medarbetare till gemensamma möten inför revisionen, under revisionen och när vi ska summera revisionen.
⦁ Vi har checklistor som hjälp, men det ska finnas utrymme för att göra professionella bedömningar. Jag tycker det är bra med checklistor för att säkerställa att man inte glömt något moment men vi vill att alla alltid tar ett steg tillbaka och funderar på om det man gjort säkerställer att vi når de revisionsmål vi har.
Tror ni att bilden av revisionsyrket som målas upp i artikeln bidrar till att försvåra rekryteringen av unga revisorer?
– Det finns en sådan risk. Revisionsyrket är attraktivt och kommer alltid högt i mätningar bland studenter men det finns en risk att det bli mindre attraktivt om uppfattningen är att utrymme för egna professionella bedömningar minskat. Vi måste därför vara aktiva och berätta om yrket och på vilket sätt vi alltid har och alltid kommer behöva göra professionella bedömningar. Med teknikens hjälp så tror jag revisorer kommer använda en större andel av sin arbetstid för just professionella bedömningar i framtiden när man ska tolka den information som kommer fram med bland annat robotars hjälp. Jag är övertygad om att yrket kommer bli ännu mer attraktivt när vi lyckas visa på detta.
ANNONS
Hur ser ni på revisorns roll i framtiden?
– Jag tror att framtiden för yrket är ljus. Jag är övertygad om att behovet av att en oberoende revisor bidrar med trygghet vad gäller finansiell rapportering och styrning i företag och andra organisationer kommer vara fortsatt stort. Med en allt snabbare förändringstakt i samhället och mer data att hantera så ökar behovet av intern kontroll, styrning och relevant finansiell rapportering. Dessutom kommer revisorns kompetens efterfrågas i allt större utsträckning för andra områden än enbart finansiell rapportering. Vi ser redan en ökad efterfrågan på andra ”trust-tjänster” inom till exempel it-säkerhet, hållbarhet och annan rapportering än den finansiella. Jag har också svårt att tänka mig något annat yrke där du bygger så mycket kunskap om olika organisationer och vad som gör ett företag mer framgångsrikt än andra och det är detta våra kunder vill ta del av.
EY, styrelseordförande Jonas Svensson
ANNONS
Jonas_Svensson_liten.jpg
Är det en bild som ni känner igen?
– Det är riktigt att dokumentation har blivit en allt viktigare del i revisionen. Det handlar dels om att säkerställa att alla moment i revisionen genomförts och dels för att revisionsnormgivningen (ISA) blivit mer omfattande, vilket kräver en annan struktur än tidigare när det gäller dokumentation. Bedömning vilka risker som finns i ett företag är dock alltid central och vägledande. Jag upplever att pendeln nu svänger tillbaka från fokus på checklistor till en mer riskfokuserad revision.
Vad försöker ni att göra åt det internt?
ANNONS
– Förståelse för de dokumentationskrav som finns är viktig att kommunicera, men även att utbilda våra revisorer i att vara professionellt skeptiska och ifrågasätta om förhållanden inte överensstämmer som förväntat. Att ständigt påminna oss om revisorns ansvar är också en viktig del i detta.
Tror ni att bilden av revisionsyrket som målas upp i artikeln bidrar till att försvåra rekryteringen av unga revisorer?
– Vi upplever inte något problem med att rekrytera unga människor. EY är ofta förstahandsvalet för den målgrupp vi efterfrågar.
Hur ser ni på revisorns roll i framtiden?
– Positivt. Revisorns roll breddas inom fler nya områden till exempel miljö och hållbarhet. Specialisering mot olika branscher och även inom vissa tekniska/digitala delar inom revisionen bidrar också till en dynamik och attraktivitet för yrket.
Mazars, auktoriserad revisor och partner Jonas Helleklint
Jonas_Helleklint_liten.jpg
ANNONS
Är det en bild som ni känner igen?
– Revisorsyrket har förändrats mycket under de senaste åren och fortsätter att förändras. Nya standarder för revision, först RS och sedan ISA, har bidragit till en större formalisering kring revision vilket medfört fler ”checklistor”, något som också påpekas i artikeln. Samtidigt så har det varit andra händelser, exempelvis revisionspliktens avskaffande, som till viss del motverkat rörelsen mot alltför mycket standardisering. Mer fokus har då hamnat på den nytta revisorn, genom sin företagsspecifika kunskap, kan tillföra företaget. Även den revisionsstandard som tillämpas idag ställer höga krav på kundkännedom, och planering utifrån denna för att utföra relevanta revisionsåtgärder. Jag tror att revisorer i stor utsträckning har lärt sig hantera den formaliserade delen av arbetet för att kunna utföra en revision som fokuserar på det som är väsentligt.
Vad försöker ni att göra åt det internt?
– Vi har under åren jobbat mycket med arbetsmetodiken för att skapa förutsättningar för en revisionsprocess som inte hakar upp sig på de standardiserade delarna. Fokus på planering, urval och genomförande för att säkerställa att det blir en effektiv revision som fokuserar på väsentliga delar samt skapar förutsättningar för att ge kunden mervärde.
Tror ni att bilden av revisionsyrket som målas upp i artikeln bidrar till att försvåra rekryteringen av unga revisorer?
– Det är aldrig bra om revision ses som ett tråkigt yrke, men jag tror att man fortfarande kan se att förutsättningarna att få en bred vidareutbildning inom ekonomi och en variation i arbetet, som det innebär när man arbetar med revision av många olika typer av kunder.
Hur ser ni på revisorns roll i framtiden?
– Jag tror att revisorn kommer att spela en viktig roll för företagare och företagandet även i framtiden. Även om framtiden kommer att innebära att behovet av lagstadgad revision minskar så kommer det alltid att finnas behov av den kunskap som revisorn besitter. Den kunskap om företag och branscher som revisorer samlar på sig under årens lopp, samt krav som ställs på kontinuerlig vidareutbildning av revisorer, gör att revisorer kommer att bibehålla sin status, oavsett om det gäller revision eller som förtroendeskapande rådgivare.
ANNONS
BDO auktoriserad revisor och partner, Stefan Bengtsson
Stefan_Bengtsson_liten.png
– Jag har arbetat som revisor sedan tidigt 90-tal och då gällde mer sunt förnuft och kundanpassad revision än vad som är fallet idag.
Fokuset har till viss del flyttats från kundproblem till checklistor, upplever Stefan Bengtsson.
– Man lägger ner mer tid på att fylla i blanketter än vad man gör på att revidera risker. Trots att alla checklistor är ifyllda innebär inte det att allt står rätt till.
Under senare tid har regelomfattningen som revisorer måste förhålla sig till ökat. Detta innebär enligt Stefan Bengtsson ett att revision inte blir anpassad för mindre bolag.
– Med alla nya blanketter blir det väldigt tungrott för mindre bolag, eftersom det ställs samma krav på revisionen av ett litet företag som för större bolag. Det gör att mindre bolag väljer bort att ha revisorer, eftersom det blir för dyrt. Jag hoppas därför på en mer informell revision för mindre bolag så att man drar nytta av vår kunskap istället för att vi ska sitta och fylla i blanketter.
ANNONS
Stefan Bengtsson upplever även att oberoendekravet tillämpas lite väl strikt i jämförelse med exempelvis Danmark.
– Kunden gynnas nog inte av att vi inte får hjälpa till i bokslut och rådgivning i mindre bolag. Det skulle istället behövas tydliga sanktioner ifall revisionsbyrån biträder och inte gör rätt. Det är bättre att gå på de som gör fel istället för att hämma alla aktörer.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Miriam Istner-Byman
Miriam Istner-Byman
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
