Carnegie Fonder släpper ny Norden-nischad räntefond

Förvaltarna Niklas Edman och Maria Andersson siktar på att ha 40-60 bolag i portföljen som utgör High Yield Select. Det motsvarar ett bredare spann på 15-25 bolag i en aktiefond ungefär, enligt Edman. De största innehaven kommer ligga på mellan 5-8 procent. De flesta på runt 5 procent. Fonden siktar på en ganska bred spridning på länder och sektorer inom Norden.

– High yield-obligationer har vi både i fonderna Carnegie Strategifond och Carnegie Corporate Bond så det här är inget nytt. Vi har totalt 12 miljarder high yield. Inför lanseringen av den här nya fonden så har vi jobbat mycket med paketering och struktur för att skapa en renodlad high yield-fond. Vi har jobbat totalt 3 år med den. Vi har funderat kring hur den kan fungera på lång sikt och hur man anpassar den till hur världen ser ut just nu 2017, säger Niklas Edman.

Tanken är att det ska vara en nischprodukt som är svårt att replikera.

– Vi tänker att små och medelstora företag ger bäst avkastning på längre sikt. Men de måste ha tillräckligt stor aktiv vikt för att kunna påverka ”performance”. Vi kommer absolut även titta på stora bolag och stora kapitalstrukturer men vill alltidkunna komma tillbaka till små och medelstora och ge dem aktiv vikt, säger Niklas Edman.

Fonden får därför inte heller bli för stor. Efter 2 miljarder kronor har de rätt att stänga den. Fonden startades 2 november och hade 22 november fått in ca 100 miljoner kronor.

– Vi har än så länge bara riktat oss till egna kunder och Carnegies private banking-kunder. Det är viktigt att bygga en så bred kundbas som möjlighet. Vi tänker oss inte att stora summor pengar ska investeras i fonden snabbt utan att den ska få växa i sin egen takt ”step by step” så vi skapar en bra portfölj, med bra avkastning. Så vi börjar med privatkunder för att sedan bredda oss mer mot institutionella kunder. Det har redan pinnat på bra och intresset har varit stort.

Maria Andersson berättar att hon och Niklas varje år träffar mellan 200-250 bolag och deras management. Detta är en standardprocedur inför en investering.

– Det är mycket fokus på bolagsanalys innan vi går in på övriga parametrar som vi tittar på. Det handlar om att skapa en balanserad portfölj och inte bara välja till exempel fastighetsbolag som annars är en stor del av den svenska företagsobligationsmarknaden. Utan vi tittar på obligationer i olika valutor som handlas i olika regioner med olika investerarbaser för att ha en likvid portfölj. Det är en mix av några korta och några lite längre löptider, berättar Maria.

Niklas Edman betonar att varken han eller Maria Andersson är några ”traders” och ”market timers”, utan de är bra på bolagsanalys, varför de främst är bolagsfokuserade.

– Största risken är att vi väljer fel bolag. Vissa kanske försöker tajma marknaden eller förutspå valutarörelser etcetera, men vi tror att rätt bolag ger bäst avkastning över tid. Även om det är en high yield-fond så har den inte samma riskapproach, utan den är ganska defensiv, säger Niklas Edman.

Maria Andersson påpekar också att fonden ”hedgar” alla innehav till svenska kronor, varför  investerare inte tar någon valutarisk i fonden.

Niklas Edman menar att det är lätt som investerare att göra misstaget att klumpa ihop till exempel Europa, USA och Norden vad gäller generella synen på obligationer som tillgångsslag. Det man dock ska vara medveten om är att man i till exempel Europeiska obligationer ofta tar betydligt större marknadsrisk då ”spreadarna” där är lägre och både ränte- och kreditbindning är betydligt längre än i Norden.

– Jag förstår att folk kan vara skeptiska till nuvarande marknadssentiment, men vår fasta övertygelse är att det även i detta klimat går att skapa en attraktiv portfölj med nordiska innehav. Vi tycker de nordiska bolagen går generellt bra; både de inhemska och de på exportmarknader. Men vi försöker hela tiden begränsa ränterisken vilket är enklare här uppe i Norden och i så stor utsträckning som möjligt rikta in oss på rörlig ränta och kortare löptider, säger Niklas Edman.

Han menar att det angreppssättet skapar avkastning på 5 procent. Långa löptider och räntebindning är mer riskfyllt.

– Det är större risk att det händer något med marginalerna med längre bindningstider. Det är en multiplikatorfaktor för vad som händer med obligationspriset kortsiktigt. I lågränteklimat borde det vara tilltalande för många att ha en del av sitt sparande på kortare löptider med underliggande kuponger som du vet förfaller om till exempel ett år. Det ger en förutsägbar avkastning, jämfört med om du har en kupong på 20 år. Då kan det hända mycket på vägen, säger Niklas Edman.

Hur motiverar ni avgift på 0,85 procent och en rörlig avgift på 20 procent av all avkastning över stibor 3m +2 procent?

– Bland annat för att det är svårt att få access till den här marknaden som privatperson, institution eller mindre aktör. Det kräver att du pratar med alla banker och så måste du ha möjlighet att säkra valutarisker. Transaktionskostnaderna är också ganska stora när man handlar på mindre poster. De ligger ofta kring 1 till 2 procent i ”köp/sälj marginal” och då försvinner ganska mycket av investeringen. Så, ja, vår avgift är relativt hög, men det blir dyrare om du gör det själv och vi är övertygade att vi har en produkt som kan generera en attraktiv avkastning. Genom vår fond får du också bättre allokering, säger Niklas Edman.

– Enskilda obligationer handlas ofta ien-miljonersposter, såför att få en diversifierad och likvid portfölj kräver det en ganska stor pengapåse om du ska göra det själv, tillägger Maria Andersson.

När är bästa tillfället investera i krediter?

– Vi köper mycket i nyemissioner generellt. Det bästa tillfället är att gå in i slutet av en emissionscykel. För då börjar pengarna ta slut och folk börjar tröttna lite. Då kan man också ställa mer krav på villkor och prissättning. Så det där är ett säsongsmönster. Men hur lång svansen är beror mycket på hur mycket som pressas ut i slutet. Det är en fin balansgång hela tiden, säger Niklas Edman.

Förvaltarna ser nu Norden som den mest attraktiva regionen ur ett high yield-perspektiv. De har möjlighet att investera utanför denna region. Men nordiska bolag betalar just nu en högre ”spread” på sina obligationer.

Ränterisken är också lägre i Norden än övriga Europa. Det finns fler obligationer med rörlig kuponger som också har generellt bättre obligationsvillkor. Nordiska bolag har oftast inte möjlighet atttill exempel ta på sig lika mycket skuld som bolag på kontinenten och det finns tuffare begränsningar kring utdelningar.

– Carnegie Fonder är också stor på den nordiska marknaden så får vi ta del av mycket förhandsinformation innan den når övrig marknad. Det gör att vi får mer tid på oss att göra en gedigen bolagsanalys. Vi träffar också alltid management samt ger feedback på obligationspris och villkor. Det är först därefter som transaktionen når marknaden, säger Maria Andersson.

Niklas Edman framhåller det viktiga med att vara en stor aktör samt att ha en lokal förankring vilket ger självklara fördelar i den nordiska marknaden. Men bolag med huvudkontor på kontinenten men med stor verksamhet i Norden är också intressanta.
 
– Några av de största nordiska bolagen som Volvo, Telia, storbanker och Intrum med flera handlas ju ute i Europa med europeisk dokumentation och europeiska slutinvesterare primärt. Så vi kan välja den typen av kapitalstruktur om vi finner det mer attraktivt. Vi har alltid möjlighet att ta del av det som är bra med Europa. Men vi kommer aldrig gå in i spanska banker eller italienska och franska fastighetsbolag, säger Niklas Edman.

Förvaltarnas metod för att välja ut bolag varierar från fall till fall. Det är svårt att peka ut ett typiskt förfarande, enligt Niklas Edman. Men några hållpunkter är att de ofta tittar på lite bortglömda och underanalyserade bolag, ofta i samband med nyemission.

– Generellt gillar vi stabilitet med bra kontrakt och intjäning samt stark balansräkning. Men det är ju samtidigt sådant som alla gillar och därmed floskler. Men att ta en ”officiell rating” kan ha en positiv effekt på obligationspriset. Vi gillar också när man minskar skuldsättningen över tid. Det är bra för en high yield-fond att vara med på den resan. Så det är två scenarion vi ofta letar efter, säger Niklas Edman.

– Ja, hyfsat stabil business och bra obligationsvillkor så vår risk antingen bibehålls eller förbättras över tiden. Vi letar inte efter bolag med någon enorm uppsida eftersom vi sällan får ta del av det på obligationssidan ändå, tillägger Maria Andersson.

De pekar båda ut Klarna som ett spännande bolag ur ett företagsobligationsperspektiv. Enligt Maria Andersson gillar de exponeringen mot e-handelssegmentet som växer snabbt. Det gör det också möjligt för Klarna att på ett naturligt sätt växa snabbt tillsammans med sina kunder.

– Bolaget har tillgång till 60 miljoner konsumenter via sina produkter. Dessutom egna lösningar och banklicens vilket gör det enklare för Klarna att få billigare finansiering. Bolaget har även en stabil marknadsposition och  precis gjort entré i USA, säger Maria Andersson.

Hur har det egentligen gått med USA-lanseringen?

– Det är en stor marknad utifrån en obligationslångivares riskperspektiv. Men de har samtidigt en enormt diversifierad portfölj, och där har de möjlighet att ta något bättre betalt för att kompensera eventuellt högre kreditförluster på för bolaget en ny marknad.

Niklas Edman är inte oroad. Klarna har bytt ut sitt ledningsteam i USA för att öka momentum och de ser nu framför sig att bli lönsamma i USA under 2019.

– Det visar att Klarna är aktiva och reaktiva på det som sker. Samtidigt så är det så att om de har tillväxtproblem i till exempel USA så har de ändå en enorm kundbas i Europa där e-handeln årligen växer med 15-20 procent.

Ett annat bolag som förvaltarna är intresserade av är norska teleoperatören Lebara som har 3,5 miljoner kunder och därmed en väldiversifierad business.

Förvaltarna ser stora möjligheter till kostnadsbesparingar till över 20-30 miljoner euro för bolaget. Totalt kan de få ner sina kostnader med nästan 10 procent vilket skapar goda möjligheter till en riktigt bra marginalexpansion, enligt Niklas Edman. Skuldsättningen (i förhållande till rörelseresultatet) kan med lätthet också halveras, menar han.

Sammantaget kan Lebaras obligation ge en årlig avkastning på 7-8 procent, tror förvaltarna.

– Men vi behöver ett par kvartalsrapporter innan ledningen kan bevisa att de kan nå de här målen. Men når de bara så lite som 20 procent av sina mål så är vi en bra bit på väg och vi kommer få en bra resa som obligationsägare, säger Niklas Edman.

Förvaltarna har även tittat på en rad nordiska och europeiska stora inkasso- och skuldköpsbolag som bland annat köperförfallna lån av banker.

Inom detta segment har förvaltarna särskilt kommit att intressera sig för svenska skuldköpsbolaget DDM.

– De har en lite annorlunda approach och tar hjälp av tredje part för att sköta inkassodelen. DDM har lägre skuldsättning än många av sina konkurrenter och är på en tillväxtresa. Det blir inte vårt största innehav men kommer vara en krydda i portföljen, säger Niklas Edman.

Ett större innehav och kanske det största blir troligen istället Lundinbolaget Etrion, ett solkraftsföretag, som Niklas Edman beskriver som lite bortglömd med en obligation med kort löptid som ”betalat fantastiskt bra ”.

Enligt Niklas Edman kan Etrion-obligationen potentiellt avkasta uppåt 7-8 procent. Bolagets hade även vid senaste kvartalsrapporten en lika stor kassa som obligationen, utöver de har de tillgångar som bedöms vida överstiga obligationen. Etrion är även listat på Stockholmsbörsen.

Ett annat större innehav väntas Vostok New Venture utgöra. Förvaltarna gillar bolagets skuldsättningsnivå som är låg i förhållande till värdet på de underliggande bolagen.

– Även om flera av portföljbolagen inte är noterade så sker det transaktioner inom respektive sektor hela tiden. Bolaget har ger även bra spridning i och exponering mot Frankrike, Sverige, Ryssland och Storbritannien. Vårt Vostok-innehav avkastar i dagsläget runt 4-5 procent, säger Niklas Edman.

En sektor som förvaltarna inte tror så mycket på just nu är däremot fastighetssektorn.

– Det handlar mest om mindre fördelaktig marknadsdynamikjust nu snarare än om bolagen i sig. Nordiska fastighetsobligationer har i dagsläget för dålig avkastning samt att de står för en väldigt stor del av den framförallt svenska obligationsmarknaden, cirka 30-40 procent. Man kan även fundera på  omfastighetsbolagens underliggande fastighetsinnehav har för låg yield i denna låga räntemiljö samt om alla har förstått vikten med att matcha sina långa tillgångar med motsvarande kreditbindning, säger Niklas Edman.

Hur kompletterar ni varandra som förvaltare?

– Niklas har jobbat lite längre som förvaltare än jag som framförallt sysslat med kreditanalys. Niklas har en riktigt bra känsla för marknaden, medan jag fokuserar mer på bolagsanalysdelen, säger Maria Andersson.

Niklas Edman håller med och tillägger att Maria fokuserar mer på bolagsstrukturer och han mer på hur bolagen passar in i portföljen.

– Det är där vi möts. Det är jätteviktigt att ha med sig båda perspektiven. Vi ser alltid till att få samsyn kring alla bolag, säger han.