Carnegie Fonder: Här är de dolda vinnarna på taxonomin

 Runtom i Europa sliter nu bolag med att anpassa sig till EUs omfattande så kallade taxonomi, som ska börja gälla efter årsskiftet.

– Taxonomin är en del i en gigantisk plan från EU för att finansiellt styra om företagen mot hållbarhet, säger Anna Strömberg.

– Det kvantitativa regelverket gör att omställningen måste göras på riktigt. Det är en tydlig agenda för att styra kapitalet dit det verkligen bidrar till förändringar, och komma åt de bolag som lovar runt och håller tunt.

I onsdags i förra veckan presenterades taxonomin efter långvariga diskussioner och bråk där olika särintressen försvarat sina positioner. Enligt Anna Strömberg var det inga större överraskningar mot vad som tidigare läckt ut kring dokumenten, men det fanns en del positiva förändringar för svenska bolag. Man ändrar på kraven för hur fastighetsbolag klassas, vilket gynnar svenska fastighetsbolag som internationellt sett ligger långt fram, byggbolagen får en större andel taxonomirelaterad omsättning och vanlig skogsförvaltning inkluderas i taxonomin, vilket gynnar nordiska skogsbolag. Enligt Anna Strömberg finns det en del positiva förändringar även för dörr- och fönstertillverkare.

Bruna konkurrenter kan slås ut

– Det kommer att öppnas enorma marknader för bolag med produkter som kan bidra till omställningen, säger Anna Strömberg.

– Och det skapar hot mot bolag som bedriver sin verksamhet på ett icke hållbart sett. Gröna bolag kommer inte bara att få ökad tillgång till finansiering och ökad efterfrågan på sin aktie, bruna konkurrenter kan slås ut. EU pratar också om att ta fram en taxonomi-klassificering över bruna aktiviteter vilket kan ha stor påverkan på till exempel stålbranschen, där talet om grönt stål närmast har exploderat den senaste tiden. Effekten kan bli att en del riktigt ”bruna” stålverk till och med tvingas läggas ner och därmed minska konkurrensen.

– EU har även en plan på att utvidga taxonomin till en mer cirkulär ekonomi. Där har vi flera svenska bolag som kommer att gynnas inom exempelvis klädindustrin.

Samtidigt medför den extremt kvantitativa inriktningen en del baksidor.

– Det är positivt att man kan räkna på effekter, men de har ställt kraven på investerare innan de ställt dem på bolagen, säger Anna Strömberg.

– Det finns ett informationsglapp, där det saknas bra data.

Inte bara klimat

Enligt Anna Strömberg talar EU väldigt lite om den ägardialog som anses vara viktigare i den svenska modellen för ägarstyrning än på många andra håll.

– Det har också varit ett enormt fokus på klimat. Men det finns så många andra områden inom hållbarhet och ESG.

Enligt Anna Strömberg har coronapandemin exempelvis visat vikten av frågor om hälsa och globala leverantörskedjor, vilka är en del av hållbarhetsdiskussionen. Även om det globala inte kommer att försvinna så är det hållbart att producera och handla närmare. Man kan heller inte hålla på och importera varor som inte är hållbart producerade med hänsyn till arbetsförhållande eller klimat, menar hon. Det kommer att påverka olika företag både positivt och negativt.

Systemet med just-in-time inom sjukvården är också ifrågasatt, där beredskapen måste byggas upp. Det har även byggts upp en global vårdskuld när coronan tagit så stor del av resurserna, vilket gör att det kommer att krävas en hel del inköp av sjukvårdsmaterial.

Samtidigt måste alla de gigantiska räddningspaketen runtom i världen finansieras.

– Det kommer att vara utmanande för bolag som inte betalar skatt, konstaterar Anna Strömberg.

– Man kommer att täppa till olika möjligheter för skatteplanering. Systemet med handel med utsläppsrättigheter är ett annat område som lär utvidgas framöver, vilket ytterligare kommer att driva på omställningen för de bolag som drabbas.

Enligt Anna Strömberg finns det också många bolag som gör ett bra grönt arbete men som inte får någon större uppmärksamhet eller värdering för det idag.

Internt verktyg

Hon vill exempelvis lyfta fram Volvo som har ambitiösa mål med elektrifieringen och i senaste kvartalsrapporten visade hur EV växer, visserligen från en låg nivå. Företag som H&M och Amazon, som i sin tur har höga mål kring hållbarhet, måste exempelvis hitta möjligheter att transportera produkterna fossilfritt vilket kommer hjälpa omställningen av transportflottan.

Alfa Laval har produkter som är grundläggande för många delar inom clean tech-området som till exempel biobränslen och används för att fånga in och lagra koldioxid. En stor del av ABB:s tillverkning handlar om energi- och resurseffektivitet. Elektrifieringen av samhället kräver en annan infrastruktur, och där har ABB hårdvaran.

– Den här typen av bolag har inte alls samma multiplar som ESG-klassade bolag, konstaterar Anna Strömberg.

–Däremot kommer företag som lovat för mycket att få svårt att hålla sin värdering.

Carnegie Fonder har tagit fram ett internt verktyg där bolagens betygssätts inom E, S respektive G inom ESG (Miljö, sociala frågor och ägarstyrning). Det är sammanlagt 100 frågor, 61 kvantitativa och 31 kvalitativa.

– Vi kallar verktyget CF THOR, och det är en kraftfull del både i vår analys och vår dialog med bolagen, säger Anna Strömberg.

– CF THOR ökar träffsäkerheten, både utifrån möjligheter och risker. Genom att vi historiskt sett jobbar så nära bolagen ökar detta dessutom våra möjligheter att påverka dem.

Enligt Anna Strömberg är verktyget byggt nerifrån och upp genom att det är förvaltarna som tagit fram vilka frågeställningar som är de viktiga.

Själv kommer hon från en tjänst som fondförvaltare på Catella med drygt 20 års erfarenhet från finansmarknaden i bagaget, och ska utveckla Carnegie Fonders hållbarhetsarbete.

– Mitt arbete framöver blir att förtydliga, bygga vidare och fördjupa inom de här frågorna.

Förutom att vara hållbarhetsansvarig så förvaltar Anna Strömberg även Carnegie Fonders Svanenmärkta fond, Carnegie All Cap.