Bure vinner strid och kräver mångmiljoner från portföljbolag

En gammal ägartvist får nytt liv i Högsta domstolen. Bure strider fortfarande för att ändra bolagsstämmobesluten i det nu konkursade portföljbolaget Rushrail. Högsta domstolen har nu gett prövningstillstånd, vilket Hovrätten sade nej till med motiveringen "bristande talerätt".

Ett av besluten som Bure vill ändra på  är ett beslut om nyemission som ledde till att Bure Equitys ägande späddes ut från 30 procent till nuvarande 4,3 procent.

Anledningen till att Bure inte var med under stämman var att investmentbolaget vid en tidpunkt ströks ur aktieboken på grund av en hembudssituation. Efter en skiljedom korrigerades aktieboken och Bure återinfördes. Då hade dock redan stämmorna och således besluten redan ägt rum.

Bure kritiserar, med hjälp av ombuden Björn Kristiansson, Magnus Eriksson och Sanna Engelholm från Hannes Snellman advokatbyrå, hovrättens beslut om att Bure inte har talerätt.

Hovrätten har pekat på att Bure inte har begärt att föras in i aktieboken och därmed har Rushrail inte heller vägrat att föra in bolaget i aktieboken. Bure menar dock att den paragraf som hovrätten lutar sig emot i detta resonemang är främst avsedd att reglera när en ny aktieägare obehörigen nekas införing i aktieboken. Bure menar att man redan var införd i aktieboken men obehörigen strukits ur aktieboken.

"Konsekvensen av hovrättens linje är att en befintlig aktieägare har ett avsevärt sämre rättsligt skydd än en ny aktieägare", skriver Bures ombud och hänvisar till att en befintlig aktieägare kan enligt detta resonemang förlora sin talerätt medan en ny aktieägare har rätt att föra en klandertalan om den inte får föras in i aktieboken.

Bure erkänner att man inte lämnade in någon formell skriftlig begäran om att föras in i aktieboken efter att man fått kännedom om strykningen. Däremot vidtogs andra åtgärder vilka ledde till att Bure Equity återinfördes i aktieboken.

"Några formkrav för hur en aktieägare ska göra styrelsen medveten om sin önskan att föras in i aktieboken uppställs inte", skriver Bures ombud.

Slutligen skriver Bures ombud att "Om hovrättens avgörande skulle stå sig innebär det att skyddet för aktieägare som obehörigen stryks ur aktieboken är otillfredställande. Vidare måste den som väl utsätts för en obehörig strykning, för att återfå sin talerätt, iaktta en aktivitesplikt som får ett orimligt innehåll och som saknar lagstöd. Så länge den obehöriga strykningen inte är känd för aktieägaren känner denne överhuvudtaget inte ens till att det finns någon aktivitetsplikt att förhålla sig till".

Ombuden poängterar att det i förlängningen inte kan uteslutas att det finns risker att det uppstår missbrukssituationer, särskilt i fåmansbolag, om ordningen som hovrätten gett uttryck för blir den att rätta sig efter.

Ägarbolaget Scandinavian Trainpartner som äger 85,7 procent av Rushrail har begärt anstånd om att inkomma med en svarsskrivelse.

Rushrail ägs dessutom till 10 procent av Couplers Inc, som ägs av privatpersonerna Jan Berg och Jan Lindqvist.

I Stockholms tingsrätt pågår dessutom konkursen av Rushrail där det senaste som skett var ett edgångssammanträde i slutet av januari. Från protokollet framgår det att den tidigare finanschefen Mikael Bäckström vill ändra i den inlämnade bouppteckningen. Han ifrågasätter skulderna till Investmentbolaget Bure, både yrkad förmånsrätt samt storleken på skulderna.

Av bouppteckningen framgår det  att skulderna med allmän förmånsrätt till Bure uppgår till drygt 5,3 miljoner kronor samt cirka 113 miljoner kronor som står som övriga skulder. Totala bristen i boet uppgår till drygt 223 miljoner kronor.