Den moderatledda regeringen måste börja leverera genom att överge överskottsmålet och kraftigt öka statsskulden från dagens 31 procent av BNP till 40 procent.
Uppmaningen kommer från Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.
Genom att låna hejvilt frigörs pengar för de avgörande satsningar på infrastruktur som enligt honom krävs för att stärka Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft.
”Många upplever i vardagen att det är osäkert att ta tåget, arbetspendlingen fungerar inte och godstransporter fungerar inte”, säger han till Svenska Dagbladet.
Mer arbetskraftsinvandring
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har dock inte velat spä på inflationen förrän Riksbanken har nått inflationsmålet på 2 procent.
”Någon gång i sommar kommer inflationen att understiga Riksbankens inflationsmål”, kontrar Daunfeldt.
Sverige behöver enligt chefsekonomen också ökad arbetskraftsinvandring och en tydlig strategi för att locka hit högutbildad arbetskraft, exempelvis genom sänkta marginalskatter.
Daunfeldt är också kritisk till det nyligen införda lönegolvet på 27 360 kronor i månaden för att få arbetstillstånd.
Högst osannolikt
Trots att Vänsterpartiet, LO och Svenskt Näringsliv förespråkar ett underskottsmål är både Socialdemokraterna och Moderaterna tveksamma.
Båda statsbärande partier betonar istället vikten av ekonomisk stabilitet.
Johanna Lybeck-Lilja (M), statssekreterare på finansdepartementet, tar Finland som varnande exempel – där skulden ligger på över 70 procent av BNP.
Hon får medhåll av Mikael Damberg (S), vice ordförande i finansutskottet.
Ett underskottsmål låter med andra ord högst osannolikt – eftersom politikerna inte vågar lita på sig själva, slår Dagens Industris Viktor Munkhammar fast.
Läs mer:
Svenskt Näringsliv om gasellbolagen: ”One hit wonders”. Realtid
Facket kräver högre löner än på tio år: ”Orimligt”. Realtid
Svensk industri stagnerar: ”Vi är i lågkonjunktur”. Realtid
