Börsras driver på Fed – positivt för aktiespararna

Stockholmsbörsen sjunker även under torsdagen, med omkring 0,35 procent. Under onsdagen var fallet 2,5 procent. Det är röda siffror även på de flesta håll i omvärlden. New Yok stängde igår på -2,93 procent. Vad beror oron på?

En orkan av negativa nyheter har svept in över de globala aktiemarknaderna i augusti. Det handlar bland annat om negativa produktionssiffror i Tyskland, försvagade exportsiffror i Kina, fallande oljepriser och yieldkurvor som inverterats. Detta i kombination med handelskriget mellan USA och Kina har skapat en till synes toxisk cocktail som är svår att svälja för aktiemarknaderna. Inte så konstigt att aktiebörserna retirerat på bred front inför en hotande globalt synkroniserad recession.  

Stigande volatilitet på aktiemarknaderna är normalt sett en signal om ett kommande trendbrott; trenden har ju varit starkt uppåt under 2019 och trots nedgångarna i augusti har flertalet internationella börser klättrat en hel del i år. Volatiliteten har varit historiskt låg, med vissa avbrott, under flera år. 

Sannolikt kommer börspessimismen, i synnerhet om kursnedgångarna fortsätter ytterligare en tid, driva centralbankerna framför sig och tvinga fram nya åtgärder. Visserligen är vapenförrådet starkt begränsat; flertalet centralbanker arbetar redan med ultralåga eller negativa räntor i kombination med kvantitativa lättnader, QE, för att skapa inflation. Den amerikanska centralbanken, Fed, är en av få centralbanker som påtagligt kan stimulera ekonomin via det klassiska räntevapnet. Den amerikanska styrräntan ligger på 2,25 procent att jämföra med den svenska Riksbankens -0,25 procent.  

Den amerikanska ekonomin, som har ett mycket stort inflytande på den globala makroutvecklingen, har också utvecklats förhållandevis väl under 2019, och det finns få tydliga tecken på en kraftig inbromsning i nuläget. Den amerikanska yieldkurvan har visserligen inverterats i augusti, det vill säga räntorna på längre löptider har krupit ner under räntenivåerna på kortare ränteinstrument. Det brukar tolkas som en signal om en annalkande recession (fallande BNP-tillväxt under minst två kvartal), men de tidigare kvantitativa lättnaderna i USA har förvridit prissättningen på obligationer. Därmed sagt är det ingen naturlag att USA står inför en recession. 

Det är däremot troligt att signalerna från räntemarknaden och börsens negativism (tillsammans med verbal kritik från presidenten) kommer tvinga Fedchefen Jerome Powell att agera kraftfullare än sist, då sänktes styrräntan med 0,25 procent. Tillgångsmarknaderna har det senaste decenniet fått ett allt större inflytande över riktning på centralbankernas agerande. 

Lägre amerikanska räntor skulle, åtminstone teoretiskt, fungera som en motkraft till recessionkrafterna som kokar runt om i världen. Nivån på räntorna är naturligtvis också viktiga vid aktieinvesteringar. Rör sig de amerikanska räntorna återigen mot noll är det svårt att se att detta inte skulle vara gynnsamt för prissättningen på aktier. Alternativet är helt enkelt för dåligt i den eviga globala jakten på avkastning.