Borgenärer vill utse granskningsmän i QV-konkurserna

Konkurserna QV Invest, QV Svensk Hälsa och Anders Uddén har fått en ny vändning. Nu kräver borgenärer att granskningsmän tillsätts. Konkursförvaltarna ger dock tummen ned för de föreslagna granskningsmännen.

I slutet av november 2017 försattes QV Svensk Hälsa, QV Invest och borgenären Anders Uddén i konkurs vid Stockholms tingsrätt. De totala skulderna i konkursbona uppgår till cirka 419,9 miljoner kronor.

Största delen av skulderna i konkurserna härrör från obligationslånen i QV Svensk Hälsa där hundratals privatpersoner gått miste om utbetalningar av utlånade pengar och höga utlovade räntor på obligationslånen.

I en skrivelse till tingsrätten ansöker en av borgenärerna att själv bli utsedd till granskningsman för dessa konkurser – utan krav på ersättning för uppdraget. Borgenären motiverar att han uppfyller kravet som granskningsman då han är forskare och universitetslektor på Ekonomihögskolan i Lund samt att han själv är borgenär i konkurserna.

Han uttrycker en oro över att de rättsliga instanserna som han har kontaktat ”inte verkar samverka särskilt kraftfullt, skyndsamt och gränslöst för att återvinna och säkra tillgångar och skingrade miljonbelopp till utdelning åt det stora antal personer som drabbats mycket svårt av den verksamhet ledningen och de ägaransvariga har bedrivit i QV Invest AB, QV Svensk Hälsa AB, QV Capital AB/Kronan AB m.fl. realterade bolag”.

Han pekar bland annat på Anders Uddéns konkurs och att tillgångarna upptas på mindre än 900.000 kronor medan skuldsidan innehåller betalningskrav på 100-tals miljoner kronor från borgenärer.

”Detta står i stark kontrast till hans utfästelser och försäkran i Borgensåtagandet 2015 om täckning upptill 90.000.000 SEK för företagets samtliga betalninsgförpliktelser åt borgenärerna”, skriver han och förtydligar att detta innebär att borgensmannen i dag endast har tillgångar motsvarande 1 procent av täckningskapitalet.

Han pekar även på att i konkursförvaltarens förvaltarberättelse framgår det att transaktioner mellan bolag i sfären inte utretts ordentligt.

”Som ett exempel kan nämnas en transaktion på 53,5 MSEK med ett Schweiziskt bolag Schwyz AG; men den kvarstående oklarheten i företagens verksamheter är alltså mer omfattande än så, vilket framgår och avspeglas i berättelsernas avsaknad av tydliga besked”.

Han uppger att den enda chansen för borgenärerna att får en optimal och skyndsam utdelning är att få myndighetshjälp och förmå ”internationella rättsorgan” att ”inventera och återföra medel från Borgensmannens tillgångar i utlandet och att även på annat sätt få tillbaka merparten av de ”försvunna” miljonerna från såväl Borgensmannen som QV-företagen”.

Jonas Premfors, vid DLA Piper, som är konkursförvaltare för QV-bolagen, uppger först och främst att mannen som har begärt att en utredningsman ska tillsättas inte är en borgenär i konkursen då hans investering skett via en kapitalförsäkring hos Danica Pension. Konkursförvaltaren poängterar även att mannens fordran uppgår till en mycket liten andel av den totala skuldmassan, cirka 0,26 procent. Han motsätter även begäran om utredningsman då mannen vill att domstolen ska utse honom själv när det snarare är brukligt att en borgenär föreslår någon annan.

Jonas Premfors förtydligar att många av de privatpersoner som har fordringar mot QV Svensk Hälsa inte är borgenärer då de gått via ett försäkringsbolag i investeringarna. Han uppger även att han begärt tingsrätten att förordna en medförvaltare i QV Svenska Hälsas konkurs för att tillvarata bolagets intressen som borgenär mot QV Invest:s konkurs. Konkursförvaltare Pierre Pettersson är förordnad av domstolen.

”I och med detta torde borgenärskollektivets intresset av insyn och möjlighet att erhålla bästa möjliga utdelning i konkursen vara tillgodosedda”, skriver Jonas Premfors.

Vidare framgår det att Jenny Grundén från Lindskog Malmström utsetts till medförvaltare i Anders Uddéns konkurs. Stefan Christensson, från Christensson Roth advokater, som är konkursförvaltaren för Anders Uddén är även han kritisk till att utse en granskningman och pekar liksom Jonas Premfors på att mannen inte kan anses vara borgenär i konkursen. Han poängterar dessutom att Anders Uddéns konkurs är en så kallad särkonkurs, vilket innebär att konkursen endast omfattar tillgångar i Sverige. Han uppger även att mannen har en i sammanhanget mindre fordran  och har därför inte ett ”berättigat intresse av att få granskningsman utsedd”.

Stefan Christensson uppger dessutom att det inte finns utrymme i lagen för att en borgenär själv ska utses till granskningsman då det kan vara svårt att ” inte influeras i sin granskning av det faktum att hen förlorat pengar i konkursen eller att gäldenären enligt borgenärens uppfattning betett sig moraliskt förkastligt eller till och med brottsligt”. Han menar att det krävs att gransknigsmannen ska vara objektiv eller ”ha en förmåga att distansiera sig från sin situation som upplevd drabbad”.

Konkursförvaltaren Jonas Premfors uppger även att han lagt ned cirka fem arbetstimmar på ett femtontal kontakter med mannen som vill utses som granskningsman där han ”lämnat avsevärt mer information” kring den pågående utredningen än vad som är ”brukligt i kontakterna med borgenärer och andra intressenter”. Han noterar även att även TSM, EBM, polisen och övriga konkursförvaltare haft dessa kontakter. Jonas Premfors menar att mannen inte är lämplig som granskningman.

Mannen menar dock att konkursförvaltarna har fel i att han inte är borgenär. Han pekar på ett domstolsutslag som stöd för att han ska bedömas vara borgenär i samtliga tre konkurser.

Vidare har ytterligare en borgenär begärt att han ska utses som ersättare som granskningsman i dessa tre konkurser.