Bolund hyllar svensk fintech: "Stort internationellt intresse"

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) var en av talarna på Fintech Stockholm 2017 på Berns på onsdagen. Han inledde med att säga att Finansdepartementet får många frågor från konsumenter om finansprodukter. Många tycker att de är komplicerade.

– Fintech är intressant i det här sammanhanget och speglar behovet av enklare, billigare och kreativa lösningar. Jag tror att sektorn kan bidra med tjänster som är mer skräddarsydda för våra behov. Sektorn är också intressant ur ett hållbarhetsperspektiv och har potential att kunna förmedla bättre information och kunskap om hållbarhetsaspekter kopplade till finansbranschen.

Han tillade sedan att regeringen försöker bidra till att stärka svenska fintech, både inrikes och utomlands. Bolund har under året bland annat varit på en fintech-resa genom Sverige för ”för att höra vad som kan förbättras och vad vi behöver räta ut”. Han har även lett en delegation till Hongkong och Singapore.

– Det finns en stark efterfrågan på svenska lösningar och ett starkt sug i hela världen efter bra tjänster på konsumentområdet. Jag har stora förhoppningar på den här branschen. Vi har mycket vara stolta över. Svensk fintech ligger på plats två på listor över de länder med flest stora internationella fintech-företag och enhörningar.

Utmärkande för hajpade Stockholms fintech-scen är just bredden, enligt Bolund. Generellt är Sverige, i internationell jämförelse, också ett väldigt innovativt och digitaliserat land.

– Bluebird rankar oss som ett av världens mest innvotiva länder. Vi är också världsbäst när det kommer till nya idéer och lösningar, enligt Economic Forum. Och bland de 10-12 bästa när det kommer till it-hantering. Så vi har en väldigt bra position i dagsläget, men den är inte given för framtiden och kommer kräva hårt arbete för att bibehålla och förbättra framåt.

Han gjorde därefter en historisk genomgång av vad som lett fram till de senaste årens svenska fintech-boom.

På 50-talet var bankgirot en innovativ lösning och sin tids fintech. Därefter kom bankomaterna som växte fram genom banksamverkan. 1984 togs ett stort tekniksprång när Stockholmsbörsen blev elektronisk och optionsmäklarna gjorde entré. Vid samma tid började allt fler mjukvaruföretag också utveckla digitala finanslösningar. Om vi spolar fram bandet var ett annat stort steg på börsområdet när Stockholmsbörsen 2008 slogs ihop med Nasdaq.

Avregleringen av finansmarknaden 1985 öppnade också upp för nya aktörer och innovativa lösningar. Internets genomslag och annan digital infrastruktur blev såklart en stor förändring som påskyndade den digitala mognaden i Sverige.

Den fick sedan en extra skjuts av hem-pc-reformen som infördes 1998. Reformen gav alla anställda i Sverige en möjlighet att skattefritt låna eller hyra en persondator med tillbehör. Bolund menar att det skapade en stor bredd och kunskap i digitala frågor hos allmänheten.

– Där började den första vågen av fintech-företag och de har sedan fått en skjut av nya regler och lösningar som bank-id. Men det har också såtts frön historiskt som ligger till grund för den här framgångssagan vi har idag.

Bolund pekade dessutom på svensk öppenhet för förändring och nyfikenhet inför ny teknik som bidragande faktorer till att landet blivit ett globalt fintech-nav.

– Det finns en stark kunskap att bygga på vi vågar pröva nya lösningar och håller oss inte fast vid det gamla. Därför får nya tekniska lösningar stort genomslag och skapar också en bra hemmamarknad att testa produkter på.

Per Bolund upplever att det inom startup-världen finns en prestigelöshet och en samarbetsanda. Svenska uppstartsblag delar gärna med sig av sina kunskaper till konkurrenter. Men den starka samverkan mellan det privata och offentliga har också varit viktigt.

– Det finns en bra grogrund för fintech-lösningar och gott om kapital. Men det går inte att ta för givet. Vi behöver ännu bättre kanalisera tillgångar till de som behöver så att de kan förverkla sina idéer.

Han lyfte i det sammanhanget fram crowdfunding som ett nytt spännande finansiseringssätt. Även robotrådgivning är något som växer snabbt.

– Det ger oss tillgång till bättre innovation och valmöjligheter. Jag tror också att enklare vägar till säkerhet hamnar i fokus. Nya tekniska lösningar kan motverka cyberkriminalitet som väntas drabba finanssektorn allt mer. Jag ser också stor potential i refgulatorisk teknik eller ”regtech” som handlar om att hitta lösningar för effektiv hantering av dagens stora regleringsflora på finansområdet.

Per Bolund pekade även ut hållbarhetsfrågor som viktigare än någonsin. Information och kunskap om graden av hållbarhet i finansiella produkter kan presenteras på ett effektivare sätt med ny teknik, tror han.

– Här behövs det samverkan för att nå fortsatt framgång. Riksdagen kan lagstifta när det behövs en stark gemensam reglering så att alla ska få samma villkor. Men mycket reglering sker förstås på EU-nivå i dag och där är Sverige en stark röst för att inte reglera bort nya innovationsmöjligheter.

Rundabord-samtal för fintech-branschen är något som Per Bolund också lyfter fram som viktigt och som är att vänta framöver.

Han hann även beröra EU:s nya betaltjänsdirektiv PSD2 som kan få stora konsekvenser för finansbranschen. Den innebär i huvudsak att banker inte längre får hemlighålla konto- och transaktionsdata. Per Bolund välkomnar lagen.

– Betaltjänstdirektivet skapar trygghet samtidigt som nya aktörer får tillgång till information, kan sprida sina tjänster och hitta nya affärsområden, sa han.