En del gillar att spela golf. Andra att jaga. Men Carl Svernlöv lever för juridiken kring hur bolag styrs.
”Bolagsstyrning är min hobby”
Mest läst i kategorin
Carl Svernlöv är en av Sveriges mest uppskattade affärsjurister. Inte bara av kunderna utan också bland kollegor emellan. Det visar exempelvis branschtidningen Legally yours årliga topplista ”advokaternas advokat”. Han rankades högst 2018 av affärsjuristerna själva. Han är också adjungerad professor i associationsrätt vid Uppsala universitet och författare till omkring ett dussin fackböcker.
– Jag tycker att juridik är så roligt, säger Carl Svernlöv.
Vad är det som är så roligt?
– Det är omväxlande uppdrag, det är kul att jobba praktiskt med juridik. Allra roligast är problemlösningen.
Vad är roligast, att arbeta med stora eller mindre företag?
Carl Svernlöv vänder bort huvudet, lyfter lite på hakan, rynkar pannan.
– Ja… Vad ska jag säga. Här på Baker McKenzie jobbar vi främst med större företag. Men för mig är det själva problemställningen som är det intressanta. Om en klient kommer till mig och har ett svårt problem, ”Det här behöver jag verkligen hjälp med. Jag vet inte hur jag ska lösa det och jag har frågat flera andra”, då tycker jag att det är utmanande.
– På senare tid har jag tagit mig an ett par svåra aktieägartvister rörande lite mindre bolag för att jag tycker att fallen är intressanta.
Carl Svernlöv gillar alltså verkligen juridik. Inte nog med det. Han gillar att jobba på Baker McKenzie. Det har han gjort sedan han blev klar med studierna 1990. Det vill säga i 29 år. Det är lika länge som han har varit tillsammans med sin fru Alexandra.
– Vi träffades dagen innan jag började på Baker McKenzie i New York.
När det gäller kluriga och intressanta fall; särskilt komplicerat var HQ. En lång och utdragen process, på sammanlagt nio år, klar tidigare i år, uppdelad i ett antal olika processer – brottsmål och civilmål. Carl Svernlöv ingick i den grupp jurister på Baker McKenzie som företrädde styrelseledamöterna Pernilla Ström och Carolina Dybeck Happe.
– Jag tycker att det behövs en HQ-kommission. Inget av de här rättsliga förfarandena ledde till att någon av de utpekade blev ansvarig för annat än någon småsak. I brottmålsdomen var tingsrätten inte nådig mot åklagaren.
Just nu pågår en annan komplicerad tvist, också den uppdelad på flera spår; Allraaffären. Den här typen av processer verkar vara svåra att hantera för rättssystemet?
– Domstolarna har inte haft vana att hantera jätteprocesser. De börjar få det nu. De senaste tio åren har intresset för ansvarsfrågor ökat betydligt.
– Tvister kring styrelseansvar har blivit allt vanligare. På 90-talet var det bara ett handfull domar som var upp i Högsta domstolen. Sedan 2010 har det varit 15–20 stycken.
Betyder det att det är större risk att vara styrelseledamot nu jämfört med tidigare?
– Ja. Inte exponentiellt större risk, men det är absolut mer riskfyllt. Framför allt har ombuden, advokaterna, fått upp ögonen för de här frågorna. De kan använda reglerna för att söka ersättning för skadevållande styrelseledamöter.
Ett annat aktuellt exempel på styrelseansvar är uppgifterna om eventuell penningtvätt inom Swedbank och hur mycket styrelsen har känt till.
– Jag kan inte uttala mig i det här fallet, men generellt sopas trappan uppifrån. Det är väldigt viktigt att styrelsen har koll, i synnerhet i finansiella bolag, säger Carl Svernlöv.
Med tanke på vad som framkommit om mörkningar av rapporter med mera, borde inte aktieägarna låta bli att ge ansvarsfrihet för vd och styrelse?
– Det är svårt att uttala sig i ett enskilt fall, men jag tycker att man ska lyssna på revisorerna. Om de har tillstyrkt ansvarsfrihet kan man bevilja det med hyggligt gott samvete.
Carl Svernlöv är expert på styrelseansvar och bolagsstyrning. Hans specialområde är associationsrätt och han kombinerar praktiskt arbete med att undervisa på universitetet.
– Det började när jag skrev på min lic-avhandling . Jag knackade på hos professorn som blev överraskad över att jag ville undervisa. Det var först flera år senare som jag förstod att det enbart var de doktorander som var finansierade av universitetet som hade undervisningsplikt, men jag jobbade heltid samtidigt.
Hur hann du med det?
– Det var många sena kvällar och helger. Även semestrar.
Och det var det värt enligt Carl Svernlöv. Han undervisar fortfarande i Uppsala, 20 procent av tjänsten är vigd till det.
– Den praktiska verksamheten ger en massa uppslag att forska och skriva om. Att jag fördjupar mig gör mig samtidigt till en bättre advokat. De båda delarna stöttar varandra.
Under vårterminen har han en kurs i internationella företagsförvärv tillsammans med Daniel Stattin. 57 studenter deltar.
Associationsrätt är enkelt förklarat den juridik som reglerar samarbete genom bolag och föreningar.
Hur kommer det sig att du har intresserat dig så mycket för bolagsstyrningsfrågor?
– Vissa är intresserade av jakt, andra spelar golf. Jag har närmast ett hobbyintresse av bolagsstyrningsfrågor. Jag är fascinerad över hur bolag och organisationer styrs, av gruppdynamiken i styrelser och så vidare.
–Det började i mitten på 90-talet när jag började fundera på att fördjupa mig inom aktiebolagsrätt. Då visste jag inte riktigt vad jag skulle titta på, men jag tyckte att styrelsefrågor var intressant. Jag skrev en lic-avhandling om suppleanter. Senare en längre doktorsavhandling om ansvarsfrihet och skadeståndsansvar. Parallellt med det jobbade jag med att skriva kommentarer till svensk kod för bolagsstyrning i mitten av 00-talet. Sedan har jag fått många uppdrag som advokat inom området. Nu är det som ett självspelande piano.
Du verkar arbeta väldigt mycket. Hur har det gått att kombinera med familjelivet?
– Det har gått bra. Jag är god vän med mina barn och jag har varit gift med min fru i 27 år nu till sommaren. Hur mycket jag arbetar varierar, men jag har väl aldrig jobbat mindre än en 40-timmarsvecka.
De första tre åren i USA var riktigt intensiva. Carl Svernlöv beskriver det som att han arbetade dubbelt.
– Det var tre år som motsvarade 5–6 år här. Men det var en bra skola.
Den stora skillnaden mellan att arbeta i Sverige och USA var att hierarkierna var starkare. Svernlöv beskriver ett tillfälle när han var oense med sin närmsta chef, hans ”senior associate” och gick direkt till partnern. Det var inte uppskattat av partnern och hans senior associate blev rasande.
Vad lärde du dig av det?
– Chain of command, säger Svernlöv och skrattar.
Det är som i det militära. Och Svernlöv är aktiv reservofficer i flygvapnet.
– Det militära har gett mig goda principer om ledarskap.
Carl Svernlöv sitter med i styrelsen för Baker McKenzie i Stockholm och leder tillsammans med en kollega en avdelning med sju underställda.
På kontoret – de två våningarna högst upp på Vasagatan 7, mitt emot det gamla postpalatset där bland annat regeringskansliet numera huserar – arbetar sammanlagt 100 personer. Det ser tomt ut idag – i konferensdelen – så när som en tv som står på i receptionen och väsnas lite grann.
– Alla arbetar, säger receptionisten när vi går förbi.
Carl Svernlövs mamma är sjukgymnast. Hans pappa är ekonom och arbetade för Saab hela sitt liv. På 70-talet var han på Datasaab, Saabs IT-bolag som senare såldes till Ericsson. Han blev ekonomichef för verksamheten i USA och familjen hamnade i Greenwich i Connecticut, strax norr om New York. Carl Svernlöv gick därmed hela gymnasiet i USA.
Först hade han tänkt sig en karriär på utrikesdepartementet, UD. När hans föräldrar hörde sig för sade UD att på 4–5 års sikt skulle de behöva jurister.
– Det var därför jag började plugga juridik. Först grundexamen i Uppsala och därefter master i USA.
Men vad hände med UD?
– Jag hade sommarjobb, först på en bank. Nästa sommar på en advokatbyrå. Jag tyckte att det var så himla roligt så sedan fanns inte några tankar på något annat.
Carl Svernlöv har fortfarande kvar sin amerikanska advokatlicens.
– Den är bra att ha ibland, speciellt när jag har med amerikanska klienter att göra.
Han slänger över sitt visitkort tvärs över det stora konferensbordet för att jag ska kunna se. Förutom advokat, partner och adjungerad professor står också titeln ”attorney-at-law (New York)”.
Advokatbyrån där han arbetar hjälper många av de största företagen i världen och i Norden. Exakt vilka går bara att få reda på om kunderna själva har valt att gå ut med det. Ett offentligt exempel på ett storföretag som Carl Svernlöv har hjälpt ett flertal gånger är Husqvarna.
Utöver att vara rådgivare till bolagen är Carl Svernlöv ofta ordförande på bolagsstämmor. Intresset för stämmorna varierar beroende lite på hur stora bolagen är och vilka frågor som är uppe för behandling. På särskilt de mindre bolagens stämmor är det ofta glest med folk.
En av de hetaste trenderna inom bolagsstyrning just nu är digitalisering av årsstämmorna, där man ska kunna delta på distans och både kunna rösta och uttala sig.
– Det har vi ännu inga exempel på i Sverige, men jag tror att det kommer.
Just nu är det fullt upp på Baker McKenzie – någon lågkonjunktur märks inte av. Byrån brukar ha mycket att göra både i lågkonjunktur och högkonjunktur, men däremot ha det lite kämpigare i lägena däremellan, som precis efter finanskrisen.
För närvarande handlar den stora mängden av jobb om börsnoteringar, förvärv och fusioner. Dessutom om vissa större processer kring tvister.
Intervjun börjar lida mot sitt slut. Vad gör du på fritiden?
– Läser och skriver om associationsrätt, säger Carl Svernlöv och ler brett.
Just nu skriver han på en artikel om det associationsrättsliga skadebegreppet som kommer att publiceras i någon tidskrift, kanske Svensk juristtidning eller Juridisk tidskrift.