Blir delägare vid 27 års ålder

Andersson Gustafsson (AG) ligger i NK-huset i centrala Stockholm. Förra gången jag gjorde en intervju på en av stadens advokatbyråer så kändes kontoret en aning spartanskt, men det upplever jag inte alls här. På AG, som är specialiserad inom bygg- och entreprenadrätt, känns det rymligt och luftigt, med en lätt air av effektivitet.

Här jobbar advokaten Anders Skägg sedan snart fem år tillbaka. När vi möts i ett av konferensrummen är min första tanke att han ger ett äldre intryck än sina 27 år. Han ser kanske inte så mycket äldre ut, men verkar mogen och rejäl. Pålitlig.

Att det blev juridik från början var dock absolut inte glasklart.

– Jag visste inget om juridik och det var egentligen inget jag alls hade tänkt mig. Jag hade sökt till Handelshögskolan i första hand, men kom inte in.

Juristlinjen på Stockholms universitet var andrahandsvalet, och där kom han in. Att jobba på byrå kanske ändå kunde vara roligt, tänkte han.

Vilka insikter fick du under utbildningens gång?

– Jag kände ganska direkt att det var kul att hålla på med juridik, så det var helt naturligt att fortsätta. Jag hade lite tankar på att ta ett sabbatsår, men någonstans började en skoltrötthet att byggas upp lite, så jag tänkte att jag skulle bli klar med detta och inte tillbaka till skolbänken.

Rätt tidigt stod det klart att det var affärsjuridik han ville satsa på.

– Jag ville söka mig till advokatbyrå som första jobb. I takt med att jag fick lite insikt i vad man gör på en affärsjuridisk byrå tänkte jag att lite ekonomi också kunde vara bra.

Målet var en kandidatexamen i ekonomi,  och efter två år på juristlinjen började han läsa parallellt.

Det är väl ganska mastigt med två tunga utbildningar samtidigt?

– Ja, det var det, men jag hade inte samma ambitionsnivå med betygen på ekonomlinjen. Vissa kurser var mer intressanta än andra och de som inte var så intressanta fick verkligen komma i andrahand.

Termin åtta på juristlinjen åkte han och en kursare på en utbytestermin till Australien.

– Det var ett jättefint universitet i Brisbane, men att komma från att plugga dubbelt och jobba extra hemma så var det förhållandevis slappt.

Två och ett halvt år innan avslutade studier satte Anders Skägg sin fot på AG för första gången. Han hade fått jobb som sommarnotarie. Att det blev just den byrån var ingen tillfällighet. Pappan, som driver ett byggföretag och hade erfarenhet av AG, hade tipsat.

Under uppväxten hade Anders Skägg jobbat extra som plattsättare i företaget.

– Så byggbranschen är lätt att ta på för mig. Jag förstår processerna som jurist, och tycker det är jätteintressant.

Sommarjobbat övergick sedan till ett extrajobb en dag i veckan under terminerna, då han bland annat tog hand om byråns Knowledge Management-arbete. Det vill säga uppdatering av biblioteket, rättsfallssamlingen och den interna databasen, med mera. 

– Det var perfekt för mig, berättar han.

Hösten 2011 var han klar med studierna och fick samtidigt löfte om jobb på AG. Men han slängde även ut krokar till andra byråer för att se om de kunde matcha AG. Det ledde till fyra bra erbjudanden, men inget av dem var inom något område som han riktigt brann för.

– Jag var mest sugen på att börja på Andersson Gustafsson, för jag trivdes svinbra, så det kändes helt rätt att börja här. 

Att det skulle vara svårt för affärsjuridiska byråer att locka unga talanger är inget som Anders Skägg känner till. Han menar att om så är fallet så kanske det beror på att yngre blir avskräckta av de långa arbetsdagarna som gäller på byråerna. En större utmaning tror han handlar om att få de unga att vilja stanna längre än två-tre år.

– Jag tror att många är rädda för tanken att stanna hela livet på samma byrå, utan det ska vara karriär iform av att byta jobb och testa något nytt.

Hur ska byråerna lyckas med detta? Har du något tips?

– Personligen har jag alltid känt att jag blir sedd, fått nya utmaningar och stimulerande arbetsuppgifter i takt med ökad kunskap. Jag tror återkoppling är viktigt också, så att det blir en bra dialog mellan arbetsgivare och medarbetare. På så sätt kan man fånga upp om något går och gnager hos någon, eller ett groende missnöje, om det finns det.

Tror du att det är svårare för kvinnliga jurister att göra byråkarriär?

– Jättesvår fråga. Jag vill inte tro det. Jag ser inga sådana mönster i vår verksamhet. Men det ska bli intressant att se i framtiden med tanke på att det är fler kvinnor på juristlinjen, och i regel fler kvinnliga biträdande jurister som anställs på byråerna. Om sju-åtta år har vi garanterat svaret på om det är så eller inte. På vår byrå har det skett ett jättejobb med jämställdhetsarbetet bara sedan jag började.

AG har vuxit kraftigt på senare år. Från cirka 20 jurister och 70 miljoner kronor i omsättning till 55-56 jurister och cirka 155 miljoner kronor i omsättning. Från entreprenadrätt till en fullservicebyrå för bygg- och fastighetsbranschen.

– Det har varit en jätterolig resa att vara med på. Nu skulle jag tro att vi är ett av de 15 största advokatkontoren i Stockholm.

Och nu ska du bli partner om knappt två månader…

– Ja, det stämmer bra.

Hur gick det till? Kom det ett erbjudande som en blixt från en klar himmel?

– Nej, det ska jag inte säga. Jag blev ju inte advokat förrrän i mars-april förra året och innan dess tänker man ju inte ens tanken att bli delägare. Man ska ju först jobba x antal år och bygga upp sitt eget case, ungefär.

Men tankarna på att bli delägare började dyka upp kring förra årsskiftet berättar han.

– Det gick bra på jobbet och jag hade hand om väldigt stora klienter inom den nischen jag jobbar med. Jag handledde redan biträdande jurister och hanterade ärenden som om jag hade delägarkompetens, och då började jag tänka att det kanske var lika bra att sikta på det.

Så du flaggade för att du var intresserad? Eller hur går det till?

– Jag visste knappt själv hur det går till. Det normala är nog att man har jobbat ett tag, har varit advokat, visar upp att man drar in klienter i viss utsträckning till byrån, är mer värdefull än att bara få lön. Det är väl grundmekanismen i att bli delägare.

– Jag ska inte säga att jag drivit frågan jättehårt själv, men drivkraften för en anställd jurist ligger ju mer i ens egens insats än hur det går för byrån i stort. Medan jag kände det som att jag ville flytta fokus från att jobba egna timmar till att bygga en bra grupp. Så jag tror att det vuxit fram gemensamt hos både mig och min chef att det enda rätta nästa steget är att sluta vara biträdande jurist.

Du vill ta ett större ansvar.

– Ja, för den gruppen som jobbar med ungefär samma saker som jag själv jobbar med, vilket innebär avtalsskrivning inom entreprenadjuridik.

Är det ett karriärsteg att bli partner?

– Absolut! Det är det. Sedan kan det ibland kännas att det kommer väldigt tidigt. Jag har jobbat fem år, är 27, fyller snart 28. Direkt tänker jag: Vad är nästa steg? Jag tycker dock fortfarande att det dagliga juridikarbetet är kul och det vill jag fortsätta med jättelänge till. Även om man är delägare på pappret och har lite andra drivkrafter än när man är anställd så tänker jag jobba vidare på samma sätt.

Du måste ju bevisligen vara en mycket duktig jurist som kommit så långt i unga år. Vad är det som gör att du lyckats så bra? Är det att du har ett genuint intresse för de frågor du jobbar med?

– Jag tror dels att det är ett genuint intresse av arbetsområdet och den bransch man befinner sig i. Jag tycker det är roligt att gå på gatan och titta upp mot en cool byggnad och tänka att det där har jag varit med i sedan första spadtaget. Där känner jag att jag varit rätt ute med val av inriktning.

– Sedan kan man inte sälja på erfarenhet när man är ung, så för mig har det handlat om att visa intresse, att orka dyka ner i beskrivningar och ritningar, att orka vara stand-by när det är bråttom och korta ledtider, men också att höra av sig och fråga hur det har gått. Så tillgänglighet, intresse och lite ungdomlig glöd tror jag har tilltalat många i den här branschen där det är lite snabba puckar och högt tempo.

– Jag brinner lätt för klientens sak, om de andra bli trötta i slutet av projektet ska inte jag bli det så att man snubblar på mållinjen, utan verka för att ta det i mål.

Finns det något du skulle vilja bli bättre på?

– Ja, det finns mycket jag skulle vilja bli bättre på. Till exempel vissa saker inom juridiken, då skulle jag kunna få ett ännu bättre helhetsperspektiv över det här segmentet som spänner över väldigt mycket.

– Jag tror även att alla juniora delägare, och även biträdande jurister som måste lära sig att handleda andra, måste bli bättre på att planera. Det tycker jag att jag är bra på redan, men också våga släppa ifrån. Det måste inte alltid vara på mitt sätt. Man måste låta folk göra det på sitt sätt. Det ska bli rätt, och vara en kvalitativ produkt, men det finns olika sätt att nå dit. Sådana saker är nyckel till att kunna växa. Låta andra göra med sitt upplägg och ställa sig bakom det. Att våga låta andra sätta sin prägel på saker utan att lägga sig i det, där finns det mycket tid och timmar att tjäna.

Om du skulle blicka framåt: Vad händer 2017?

– 2017… Då ser jag framför mig att jag tillsammans med de andra delägarna i den gruppen jag arbetar i jobbar mycket med tillväxt, att sätta gruppen, kompetensutveckling. Jag ser framför mig att jag fortsätter jobba ganska intensivt i de ärenden vi har. Sedan vet jag faktiskt inte så mycket mer vad man gör som delägare. Men det ska bli kul att få vara en del av byråtänket och lägga upp strategin, inte bara i gruppen, utan för hela byrån.

Rent privat: Är du sugen på att bilda familj?

– Ja, absolut. Det är en önskan som ligger i närtid. Det har aldrig funnits någon tanke att bara vara på jobbet. Man måste ha ett liv vid sidan av också. Det viktigaste är att inte behöva tacka nej till roliga saker. Sedan har jag inga problem med att jobba mycket där emellan. Men när man bildar familj måste man planera om lite i tillvaron. På så sätt känns det skönt att man har gjort de här åren redan vid den här åldern. Det måste jag säga, det känns bra, säger Anders Skägg.