Bättre hantering av data avgörande för finansbranschens framtid

Finansbranschen har över lag varit snabb med att anpassa sig efter de senaste årens tekniska utveckling. Banker och försäkringsbolag har i stor utsträckning undvikit så kallad ”digital disruption” mycket tack vare att de sedan länge insett vikten av digitaliseringens minsta beståndsdel – data – för att tillhandahålla konkurrenskraftiga tjänster. När vi på Qlik tog fram ett index över de branscher med starkast dataläskunnighet – det vill säga starkast förmåga att läsa, analysera, kommunicera med och använda data för beslutsfattande – placerade sig finansbranschen i toppskiktet.

Samtidigt syns oroväckande tecken på bekvämlighet. Enligt undersökningen som ligger till grund för indexet hade väldigt få finansbolag gjort några större förändringar i sitt sätt att arbeta med data de senaste fem åren – en mindre evighet sett till teknikens utveckling under denna period. Det är viktigt att komma ihåg att framgångsrik användning av flera tekniker som företag i dag sätter stort hopp till – exempelvis artificiell intelligens (AI) och maskininlärning – på ett grundläggande plan förutsätter kompetent hantering av den råvara de har i uppdrag att förädla; just data.

För att undvika digital stagnation och kunna hålla jämna steg med den allt mer internationella konkurrensen är det hög tid för svenska finansbolag att skapa en datakultur. Dagens datamängder innebär att ansvaret för ett företags datahantering inte kan begränsas till ett fåtal anställda. Istället behöver ett företags hela organisation ha grundläggande datakunskaper, så att varje enskild medarbetare kan använda data, med eller utan AI, för att nå insikter och ta beslut. Lika mycket handlar det om att vara medveten om när varken data eller AI ska användas, eller när det gäller att navigera extra försiktigt, exempelvis i förhållande till ”förorenad” data, regleringar av typen GDPR eller etiska frågor.

Hur stor påverkan dataläskunnigheten i en organisation har på ett företags konkurrenskraft redan i dag är inget vi behöver spekulera i. Enligt en akademisk studie som vi på Qlik låtit genomföra tillsammans med Wharton School har globala företag med stark dataläskunnighet bland sina anställda 3-5 procent högre värdering än konkurrenter med svagare datakunskaper.

Att skapa en datakultur är ett omfattande projekt som påverkar en hel verksamhet, men det finns konkreta steg att ta för att påbörja omställningen. I ett första skede behöver företagen rekrytera rätt kompetens – personer med stark dataläskunnighet som kan agera interna ”dataambassadörer”. Det här underlättar för att få datakulturen i rullning. Projektets nästa fas handlar om att utbilda medarbetarna och förse dem med rätt verktyg.

Ta som exempel en amerikansk bank som lyckades göra sig av med samtliga pappersdokument och Excel-baserade rapporter just genom att utbilda medarbetarna och förse dem med visualiseringsverktyg. Tack vare att de anställda blev bättre på att på egen hand söka svar med hjälp av data kunde bankens data- och beslutsstödsexperter frigöra 36 000 timmars arbete på ett år – en enorm effektivitetsvinst då tiden kunde läggas på mer komplexa och värdefulla uppgifter.

För svenska finansbolag finns inget utrymme att luta sig tillbaka. Redan i dag är dataläskunnighet en viktig konkurrensfaktor. Inom en snar framtid kommer den att vara avgörande.

Dan Sommer, ansvarig för Global Market Intelligence på beslutstödsföretaget Qlik.