"Bankerna måste förstå vidden av hållbarhetsbegreppet"

I topp ligger byggföretaget Skanska följt av NCC och Scania. När det gäller bankerna rankas Swedbank högst (på plats 18 av 74). Därefter kommer Handelsbanken (plats 26 av 74), SEB (plats 49 av 74) och Nordea (plats 66 av 74). 

Erik Elvingsson Hedén, Managing Director och Partner på SB Insight, kommenterar: 

Vilken är din allmänna bedömning av bankernas hållbarhetsarbete?

– Min allmänna uppfattning och bedömning är att många av bankerna har höga ambitioner och är klart mer intresserade av hållbarhet än för bara några få år sedan. Det läggs stort fokus och mycket resurser på hållbara investeringar vilket är bra. 

 Vad behöver bankerna förbättra för att klättra upp?

– Framförallt handlar det om att de måste förstå vidden av hållbarhetsbegreppet. De fokuserar mer eller mindre bara på hållbara investeringar och glömmer helt att det för många kunder också handlar om skattefrågor, löner & bonuser med mera. Som företags- eller konsumentkund upplever du ofta att servicen dras ned medan lönerna går upp. Det rimmar illa med hållbarhet som har blivit allt mer synonymt med kvalitet och service. 

Den bransch som uppvisar mest spridning i rankingen är fastighet. Här finns starka hållbara varumärken som Vasakronan (nr 17) och Klövern (nr 25) men också aktörer i botten som Hufvudstaden (nr 69), Wihlborgs (nr 70) och Pandox (nr 74, sistaplatsen). Mer än i de flesta branscher kan vi här prata om att olika aktörer profilerat sig mer eller mindre med hållbarhet. Vasakronan har under lång tid aktivt kommunicerat kring detta medan varken Wihlborgs eller Pandox har haft några kommunikativa ambitioner.

Ungefär hälften av de tillfrågade respondenterna uppger att de har formaliserade ”bör- och skall-krav” för hållbarhet. Det är alltså den tuffaste formen av krav som ofta innehåller alla relevanta ”skall-krav” men också ett antal önskvärda ”bör-krav” som ger leverantörerna ett extra plus i kanten. Att 48 procent har just ”bör- och skall-krav” indikerar att de ser ett tydligt värde i hållbarhet. De vill vara bättre än konkurrenterna och föregå med gott exempel. 

Hållbarhet är en konkurrensfördel i deras ögon. De 13 procent som uppger att de har formaliserade ”skall-krav” har oftast färre och en aning mer basala krav. De som har formaliserade ”bör-krav” har ännu inte kommit fram till vad som är viktigast att prioritera inom hållbarhet och vad som därför är mest relevant för leverantörerna. Det framgår av dessa respondenters svar att många företag fortfarande famlar i dessa frågor. De vet helt enkelt inte vad som skall prioriteras och vilka krav de skall ställa på sina leverantörer. I kombination med ett bristfälligt informationssökande är detta skäl för oro.  

13 procent uppger att de inte har några formaliserade krav på hållbarhet när det kommer till inköpsprocessen. Istället gör de en individuell utvärdering vid varje tillfälle. En mycket liten andel uppger att de inte alls ställer krav på hållbarhet.

Sustainable Brand Index B2B 2017 har haft för avsikt att undersöka och besvara följande övergripande frågeställningar:

1. Hur ser svenska beslutsfattare på hållbarhet och dess påverkan på inköp och val av leverantör? 
2. Hur uppfattas Sveriges största B2B-varumärken utifrån ett hållbarhetsperspektiv? 
3. Av vilka anledningar uppfattas varumärkena på detta sätt?

Studien fokuserar uteslutande på stora företag med mer än 400 miljoner SEK i omsättning. Totalt har 74 företag rangordnats.