Banker hotas av varsel

Finansförbundet, som organiserar 30.000 bankanställda, har sagt upp avtalet med Bankinstitutens Arbetsgivareeorganisation (BAO).

På måndag eftermiddag beslutar förbundets styrelse om hur man går vidare. Vad man kommer fram till väntar man med att berätta till på tisdag efter lunch.

Blir det strejk?

– Strejk är inte den första åtgärden. Men vi beslutar om vi ska gå ut med varsel, säger Mikael Nyström, 2:e vice ordförande i Finansförbundet, till Realtid.se.

– Det kan bli aktuellt med övertidsblockad eller andra åtgärder. Men jag kan inte förutse vad det blir för beslut.

Det blir inte svart i bankluckan på måndag.

Oavsett vilken åtgärd som kan komma att vidtas från Finansförbundets sida på måndag är det sju arbetsdagars karens och efter det kan medlingsinstitutet skjuta upp varslet i ytterligare fjorton dagar.

Eftersom avtalet är uppsagt av Finansförbundet finns inte några nya förhandlingar inbokade.

Varken BAO eller Finansförbundet har begärt medling.

–Vi var nära ett avtal och båda parter hade kompromissat. I slutändan föll det på att vi inte kunde mötas om nivåerna på garantiersättningen. Både för individerna och kollektivet, säger Mikael Nyström.

Ursprungskravet från Finansförbundet var 7,5 procent på 27 månader. Utläst 3 procent i år.

– BAO:s utgångspunkt var ett nollbud, det vill säga ingen lönegaranti över huvud taget.

– Eftersom vi inte kom överens är vi tillbaka på till utgångskraven.

Mikael Nyström rasar mot “negativ bonus” – att bankanställda riskerar att straffas av sina chefer.

– BAO kräver också att cheferna ska ha rätt att sänka lönen för en enskild medlem, utan att förhandla med Finansförbundet.

Finansförbundet förhandlar med fyra jurister från BAO och Mikael Nyström har ingen uppfattning om någon enskild bank driver på hårdast.

– Utöver procent handlar det om inflytande. Vi har en lönsam och konkurrenskraftig banksektor. Vår uppfattning är att våra medlemmar bidragit till det inte bara genom sina arbetsinsats, utan även genom sitt inflytande i företagen.

Men BAO driver inte några rationaliseringskrav – det är färdigslimmat.

– Vi ser att det är nyanställningar som gäller i respektive företag.

”Bankernas vinster 2010 blev över 50 miljarder kronor – efter kreditförluster och skatter. En löneökning på 3 procent för medlemmarna i Finansförbundet skulle kosta cirka 600 miljoner kronor”, skriver förbundet.

– Dessutom går 20 miljarder till aktieutdelningar och 3–4 miljarder är ämnade att gå till företagsledningarna och specialister.

Är högre lön för era medlemmar viktigare än att pressa ned bolåneräntan?

– Det är två skilda saker. Vi bankanställda styr inte över bankernas prissättning. Våra ganska återhållsamma och ansvarstagande krav på löneökningar – de är inte i den storleksordning att de påverkar bankernas prissättning.

Även FTF, facket för de som jobbar på försäkringsbolag eller banker ägda av försäkringsbolag, förhandlar om ett nytt avtal med sin arbetsgivarpart, FAO.

Gert-Ove Andréasson, förhandlingsansvarig ombudsman på FTF, förklarar att de slåss om inflytande för medlemmarna – inte en viss procents lönepåslag.

FTF vill ha en ny lönesättningsmodell. Men medlemmarna tycker att lönesamtalen är uppgjorda i förväg.

– Det är lite småkärvt. Vårt krav är att den lokala löneprocessen måste fungera och det gör den inte nu. 85 procent av våra medlemmar säger att det inte fungerar, men arbetsgivarna säger att det inte är något problem, då är hela processen bortkastad. Den enskilde måste kunna påverka sin egen lön, säger Gert-Ove Andréasson, till Realtid.se.

Vad händer i förhandlingarna mellan FTF och FAO?

– Vi lämnade över ett förslag i dag till FAO. Det handlar om en helt ny process som vi har föreslagit. Det ska de läsa på under den kommande veckan, avslutar Gert-Ove Andréasson, som suttit i förhandlingar under fredagen.

FTF har cirka 12.500 medlemmar.