Banker dominerar penningtvättsmisstankar

Vid misstänkt penningtvätt har polisen möjlighet att frysa tillgångar på till exempel bankkonton, genom ett så kallat dispositionsförbud. I Finanspolisens årsrapport för 2020 framgår att det under förra året frystes tillgångar till ett sammanlagt värde av över 245 miljoner kronor. Det är en kraftig ökning jämfört med året före då 168 miljoner belades med dispositionsförbud.

Antalet misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism som rapporteras in till finanspolisen fortsatte att öka och nådde totalt drygt 24 500 under 2020. Det var 13 procent fler än året före och mer än en fördubbling sedan 2015. Värdet av de transaktioner som misstankerapporterades under året uppgick totalt till över 15 miljarder kronor.

Bankerna står för tre fjärdedelar

Under 2020 upprättade finanspolisen 609 anmälningar om brott, vilket var mer än dubbelt så många som under 2019. Den kraftiga uppgången jämfört med 2019 är enligt rapportenn främst ett resultat av större fokus på det operativa arbetet och högre kapacitet inom finanspolisen att omhänderta de rapporter som kommer in. Den stigande trenden de senaste åren beror också på ett stort inflöde av rapporter med koppling till bedrägerier.

Den stora merparten av rapporterna kommer från den finansiella sektorn där enbart bankerna står för omkring tre fjärdedelar av all misstankerapportering. Spelbolagen bidrar också med ett förhållandevis stort antal rapporter. När det gäller mindre aktörer som rapporterar mer sällan märks en tydlig ökning inom kontanthandel med varor och pantbanksverksamhet. Rapporteringen från de sektorerna är dock fortfarande på en låg nivå. Det totala bidraget till penningtvättsregistret från verksamheter utanför spel-och finanssektorn var mindre än 1 procent 2020.

Skarmavbild_2021-04-06_kl._12.55.21.png

– Polisen arbetar mer underrättelseorienterat än tidigare och går tydligare mot de styrande kriminella och deras pengar. Det i kombination med att vi har fått ökade resurser och samtidigt har spritt kunskap om penningtvätt, både till privata aktörer som banker och till andra samverkande myndigheter, gör att vi har kunnat öka insatserna mot penningtvätt, säger Nicklas Lundh, chef för finanspolisen vid Noa i en skriftlig kommentar.

Enligt finanspolisen är det tydligt att utbrottet av covid-19 har haft påverkan på brottsligheten i Sverige. Bland annat har det uppstått nya former av bedrägerier kopplade till exempelvis statliga stödåtgärder, medicinsk utrustning och covid-19-vaccinet.

Ökat intresse för kryptovalutor

Ett annat är underrättelser om tilltagande intresse för kryptovalutor bland kriminella aktörer. Det är inte en ny trend men, men finanspolisen antar att virusutbrottet kan ha påskyndat utvecklingen.

Vidare har pandemin lett till förändrade kundkännedomsrutiner hos finansiella aktörer på grund av sämre möjligheter till fysiska möten. Den utvecklingen bedöms dels ha underlättat användandet av andras identiteter, dels gjort tröskeln lägre för personer som medvetet agerar målvakt eller bulvan.

Av årsrapporten framgår också att spelsektorn kan utnyttjas för penningtvätt då exempelvis utbetalningar från spelkonton kan ge en skenbart legitim förklaring till pengarnas ursprung. Spelinspektionen bedömer att risken för penningtvätt är som störst vid spel på statliga kasinon, kommersiella onlinespel och vadhållning. Via kommersiella onlinespel kan stora summor omsättas snabbt elektroniskt. När det gäller statliga kasinon och vadhållning (via spelombud) är det i stället möjligheten att omsätta kontanta medel som gör spelformerna intressanta för penningtvätt.

Antalet rapporterade misstankar om onlinespel ökade under 2020 samtidigt som rapporterna blev färre i andra kategorier. Det beror sannolikt på att coronapandemin lett till ökat onlinespelande.

Fastighetsmarknaden attraktiv sektor

Fastighetsmarknaden är också en attraktiv sektor för kriminella aktörer som vill tvätta pengar. Exempelvis kan hyresinkomster användas som förklaring till pengar med illegalt ursprung och lån kan betalas av med svarta pengar. Fastighetsaffärer ger möjlighet till penningtvätt i större skala eftersom transaktionerna kan avse höga belopp.

Genomgången av materialet bekräftar att det förekommer penningtvätt på den svenska fastighetsmarknaden. Trots det är rapporteringen till finanspolisen från fastighetsmäklare mycket begränsad. Bankernas rapportering av misstänkta transaktioner kopplat till fastigheter omfattar däremot stora belopp. Det betyder att det förekommer att mäklare antingen inte uppmärksammar misstänkta transaktioner, eller underlåter att rapportera dem

Det finns också misstankar om fall där mäklare agerar aktiva möjliggörare, bland annat genom att klientmedelskontot upplåtits för annat än betalning av handpenning. Ett annat exempel är försäljning där beloppet på köpekontraktet motsvarar ett underpris i relation till marknadsvärdet och köparen istället betalar en del av köpeskillingen svart.

Det förekommer också att fastighetsmäklare utnyttjas för annan typ av brottslighet. Finanspolisen har under det senaste året upptäckt flera bolånehärvor med låneansökningar som baseras på förfalskade underlag. Det gäller dels rena bedrägerier där man inte har för avsikt att betala skulden, dels kriminella personer som vill ta banklån för att finansiera bostadsköp. Bedrägerierna kan gå till så att man låter en målvakt köpa en fastighet som sedan övervärderas kraftigt med hjälp av en fastighetsmäklare. Därefter belånas fastigheten och de inblandade delar på lånebeloppet.

Samarbetet kan utökas

SAMLIT, Swedish Anti-Money Laundering Intelligence Taskforce, är ett initiativ som påbörjades under 2020 där Polismyndigheten och de fem största bankerna i Sverige samverkar i syfte att ytterligare förstärka arbetet med att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Polismyndigheten representeras av underrättelseenheten vid NOA och de fem deltagande bankerna är Danske Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. I slutet av 2020 beslutades att samverkan under 2021 skulle fördjupas och övergå till ett mer formaliserat samarbete.