Banker behöver vässa arbetet mot penningtvätt

Finansinspektionen redogör i den nya rapporten för erfarenheter från de senaste årens tillsyn av regelverket om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, det så kallade penningtvättsregelverket.

Myndigheten har under åren 2016-2017 granskat efterlevnaden av penningtvättsregelverket i ett sjuttiotal banker, sparbanker, kreditmarknadsbolag och penningöverförare.

FI bedömer att företagen överlag har system, rutiner och dokumentation på plats, men att det i flera fall funnits brister i analys, bedömningar, uppföljning och åtgärder.

Rapportens bedömning landar också i slutsatsen att företagens arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism har förbättrats under senare år. Men företagen behöver utveckla arbetet ytterligare för att se till att interna regelverk och processer är tydligt verksamhetsanpassade och får den effekt som de var tänkta att ge.

“Arbetet med att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism måste vara ett ständigt pågående arbete. För att arbetet ska få effekt behöver hela kedjan av åtgärder hänga ihop och hela tiden uppdateras utifrån nya förutsättningar. Detta är också en förutsättning för ett effektivt övervakningssystem”, skriver Finansinspektionen.

Myndigheten har noterat att företagens allmänna riskbedömning inte alltid i tillräcklig omfattning kartlägger riskerna för samtliga typer av kunder, produkter, tjänster och distributionskanaler.

Undersökningen har också visat att företagen inte alltid vidtar tillräckliga åtgärder för att uppnå kundkännedom. I flera fall saknas till exempel uppgift om syfte och art, riskklassificering av kunderna och uppgift om verklig huvudman.

Avvikande beteenden eller transaktioner som leder till misstanke om penningtvätt ska rapporteras till Finanspolisen. Finansinspektionen har noterat att företagens övervakningssystem inte utvärderas regelbundet, vilket behövs för att de avvikande beteendena och transaktionerna ska upptäckas och rapporteras i önskad omfattning.

Undersökningen utgår från det tidigare regelverket från 2009, men de slutsatser och vägledningar som framgår av rapporten gäller även utifrån det nya regelverket som infördes 2017.