Attacken mot Saudi inget globalt hot

Attacken mot Saudiarabiens gigantiska oljeproduktion i helgen och ett oljepris som initialt rusade på nyheten skapar ytterligare osäkerhet kring utvecklingen för den globala ekonomin. Oljan, som är världens viktigaste råvara, har flera gånger tidigare varit en viktig förklaring till att  världsekonomin fallit ner i recession. Senast var för drygt tio år sedan när oljepriset klättrade brant till drygt 130 dollar per fat strax innan finanskrisen bröt ut hösten 2008. 

Kraftigt stigande oljepriser påverkar i princip hela planeten. Prischocker på oljan kan liknas vid en slags extra beskattning av hushållen. Oljeprodukter är oumbärliga och tränger därmed undan annan viktigt konsumtion. Härav den nya oron för effekterna från hastigt stigande oljepriser i en skör makroekonomisk situation. 

Å andra sidan är hushållen, liksom flertalet ekonomiskt ledande länder och industrisektorer, idag avsevärt mindre känsliga för oljeprisutvecklingen än förr. Oljans andel av global BNP har krympt från drygt 6 procent på 1980-talet till omkring 2 procent de senaste åren.

Konsumtionen av fossila bränslen växer visserligen stadigt globalt (drygt 100 miljoner fat 2019 jämfört med omkring 85 miljoner fat 2005), men efterfrågeutvecklingen speglar främst ökade behov i utvecklingsländerna; i synnerhet i den växande kinesiska ekonomin. 

Den kinesiska staten har haft som strategi, via kinesiska oljebolag, att köpa upp betydande oljetillgångar i bland annat mellanöstern (till exempel svenskkontrollerade Tanganyika Oil för tio år sedan) för att stärka sitt ägande av “egen” olja. Trots det är Kina världens största importör av råolja, en position landet övertog från USA för några år sedan. 

Även många andra utvecklingsländer, med ett tungt oljeberoende, som till exempel Turkiet, Indien och Argentina påverkas betydligt mer än västvärlden.  

Förklaringen till att västvärlden inte påverkas lika kraftfullt idag av oljeprischocker beror på att samhällen blivit “bränslesnålare” och mer medvetna om de fossila produkternas skadeverkningar på miljön. Olja som uppvärmningskälla bland hushållen är minimerad, och personbilar drar betydlig mindre bränsle per kilometer än för 10-20 år sedan. Bilparkerna i västvärlden har också börjat förändras med en mycket snabb tillväxt av elektrifierade personbilar vid nyförsäljning.  

Det är också viktigt att komma ihåg att den kraftiga prisreaktionen på attackerna i Saudiarabien kom från en relativt låg prisnivå; oljepriset har pressats ned av oron för en försvagning i makroekonomin. Trots en mycket kraftfull reaktion efter attacken mot oljeinfrastrukturen står oljepriset (drygt 62 dollar per fat för WTI Crude) betydligt lägre än i början av 2019. 

Aktiemarknaderna, som är blixtsnabba på att prisa in nya hot mot ekonomin, har inte påverkats särskilt mycket av prisuppgången hittills. Det går idag inte att förutsäga vilka eventuella långsiktiga förändringar som kan ske på grund av attackerna, men det behövs ett betydligt högre oljepris för att börserna och den globala ekonomin skall börja darra på allvar igen. En “tumregel” är att historien visar att oljepriset måste stiga med 70-80 procent från ett ettårigt glidande medelvärde för att prisutvecklingen skall utgöra ett reellt hot mot världsekonomin. Det skulle betyda ett oljepris på 90-100 dollar per fat.