Realtid

Åtal mot Johan Ulander

Sara Johansson
Uppdaterad: 23 maj 2019Publicerad: 23 maj 2019

Johan Ulander åtalas för grovt bedrägeri, grovt svindleri och insiderbrott. Ekobrottsmyndighetens åklagare Stig Åström yrkar att 548 miljoner kronor förverkas som utbyte av brott.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Två år har gått sedan Johan Ulander häktades, misstänkt i härvan kring Contender-obligationerna. Nu väcker åklagare Stig Åström åtal mot Johan Ulander där misstankarna är två punkter grovt bedrägeri, grovt svindleri samt insiderbrott.

Åklagaren skriver i åtalet att Johan Ulander har i Stockholm och på andra orter i Sverige, ensam eller i samråd eller samförstånd med andra, vilselett målsäganden att förvärva obligationer för 590 miljoner kronor under perioderna 1 november 2010 fram till 31 maj 2011.

Det handlar om obligationerna Contender High Yield 1-4 Ltd.

Obligationslikviderna, om 590 miljoner kronor, har därefter lånats ut till bolag som han kontrollerade, Conventus Commodities Inerals & Mining (CCMM) och Ducom Dmcc (Ducom).

Åklagaren menar att gärningarna varit till vinning för Johan Ulander och skada eller betydande fara för slutlig förlust för målsägandena, det vill säga investerarna i obligationerna.

”Ulander har vilselett om sin och/eller förmåga att fullgöra betalningsskyldigheten enligt obligationslånen, genom att han låtit sprida oriktiga eller vilseledande uppgifter” om bland annat de verksamheter där obligationslånen ska användas.

Åklagaren menar att bolagen som Johan Ulander kontrollerade inte hade betalningsförmågan för lånen, som hade en ränta om 18 procent (HY1) och 12 procent (HY 2-4).

Vidare har han uppgett att obligationslånen var säkerställda genom panstsättningar av 590 000 aktier i GKL Growth Capital.

ANNONS

Det framgår även att man uppgett att en stor del av obligationslånet skulle sättas in på ett spärrat konto och pantsättas till förmån för utlånarna av de två första obligationslånen.

Vilseledande uppgifter har även lämnats om Johan Ulanders bolags lånebehov samt de  prognostiserade vinsterna för gruvdriften i platinagruvan som bolagen ägde i Alaska.

Stig Åström skriver att brotten anses som grova då Ulander genom kapitalförvaltare missbrukat allmänhetens förtroende och att det omfattat betydande egendom och resulterat i kännbar förlust.

Listan på vittnesförhör är lång. För första åtalspunkten, grovt bedrägeri, kallar åklagaren tolv vittnen, bland dem Fredrik Rodger som förhörs om hans arbete med Investmentmemorandum och Contendeobligationerna.

Den andra åtalspunkten rör grovt svindleri. Där åtalas Johan Ulander såsom ägare och faktisk företrädare för CCMM och för Alluvia Mining, 

Denna åtalspunkt rör att han, mellan den 11 juni 2012 och den 31 mars 2013, spridit vilseledande uppgifter om tre av de fyra Contender-obligationerna till ett sammanlagt värde om 440 miljoner kronor.

”De vilseledande uppgifterna har bestått i att de obligationsinnehavare som för maximalt 300 milj kr väljer att teckna sig för CCMMs konvertibler kommer att på konverteringsdagen erhålla Alluvia aktier med en attraktiv värdepotential som beskrivits med följande oriktiga uppgifter, att gruvtillgångarna bestått av gruvor i Alaska, Colorado, British Columbia, Valdivia och Surinam till ett sammanlagt indikativt värde på 614,3 m USD och med en möjlig värdeutveckling av bolaget påföljande år till 758,1 miljoner USD i förening med en miljövänlig teknik, låga produktionskostnader och förväntad produktionsutveckling”, framgår det av åtalet. 

Åklagaren pekar bland annat på att säljaren av fyndigheten i Alaska hävt avtalet då Alluvia Minings dotterbolag inte betalat 56,3 miljoner dollar vid avtalad tid. 

ANNONS

Dessutom har bolaget tagit upp 414 miljoner dollar i balansräkningen som rörde flera utvinningsområden som bolaget i själva verket inte förvärvat. Genom interna överlåtelsen tillfördes dessa sedermera till bolaget men var då alltså kraftig övervärderade i balansräkningen från den köpeskilling om 20,5 miljoner dollar som Alluvia Mening betalade till alltså 414 miljoner dollar.

Vid denna åtalspunkt hörs nio vittnen.

Johan Ulander åtalas alltså även för insiderbrott då Alluvia Mening handlades på Mangold-listan. Enligt åklagaren har Johan Ulander sålt aktier i gruvbolaget för nära 14 miljoner kronor med information om bolaget som marknaden inte kände till bland annat om det hävda köpet på fyndigheten i Alaska.

Johan Ulander åtalas även för grovt bedrägeri då han förmått målsäganden att förvärva konvertibler i Amarant Mining för 500 miljoner kronor.

Åklagaren uppger att Johan Ulander har vilselett om sin och/eller Amarant Minings förmåga att fullgöra betalningsskyldigheten enligt konvertibellånet. Enligt åklagaren har Johan Ulander gett sken av att han och Amarant Mening haft betalningsvilja och förmåga för konvertibellånet och att de pengar som kom in skulle gå till att förvärva gruvor i Alaska, Chile och Surinam.

Amarant Mining och dess dotterbolag har inte ens sökt utvinningstillstånd eller fått ett sådant i varesig Chile eller i Surinam, enligt åklagaren. Det har även lämnats oriktiga uppgifter om beräknad omsättning för gruvan i Alaska och Greenwood, menar åklagaren.

13 vittnen är kallade av åklagaren i denna åtalspunkt.

Åklagaren yrkar att 548 miljoner kronor förverkas som utbyte av brott.

ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Sara Johansson
Sara Johansson
ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS
Spela klippet

Europas växande energikris – vår nya vardag?

Europas energikris visar inga tecken på att lätta och de stora prisskillnaderna mellan sommar och vinter kan bli ett bestående inslag i européernas vardag. Den gröna omställningen har hittills inte kunnat leverera den stabilitet som energimarknaden kräver. Ett grundläggande problem är det fortsatta beroendet av naturgas, särskilt under vintermånaderna när behovet är som störst och […]