Arvodesbråk i Contendermål

Nu har förhandlingarna avslutats mellan Fredrik Rodger (som var vd på Contender Kapital Holding och var företrädare för Contender Management Ltd samt agent för obligationsinnehavarna) och Ekobrottsmyndigheten. EBM:s åklagare Stig Åström är dock kritisk till Fredrik Rodgers ombudskostnader.

Förundersökningen har pågått under en mycket lång tid hos Ekobrottsmyndigheten. I mars 2015 anhölls Fredrik Rodger först misstänkt för grovt Försvårande av skattekontroll och oredligt förfarande. Åtalspunkterna har dock blivit betydligt fler under processens gång. Han åtalades till slut för två punkter försvårande av skattekontroll, en punkt oredligt förfarande, fyra punkter grovt skattebrott, grovt bokföringsbrott, trolöshet mot huvudman och tre punkter grovt svindleri.

Från försvararsidan har man ansett att det omfattande arbetet krävt två försvarare dels den offentlige försvararen Simon Bergström och dels Börje Leidhammar som också är förordnad offentlig försvarare. I kostnadsräkningarna har de yrkat betalning om totalt 4.472.548 kronor.

Börje Leidhammar har yrkat en ersättning om 973.799 kronor samt en yrkan om förhöjd timtaxa, 30 procent, för tiden då förhandlingarna i målet hölls. Han har tidigare erhållit en förskottsbetalning om 1.038.091 kronor. Simon Bergström har totalt yrkat ett total belopp om 2.460.658 kronor, varav ett förskottsarvode utgått om 1.241.500 kronor.

EBM:s åklagare Stig Åström är alltså kritisk till de inlämnade kostnadsräkningarna och menar att det omfattande arbete som dessa två försvarare har utfört har medfört en dubblering av samtliga arbetsuppgifter. Han pekar på att ”hänsyn måste tas till det allmännas kostnader för en skälig ersättning för försvaret”. Han hänvisar till att försvararna inte gjort någon uppdelning av arbetet ”för att tillgodose det allmännas krav på skälig ersättning”.

Han menar att Börje Leidhammars arbete med rättsutlåtande för åtalspunkterna borde inte kompenseras av en förhöjd arvodesnivå. ”En omständighet som bör beaktas är att rättsutlåtandet innehåller inte enbart en redogörelse för gällande rätt, utan innehåller även argumentering om vad som kan styrkas av handlingarna och om Rodgers uppsåt och vad åklagaren förmått att styrka. Även i detta avseende har försvararkostnaden blivit oskälig”.

Advokat Simon Bergström försvarar dock kostnadsräkningarna och menar att de som försvarare har, trots åklagarens påstående, delat upp arbetet för att hålla nere kostnaderna i målet. Han hänvisar till att Börje Leidhammar har ansvarat för just de åtalspunkter där han skrivit utlåtanden.

Stig Åström tar även upp omständigheten att flera handlingar är på engelska och menar att detta inte är något skäl till en förhöjd arvodestaxa ”då samtliga advokatbyråer anger på sina hemsidor att engelska behärskas”.

Simon Bergström menar dock det har varit mer tidskrävande med dessa engelska handlingar än om de varit på svenska då det rört sig om termer och en kontext där ordalydelsen varit öppen för tolkning.

Stig Åström ifrågasätter även om det varit rimligt att ta fram power point presentationer för varje samframställning för respektive åtalspunkt.

Simon Bergström uppger dock att Power Points varit behövligt, ”inte minst då tingsrätten bad om pedagogik i samband med den muntliga förberedelsen. Att bara bläddra i mängder av pappershögar hade inte varit lika effektfullt för försvaret i sin strävan efter att uppnå klarhet och huvudmannens intresse i saken”.

Åklagaren understryker även att det inte funnits någon slask i målet och för att stryka detta har han skrivit ut samtliga handlingar som finns i myndighetens diarieföringssystem rörande målet.

Stig Åström pekar även på att Fredrik Rodger fått utforma den mycket omfattande bevisuppgifterna och påverka den och styra försvaret.

”Ett gärningspåstående som t.ex. avser att det inte funnits bokföring i Sverige för filialverksamhet som bedrivits här påverkas inte av att bokföring skulle ha förts för hela den juridiska personen i ett annat land”, skriver Åström och hänvisar till att försvaret ingett omfattande bevisning i denna del trots att det varit irrelevant för gärningspåståendet.

Stig Åström skriver vidare att det lämnats in omfattande skriftlig bevisning som inte varit relevanta, vilket ”talar för att försvararna nedlagt orimligt mycket mer tid än uppdraget krävt”.

Simon Bergström skriver att försvaret har åberopat den bevisning som de ansett som nödvändig ”för att få fram den verklighetsbild som huvudmannen har” och han tillbakavisar att försvaret enbart åberopat ”formalia”.

EBM:s åklagare anser att den begärda ersättningen för nedlagt arbete bör jämkas med en tredjedel samt att arvode inte ska bestämmas efter en förhöjd taxa.

”Jag har redovisat den tid jag lagt ner och den har verkligen krävts. Det här målet liknar inget annat jag någonsin tidigare upplevt, hört talas om eller förhoppningsvis aldrig mer kommer behöva uppleva – kostnader har ådragits staten snarare genom åklagarens bristande utredning och processföring, inte försvarets nedlagda tid på arbete för att förhålla sig till detta. Att då låta försvaret ta kostnaderna, som åsamkats staten i stora delar av EBM:s arbetsmetodik (exvis att lämna in detta yttrande en vecka efter överenskommen tidsfrist), är inte skäligt”, skriver Simon Bergström i ett försvar.

Simon Bergström fortsätter sin kritik mot Stig Åström och menar att det inte är ovanligt ”från denna åklagare” att yrka så hög nedsättning av arvodet.

Dom väntas den 30 maj.