Argentinas remarkabla obligationscomeback – säljer hundraåring

Det gör Argentina till den andra staten i Latinamerika som lyckats placera ett hundraårigt obligationslån efter att Mexico gjorde samma sak för sju år sedan, 2010.

I fjol lånade Argentinas regering, under den nya marknadsliberala presidenten Mauricio Macris reforminriktade ekonomiska politik, upp motsvarande 16 miljarder dollar i lokal valuta (argentinsk peso), vilket tillsammans med den färska hundraåringen visar att landet nu på allvar är tillbaka på den internationella kapitalmarknaden, efter att ha varit det stora sorgebarnet under den förra peronistiska presidentens ledning med upprepade betalningsinställelser, obligationssmällar och duster med en aggressiv internationell hedge- och skräplånefond i en amerikansk domstol. 

Vad som är intressant i fallet med det nu aktuella obligationslånet är att det ställdes ut efter en omvänd förfrågan. Det betyder att Argentina approcherades av tunga kapitalplacerare med en förfrågan om de skulle kunna tänka sig att ställa ut en sådan obligation, där svaret alltså blev ett ja. 

Och det ser ut att kunna bli en bra affär för båda parter. Argentinas regering visar att landet är tillbaka i matchen om det internationella kapitalet, efter den senaste utdragna domstolsstriden, samtidigt som långivarna, med en ränta på 8 procent, får pengarna återbetalda på tolv år, oräknat värdet som finns vid en eventuell vidareförsäljning av obligationerna.

Med detta sagt ska man ha i åminnelse att Argentina är det stora sorgebarnet på de internationella kapitalmarknaderna, vilket kapitalplacerare bör ha i åtanke innan de placerar alltför stora pengar i argentinska statspapper.

Den som kan sin Sydamerikanska politiska och ekonomiska historia vet att landet är hårt prövat inte bara av militärdiktaturer utan också av en mångårig misslyckad inhemsk protektionistisk ekonomisk politik.

Argentina har ställt in betalningarna till utländska långivare sammanlagt åtta gånger sedan självständigheten 1816, med den stora obligationskraschen 2001 som topp där obligationer värda 100 miljarder dollar inte kunde betalas, vilket var världens vid den tiden största betalningsinställelse. Den argentinska ekonomin befann sig i en djup recession mellan åren 1998-2002 då ekonomin krympte med 28 procent under fyra år, och där femtio procent av argentinarna klassades som fattiga och sju av tio barn växte upp i familjer som föll under fattigdomsstrecket.

Senaste betalningsinställelsen skedde 2014, under den förra peronistiska presidenten Christina Kirchners ledning då hon rök ihop med den hårdföra och aggressiva ledningen för hedgefonden Elliot Management som köpt på sig argentinska statspapper för en billig penning. En juridisk strid som hamnade i en domstol i New York och löstes först 2016, under den nya presidentens ledning.

Men kanske kommer nu vändningen?

Vill det sig väl kommer det nämligen ytterligare en god nyhet för Argentina den här veckan. Då kan landet uppgraderas av indexkonstruktören MCSI från en så kallad frontier market till en emerging market. Och det får som omedelbar följd att betydligt fler internationella fonder kan låna ut och placera pengar till och i Argentina, eftersom deras interna placeringsregler förhindrar dem att investera i en frontier market.

Ska president Macris lyckas med sina reformer måste han trycka ned inflationen mer än vad som redan gjorts. Den har dock sjunkit från 45 procent till 25 procent på bara något år. (Räntan ligger på 26,5 procent.) Det kräver i sin tur att centralbanken slutar finansiera budgetunderskottet genom att trycka nya pengar.

Istället får Macris gå ut på den internationella kapitalmarknaden och finansiera budgetunderskottet till dess att hans reformpaket förhoppningsvis når framgång och börjar ge positiva ekonomisk effekter och i praktiken blir självfinansierande, eller till och med en vinstaffär för staten.

Optimisterna på den förhållandevis lilla Buenos Aires-börsen har i alla fall gjort tummen upp. Den stiger, dock under låg omsättning. Ett antal argentinska bolag är listade i USA som ADR:s och de har gått upp kraftigt med 60 procent det senaste året.

Det finns anledning att fortsätta följa Argentina för internationella kapitalplacerare. En vändning i ekonomin åt rätt håll skapar intressanta investeringsmöjligheter, dock under förutsättning att man har landets ekonomiska historia i färskt minne och förstår riskerna.

LÄS MER: Argentina – nya möjligheter efter regimskiftet