Läget är under kontroll, menar tidigare vice riksbankschefen. Samtidigt visar ny statistik att både konsumtionslånen och skulderna hos Kronofogden fortsätter att öka – trots lågkonjunkturen.
Är svenskarnas skulder ett hot mot samhällsekonomin?
Simon Kronö
Uppdaterad: 02 dec. 2024Publicerad: 02 dec. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Jämför courtage 
Debatten om svenska hushållens skuldsättning har blossat upp på nytt.
Tidigare vice riksbankschefen Lars E. O. Svensson hävdar att läget är under kontroll och att varningarna om skuldnivåerna är överdrivna.
Missa inte: Ny rekordnivå för globala skuldberget: ”Negativa chocker”. Realtid
”De svenska hushållens skulder är varken för höga eller något hot mot den finansiella eller makroekonomiska stabiliteten”, skriver han i DN Debatt och pekar på att hushållens nettoförmögenhet i dag är fem gånger större än skulderna, jämfört med 1985 då den var dubbelt så stor.
Största problemet
Men KTH-forskaren och ekonomen Cecilia Hermansson ser allvarligt på situationen.
”Det största problemet är att vi har en så stor andel rörliga lån i Sverige”, säger hon till Göteborgs-Posten.
Läs mer: Prognosen som sticker hål på nya bolånereglerna. News55
ANNONS
Detta har enligt henne lett till dramatiska konsekvenser för många hushåll: ”Då kan det bli som det har varit nu, när räntekostnaden plötsligt blir tre gånger så hög på väldigt kort tid.”
ANNONS
Skulderna skenar
Färsk statistik från Statistiska centralbyrån, som GP hänvisar till, visar att konsumtionslånen fortsatte öka med 4,9 procent i oktober, trots den pågående lågkonjunkturen.
Samtidigt har den totala skulden hos Kronofogden stigit till 119 miljarder kronor, vilket är en ökning med 17 procent på ett år.
”Inte så konstigt”
Svensson, som är affilierad professor vid Handelshögskolan i Stockholm, lyfter fram strukturella faktorer som han menar minskar riskerna. Svenska bolåntagare bor i genomsnitt 18 år i sina bostäder efter köpet – och hela 78 procent av låntagarna har belåningsgrader under 70 procent.
”Inte så konstigt att konsumtionslånen ökar när räntehöjningarna får så extrema effekter”, kontrar Hermansson.
ANNONS
Missa inte: Räntor och bostadsmarknad: Hur ska du egentligen tänka? Realtid TV
Hon pekar särskilt på den historiska utvecklingen: ”Vi har i stort sett, med några få undantag, bara sett sjunkande räntor sedan 80-talet i Sverige.”
Vikten av balans
En ny statlig utredning föreslår förändringar i bolånekraven, bland annat en höjning av bolånetaket från 85 till 90 procent.
Hermansson är försiktigt positiv men betonar vikten av balans.
”Det är väldigt viktigt att vi bevarar en amorteringskultur. Det får inte bli så att man höjer och sänker amorteringskraven i bra respektive dåliga tider”, säger hon.
Läs mer: Kronofogden om skuldberget: ”Företag får inte betalt”. Realtid
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
Jämför courtage
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.
Jämför här
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
Så får du makt över företagets likviditet
Datadrivna finansieringstjänster som gör vardagen enklare för dig som företagare.
Därför kan det löna sig att byta företagsabonnemang redan idag.
Här är lösningarna som gör skillnad på jobbet.
Har du rätt bilförsäkring?
Elbil, hybrid eller bränslebil? Vi försäkrar alla bilar och hjälper dig om något händer.