AP-fonderna får bakläxa av Riksrevisionen

De sex allmänna pensionsfonderna, AP-fonderna, förvaltar ett pensionskapital på cirka 2 400 miljarder kronor. Det övergripande målet är skapa långsiktigt hög avkastning till en lämplig risknivå, så att pensionerna kan tryggas. Dessutom har riksdagen och regeringen uttalat att fondernas verksamhet ska bidra till en hållbar utveckling.

Granskningen av AP-fondernas påbörjades för ett år sedan.

– Pensionspengarna påverkar klimatförändringarna minst 15 gånger mer än allt det vi som privatpersoner gör för att döva vår klimatångest, elbilar, återvinning, eko-bananer och så vidare. Får vi inte pensionerna att dansa för Paris är vi körda, sa Sasja Beslik, chef för hållbar finansutveckling på J. Safra Sarasin, till Realtid då.

Riksrevisionen tycker att AP-fondernas är hållbarhetsarbete är rimligt i relation till deras uppdrag –  och syftar då på fondernas styrdokument som har integrerats i fondernas tillgångsförvaltning och ägarstyrning.

Riksrevisionen tycker ändå att det finns saker som både AP-fonderna och regeringen kan förbättra.

Regeringen får i uppdrag att säkerställa att samma juridiska krav ställs på alla AP-fonderna. I dagsläget har de första fyra AP-fonderna ett lagstiftat hållbarhetskrav på sig, och för Sjunde AP-fonden är detta på gång, men Sjätte AP-fonden har däremot inget hållbarhetskrav på sig.

Riksrevisionen vill också att AP-fondernas mål för social hållbarhet ska bli tydligare så att de bättre speglar fondernas långsiktiga ambitioner på området. Det behöver också bli tydligare med redovisningen av hur AP-fonderna arbetar med ägarstyrning, så att det enklare går att följa upp vilka resultat det har givit.

Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till AP-fonderna:

• AP-fonderna bör förtydliga sina målsättningar inom social hållbarhet, så att de speglar fondernas långsiktiga ambitioner inom området.
• Första–Fjärde och Sjunde AP-fonden bör fortsätta att utveckla sitt arbete med miljömässig och social hållbarhet i sin ägarstyrning för att säkerställa att arbetet fokuseras på områden där fonden har störst möjlighet att påverka och göra störst nytta.
• Första–Fjärde och Sjunde AP-fonden bör utveckla hur rapporteringen kring påverkansarbete och dialoger kan göras tydligare, både då det gäller omfattning och om möjligt vilka resultat som har uppnåtts.
• Första–Fjärde AP-fonden bör utarbeta gemensamma nyckeltal för investeringar och ägarstyrning som kan göra hållbarhetsredovisningen mer lättillgänglig och resultatinriktad. När så är möjligt bör även Sjätte och Sjunde AP-fonden använda samma nyckeltal så att regeringen kan ge en så samlad bild som möjligt i rapporteringen till riksdagen.
• Sjätte AP-fonden bör redovisa hur fonden har möjlighet att bidra till FN:s hållbarhetsmål.

Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen:

• Ta initiativ till att förtydliga Sjätte AP-fondens uppdrag i förhållande till föredömlig förvaltning.
• Utveckla den årliga skrivelsen till riksdagen så att den tydligare svarar på om Första–Fjärde AP-fonden uppfyller de lagstadgade kraven på att fondmedlen förvaltas genom ansvarsfulla investeringar och ett ansvarsfullt ägande.
• Utveckla skrivelsen så att det samlade resultatet av AP-fondernas hållbarhetsarbete framgår tydligare.