Anne Ramberg håller inte med Jusek

Realtid Karriär har tidigare skrivit om situationen för jurister med utländsk examen som söker arbete i Sverige.

Nu följer vi upp med en kommentar från Advokatsamfundet.

Generalsekreteraren Anne Ramberg har fått läsa artikeln om Sonia Goncalves från Portugal och fackförbundet Juseks svar om situationen för utländska jurister.

Hon säger att hon inte är förvånad över att Goncalves inte får jobb eftersom hennes utbildning inte är gångbar i Sverige.

– Juridiken är alltjämt i hög grad nationell, trots internationaliseringen. Avsaknaden av kunskaper i nationell rätt gör det svårt att verka som advokat här. Det är enklare om man kommer från en likartad rättskultur. Sverige skiljer sig inte från de andra länderna i detta hänseende. Samma fenomen och verklighet råder i övriga Europa, konstaterar Anne Ramberg.

Hon menar dock att besitter man en särskild spetskomptens kan situationen vara en annan, eller kompletterar med den tilläggsutbildning för utländska jurister som Stockholms universitet (SU) tillhandahåller, som dock är på svenska.

Enligt Jusek erbjuds nämnda utbildning inte för närvarande, och det stämmer efter en koll med SU. Den lades på is 2013 men ska preliminärt åter ges från och med nästa höst.

Att situationen, som Charlotte Tarschys på Jusek beskriver det, generellt är svår för arbetssökande utländska jurister ifrågasätter inte Ramberg. 

– Jusek har bättre förutsättningar än jag att bedöma detta.

Men att det generellt sett skulle vara väldigt svårt att få in en fot i advokatbyråvärlden håller hon inte med om.

– Det stämmer absolut inte på ett generellt plan. Byråerna kämpar för att kunna rekrytera de bästa juristerna.

– När det gäller utländska jurister handlar det inte om "byråvärlden". Det handlar om att på ett effektivt sätt kunna erbjuda en person meningsfulla arbetsuppgifter. Advokatbyråer bedriver liksom näringslivet i övrigt, affärsverksamhet. Det innebär att det uppställs ett lönsamhetskrav. 

Hon delar inte heller bilden av vänskapsrekrytering, som Jusek menar är vanligt förekommande, och som ligger sökande med utländska namn i fatet.

– Detta känner jag inte alls igen, framförallt inte när det gäller de större byråerna.  

– De har synnerligen sofistikerade system för rekrytering inklusive djupintervjuer, personlighets- och intelligenstester. Konkurrensen är mycket hård. På många ställen har de därtill stränga regler om förbud mot familjerelationer med mindre.

– På mindre advokatbyråer är det, förmodar jag, som det är i övriga samhället. Men även här råder stor konkurrens.

– Påståendet om att vänner och kontakter skulle ha företräde framför relevanta meriter saknar stöd, säger hon.

Undertecknad frågar om kåren skulle vara för homogen, men det tycker inte Anne Ramberg.

– Den är idag i själva verket tvärtom mycket heterogen i flera hänseenden. 

– Det pågår ett intensivt arbete med att verka för ökad jämställdhet på byråerna. Vi anställer närmare 60 procent kvinnor och andelen kvinnliga advokater har fördubblats de senare åren.

– Andelen biträdande jurister och advokater med utländsk härkomst ökar också stadigt. Vi har dock inte någon tillförlitlig statistik i detta hänseende. Men, det är uppenbart  att många av de nyanställda liksom de nya ledamöterna har en bakgrund från andra länder. Det är mycket glädjande, säger hon avslutningsvis.