Ambrosia lägger ned aktiva förvaltningen

Det uppger sajten Investerardygnet, som refererar till ett brev som Torbjörn Olofsson skrivit till fondens investerare.

Investerardygnet skriver i artikeln att Torbjörn Olofsson under sin tid på Brummer-fonden Nektar var den som tillsammans med dåvarande kollegan Kerim Kaskal år efter år levererade högst avkastning och ansågs vara den kanske bäste svenska ränteförvaltaren.

I teamet som grundade Ambrosia Asset Management år 2015 fanns vd:n Ante Nilsson, med en bakgrund som tidigare vd på Tanglin Asset Management, och Tredje AP-fondens förre cio Kerim Kaskal samt Torbjörn Olofsson och Jonas Andersson från Brummersfärens hedgefond Nektar.

Förvaltaren Kerim Kaskal lämnade Ambrosia fonder och bolaget under mars 2018. Hedgefondförvaltaren har också ett känt namn som styrelseordförande, den före detta finansmarknadsministern Peter Norman.

Ambrosia har förvaltats aktivt under två och ett halvt år, men nu ser alltså Torbjörn Olofsson inte längre några förutsättningar att kunna leverera avkastning enligt fondens höga ambition.

“Ambrosias fonder har varit öppna i 2 år och 6 månader. Den genomsnittliga avkastningen i Ambrosia XL uppgår till cirka 30 baspunkter över riskfri ränta årligen. Det är långt från vår målsättning om riskfri ränta + 500 baspunkter årligen. Ambrosias förvaltningsresultat har inte levt upp till vare sig egna eller andras förväntningar”, skriver Torbjörn Olofsson i inledningen till investerarbrevet.

När fonden grundades berättade vd:n Ante Nilsson i en intervju med Realtid.se att intresset varit stort både från institutionella och privata investerare.

– Generellt när man startar en sådan här verksamhet är man osäker på mottagningen men vi har vår bakgrund i institutionella världen och vi vet att många tittar på ny förvaltning och hur branschen utvecklas. Jag tror att Ambrosias förvaltare har en längre erfarenhet än många i branschen och samtidigt ett starkt track record och den största delen av intresset för fonden har att göra med den gedigna bakgrunden, sade Ante Nilsson då.

En del av intresset för fonden trodde Nilsson kunde förklaras av det låga ränteläget och den volatila marknaden.

– Det finns säkert en hel del som beror på det låga ränteläget och pensionsförvaltare behöver ju avkastning som de just nu har svårt att hitta i andra tillgångar och då är det naturligt att man tittar på alternativa tillgångar. Men man får inga institutionella investerare utan att ha bra track record.

Men nu har alltså Ambrosia lagt ned den aktiva förvaltningen.

“Vi har haft svårt att navigera i en miljö med extremlåga räntor och stark tillväxt. Under lång tid, åtminstone 18 månader, har vi missbedömt ränteutvecklingen i Sverige och i viss mån även i Europa. Detta har resulterat i svag avkastning i fonden”, skriver Torbjörn Olofsson i brevet till fondens investerare där han förklarar beslutet att lägga ned, och fortsätter:

“Jag kan inte utesluta att åren framöver kommer att likna den period vi upplevt i marknaderna under senare år. I detta perspektiv känner jag en gnagande oro gällande vår förmåga att kunna hantera en sådan investeringsmiljö på ett bra sätt. Som ansvarig för fondens investeringar anser jag att det inte är ansvarsfullt att förvalta andras pengar om man inte fullt ut känner sig trygg med den egna förmågan att leverera avkastning i linje med fondens målsättning. Då är det bättre att sätta punkt i tid och återlämna kapitalet till andelsägarna. Vi har därför beslutat oss för att upphöra med den aktiva förvaltningen i Ambrosias samtliga fonder. I mitten av juli inledde vi arbetet med att avveckla Ambrosias positioner i marknaden. Vid slutet av månaden var samtliga aktiva positioner stängda.”

Torbjörn Olofsson skriver också att från och med månadsskiftet juli/augusti kommer fonden att förvaltas passivt.

Enligt Ambrosia fonder senaste årsberättelse fanns vid utgången av 2017 drygt 2,6 miljarder kronor i förvaltat kapital i huvudfonden Ambrosia Masters. Fondandelsvärdet steg med 0,4 procent under 2017.

Hela brevet till fondens investerare finns publicerat på Ambrosias sajt och går att läsa här.