Alpcot marknadsför och tar betalt för valutaväxling – men saknar tillstånd

Värdepappersbolaget Alpcot, som listades på Nasdaq First North i höstas, tar enligt den egna hemsidan en avgift för valutaväxling när kunder handlar fonder och aktier i utländsk valuta.

Alpcot lägger på 0,25 procent och drar av 0,25 procent vid köp respektive försäljning av valuta åt Kunden jämfört med den köp- och säljkurs som Alpcot erhåller vid växling med tredje part.

Men för att ha tillåtelse att ägna sig åt valutaväxling krävs tillstånd att ”utföra valutatjänster i samband med investeringstjänster” enligt Finansinspektionen. Detta tillstånd har inte Alpcot.

På frågan hur Alpcot kan erbjuda – och ta betalt – för valutaväxling utan att ha tillstånd att ägna sig åt det svarar vd Björn Bringes via mejl:

”Alpcot har bedömt att på det sätt som Alpcot vidareförmedlar transaktionen har inte den aktuella sidotjänsten varit aktuell. Likväl har Alpcot möjlighet att ta ut avgifter för att täcka olika typer av kostnader för nedlagt arbete för sina kunder.”

Bringes beskriver alltså valutatjänster som en ”sidotjänst” som inte är aktuell.

Av bolagsbeskrivningen som upprättades i samband med noteringen på Nasdaq First North framgår att det är SEB som står för valutatransaktionerna:

”Handel med utländsk valuta – Integration med SEB som tillåter kunder att handla utländsk valuta direkt i kundportalen. Avvecklingen av valutatransaktioner är helt automatisk.”

Alpcot har alltså varken tillstånd att ägna sig åt valutatjänster, och gör det enligt Björn Bringes inte heller.

Trots detta är det Alpcot som tar de 0,25 procenten som enligt Björn Bringes inte delas med med banken. Och banken lägger inte heller på någon valutaväxlingsavgift, enligt Bringes.

En av sex olika intäktströmmar

I årsredovisningen för 2021 skriver Alpcot: ”Depåtjänster riktar sig både till privat- och företagskunder och intäkterna utgörs av aktiecourtage, fondförmedlings-, rådgivnings- samt valutaväxlingsavgifter. Aktiecourtage och valutaväxlingsavgifter redovisas som intäkt på affärsdagen och betalning sker i nära anslutning till affärsdagen.”

I bolagsbeskrivningen som upprättades i höstas anger Alpcot att avgift vid köp respektive försäljning av valuta är en av sex olika intäktsströmmar i affärsmodellen.

Av en investerarpresentation framgår att valutaväxlingsavgiften ingår i den finansiella modellen och att det är intäktsström som väntas bli den tredje största de närmaste åren.

Finansinspektionen vill inte kommentera hur de ser på uppgifterna om att Alpcot marknadsför och tar betalt för valutaväxling utan att ha tillstånd för det.

Björn Bringes hela mailsvar till Realtid:

Av de 95 svenska värdepappersbolagen så är 22 registrerade för en sidotjänst som heter ”utföra valutatjänster om dessa har samband med investeringstjänster”, 2 kap. 2 § p. 4 lagen om värdepappersmarknaden. Det här är en sidotjänst till värdepappersrörelsens investeringstjänster. Sidotjänster syftar till att underlätta för värdepappersrörelsens investeringstjänster.

En kund som köper ett finansiellt instrument som är noterat i en annan valuta kan få hjälp av ett värdepappersbolag att vidareförmedla transaktionen genom olika alternativa sätt för själva valutahanteringen. Uteslutande behöver en bank alltid vara inblandad i valutaväxlingstransaktionen eftersom valutahandel vare sig är en investeringstjänst eller en sidotjänst hos ett värdepappersbolag. Alpcot har bedömt att på det sätt som Alpcot vidareförmedlar transaktionen har inte den aktuella sidotjänsten varit aktuell. Likväl har Alpcot möjlighet att ta ut avgifter för att täcka olika typer av kostnader för nedlagt arbete för sina kunder.

I investerpresentation beskrivs just valutaväxlingsavgift som en bärande del i bolagets finansiella modell.