Korruptionsbrotten, inte minst mutbrotten, leder till att fler företag och organisationer behöver straffrättslig hjälp. Trenden kommer i kölvattnen av en rad uppmärksammade skandaler berättar chefen för Vinges nya enhet för internutredningar och brottsförebyggande tjänster – Mia Falk.
Allt fler bolag behöver hjälp vid korruptionsbrott – Vinge startar särskild enhet
Mest läst i kategorin
– Mutor är betydligt vanligare i Sverige än man tror. Det är ett otroligt stort mörkertal, säger Mia Falk, sedan ett halvår tillbaka chef för advokatbyrån Vinges compliance-avdelning.
Hon är före detta polis och ekobrottsutredare. Den nya compliance-gruppen har funnits i ett halvår och Mia Falk har ytterligare tre medarbetare till sin hjälp.
– Vi ska bli fem. Vi har anställt en åklagare som börjar den 1 september.
– Det här är helt nytt för en affärsjuridisk advokatbyrå. Jag tror inte att någon annan har en uttalad grupp för compliance och internutredningar, som jobbar med det rent straffrättsliga. De straffrättsliga byråerna har hand om brottmålen och är försvarare till individer på ett traditionellt sätt.
I Transparency Internationals årliga korruptionsindex CPI kommer Sverige alltid högt upp, som ett av de minst korruptionsutsatta länderna i världen. På den senaste listan är Sverige på tredje plats av 180 rankade länder.
– Jag är lite tveksam till den listan. Det jag inte gillar är att man hänvisar till den för att säga att Sverige inte har några problem. Men det vet jag att vi har. Man ska inte låta sig luras av Sveriges goda placering gentemot andra.
– Däremot kan man titta på listan som en indikation och en första riskbedömning när man går in i andra länder. Men man måste göra mycket mer omfattande riskbedömningar och också arbeta med förebyggande arbete, policydokument och utbildning av personalen.
Men förekommer mutbrott i någon större utsträckning i Sverige?
– Ja, absolut. Vi har vänskapskorruption, nepotism och så vidare. Men också rena överlämnanden av mutor. Det finns en hel grupp på åklagarmyndigheten och polisen som är fullt sysselsatt med att utreda mutor i Sverige. Det finns mycket hos kommuner och även bland statliga myndigheter.
Mia Falk började som ekobrottsutredare i Östersund i mitten av 90-talet. Hon arbetade sedan under många år utomlands. Först på Europol i Haag, sedan som intern korruptionsutredare inom FN med placering i Wien. Därefter tillbaka till polisen i Sverige, när den nationella korruptionsgruppen drog igång hos Rikskriminalpolisen.
– Jag har fokuserat på korruption sedan 2006, säger Mia Falk.
I begreppet korruption ingår till exempel mutbrott, trolöshet mot huvudman och vissa förmögenhetsbrott. Det kan i sin tur leda till andra brott, exempelvis bokföringsbrott.
– När jag var på FN åkte vi ut och gjorde en utredning. Vi tog reda på vad som hade inträffat, varför det hade inträffat och vilka system som hade fallerat. Tillbaka på polisen tyckte jag inte att vi hjälpte någon. Där åkte vi ut, grep folk och fick dem dömda, men kunde inte hjälpa organisationerna.
– Problemet är att när sådana här fall inträffar befinner sig organisationerna i fritt fall. Säg att en CFO har begått något allvarligt eller en vd har gjort sig skyldig till korruption. Då behöver företagen någon att hålla i handen. De behöver hjälp med att göra en internkontroll, ta reda på varför det har hänt, och hur de ska göra för att det inte ska hända igen. Det kunde vi inte göra inom polisen. Plötsligt gjorde jag bara hälften av det arbete som jag gjorde inom FN.
2015 gick hon över till revisionsjätten KPMG. Hon var då en av de första poliserna i Sverige som rekryterats som konsult och korruptionsutredare på en revisionsbyrå.
– Absolut den första på KPMG. Jag har ingen ekonombakgrund.
Däremot har Mia Falk en magisterexamen i rättsvetenskap vid sidan av polisexamen.
Via en kortare insats som internutredningschef på Scania kom hon slutligen till Vinge i början av 2019.
– Det var väldigt lockande. Att kunna ställa alla de viktiga frågorna vid en korruptionsincident: Varför? Hur? Vad? Vem? Vilka?
– Tag exempelvis ett disciplinärt förfarande vid en arbetsrättslig process: Där räcker det inte att bara veta för att kunna ge avsked. Man måste kunna visa. Det är ur ett rättssäkerhetsperspektiv – personen måste få tillfälle förklara sig, säger Mia Falk.
De senaste tio åren har det skett en hel del medialt uppmärksammade korruptionsfall. Mest känt är Telias affärer i Uzbekistan, som uppdagades 2012 och vars rättsliga efterspel i Sverige blev klart först i vintras i tingsrätten. Teleoperatören tvingades dessutom betala cirka 7,7 miljarder kronor i böter och beslagtagna vinster i en uppgörelse med amerikanska och nederländska myndigheter.
Andra uppmärksammade fall är misstänkt korruption rörande Ericssons affärer i slutet av 90-talet i Asien, Mellanöstern och södra Afrika, som amerikanska myndigheter började utreda 2016. En annan är muthärvan i Göteborg som avslöjades av SVT:s Uppdrag granskning 2010 och som berörde tjänstemän vid Göteborgs kommun och Göteborgs Energi som ska ha skaffat sig fördelar från ett antal entreprenörer. Ytterligare ett fall är den stora muthärvan vid Statens fastighetsverk som TV4:s Kalla fakta avslöjade 2017, där bland annat generaldirektören Björn Anderson tvingades avgå.
– Sverige har av hävd varit extremt naivt vad gäller svensk inblandning i korruption över huvud taget. Många tror att det inte finns några risker eftersom de är svenska bolag och har en stark kultur och därför inte behöver så mycket utbildning och policydokument. Men vi och företagen själva börjar inse att riskerna är lika stora. Speciellt eftersom det är svårt att få kontrakt i många länder om man inte gör upp med individer. Därför ökar behoven av förebyggande åtgärder.
Så fort svenska företag har att göra med offentliga funktioner i andra länder är det en högrisksituation enligt Mia Falk.
– Där kickar också amerikansk lagstiftning igång i vissa fall. Det gäller även Storbritannien. Det räcker att ha ett representationskontor i Storbritannien.
Mutaffärer där svenska företag har gjort affärer utomlands går oftast via mellanhänder, en agent eller konsult av något slag.
– I Sverige är det straffbart för den som har varit grovt oaktsam med att betala ut pengar som används till mutor. Det är en annan situation när man gör affärer med en mellanhand. Men när man har med en sådan att göra kräver det att man är extra försiktig. När det smäller måste man också ta reda på hur stor mutan var och hur den har bokförts för att inte åka på skattetillägg, eftersom det kan krävas en självrättelse till Skatteverket.
Sverige har en annan rättstradition än länder som USA. Här kan bara individer kan göra sig skyldiga till brott.
– Men nu ligger det ett regeringsförslag att höja företagsboten rejält. Går det igenom blir det väldigt kännbart, nu är maxbeloppet 10 miljoner kronor, i förslaget är det upp till 500 miljoner kronor.
Mia Falk tycker att det är rimligt att bolagen och företagens ledningar har ett ansvar för hur man gör affärer.
– Sedan kan man fundera på formerna, vilka rättigheter företaget har under en rättslig process. Det ska bli intressant att se hur de löser det.
När ett korruptionsärende har inträffat är det ur företagets synpunkt viktigt att ta reda på vad som har skett och läka det, anser Mia Falk. Det är också motiverat för att få ned en företagsbot.
Vinge jobbar med de juridiska utredningarna men behöver samarbeta med andra experter vid vissa tekniska eller ekonomiska utredningar.
– Vi kan arbetsrätten, straffrätten och skatterätten. Vi kan hålla ihop och rapportera om utredningen. Men i ekonomiska frågor tar vi ofta hjälp av revisionsbyråerna och när det gäller IT-tekniska utredningar bolag som exempelvis 2Secure.
Tror du att fler affärsjurister kommer att starta enheter för brottsutredningar?
– Ja, jag tror att fler kommer att gå åt det hållet. Företagen behöver i allt större utsträckning stöd och guidning i straffrättsliga processer. Det finns också en trend för att bli allt mer transparent. Tidigare var det vanligare med företag som ville undvika offentlighet. Nu ser många det som en hållbarhetsaspekt. Det är en intressant trend.