Allra kräver att tingsrätten häver kvarstaden

Pensionsmyndigheten lämnade in en stämningsansökan mot Allra Asset Management för en vecka sedan och yrkade samtidigt om en omedelbar kvarstad om totalt 5.542.430 euro samt 15.420.485 dollar, motsvarande cirka 191,6 miljoner kronor. Domstolen gick på myndighetens linje och beviljade kvarstad dagen efter yrkandet. Nu bemöter Allra, genom ombuden Marcus Johansson och Daniel Waerme på Gernandt & Danielsson, kvarstadsbeslutet samt yrkandet.

Allra väljer att i dagsläget inte kommentera Pensionsmyndighetens 161 sidor långa stämningsansökan men skriver kort att ”många av de påståenden som Pensionsmyndigheten gör är felaktiga, vilket Allra tids nog kommer att förklara”.

Yttrandet, om 85 sidor, som Allra i dag lämnar in till Stockholms tingsrätt har istället syftet att bemöta kvarstadsansökan och häva tingsrättens beslut om kvarstad.

Allra skriver att man kommer att fokusera på att bemöta de påståenden som Allra anser är relevanta för skadeståndsanspråket och kvarstadsyrkandet. ”Merparten av det som framförs i Pnesionsmyndighetens inlaga är irrelevant för talan i målet”.

Allra kritiserar bland annat myndighetens brist på kompetens kring den svenska fondlagsstiftningen och relevanta rättsregler i Luxemburg och Dubai.

När det rör derivataffärerna 2015-2016 skriver Allra att ”trots att myndigheten nu ägnat mer än ett år åt att utreda de aktuella transaktionerna har man inte förmått att styrka en enda konkret överträdelse av en enda regel i den myriad av regler som omgärdar fondbolags verksamhet i allmänhet och Allras verksamhet i synnerhet”.

Allra pekar på att det ”står en uppsjö” av myndigheter och interna och externa kontroll-, gransknings-, värderings-, och riskhanteringsinstanser i Luxemburg och Dubai som inte håller med Pensionsmyndigheten i bedömningen av transaktionerna. Bland annat nämns Deloitte, Finansinspektionen i Luxemburg, UBS, BDO, Avega och Grant Thornton.

Ingen har lämnat någon erinran, enligt Allra.

”Få transaktioner har alltså varit så väl genomlysta av kritiska och kompetenta bedömare med förståelse för tillämpligt regelverk och aktuell marknad som Allras derivattransaktioner 2015 och 2016”.

Allra påpekar att Pensionsmyndigheten inte har tillgång till något ”väsentligt annat material” än det som alla uppräknade kontrollinstanser haft tillgång till.

”Skillnaden ligger i bedömningen”, skriver Allra som ber domstolen att ställa sig frågan om det är sannolikt att Pensionsmyndigheten bättre förstår vad fond- och värdepapperslagstiftningen i Luxemburg ställer för krav på Allra än bland andra Finansinspektionen i landet och BDO och Avega.

Allra menar även att Pensionsmyndigheten vill ”rida på den negativa publicitetsvåg man själv hjälpt till att skapa”. Allra nämner att myndigheten har konspirationsteorier där ”horder med individer och företag på finansmarknaden skulle ha samverkat”.

”Myndighetens kampanj i media och hämningslösa svartmålning i stämningsansökan tycks bottna i en förhoppning om att få en förmånligare behandling i svenska domstolar eftersom parten på den ena sidan är ett i media nedskrivet och närmast demoniserat bolag, generellt refererat till som skandalbolaget Allra och på den andra sidan en del av den svenska rättsapparaten”.

Allra pekar på att Pensionsmyndigheten har bevisbördan och att man i kvarstadssammanhang ska nå upp till nivån sannolika skäl. Allra menar att Pensionsmyndigheten saknar bevisning för sina påståenden.

Allra pekar även på att Pensionsmyndigheten tvingats backa från tidigare påståenden bland annat att det saknas pengar i Allras fonder och att pensionsspararnas pengar är försvunna. Allra menar att myndigheten dragit tillbaka detta påstående pågrund av att det inte är sant.

”Sedan Pensionsmyndigheten sade upp samarbetsavtalet med Allra har 100 procent av kapitalet i finderna betalats tillbaka till Pensionsmyndigheten och spararna. Därtill har det kapital som förvaltades innan Pensionsmyndigheten avregistrerade Allras fonder genererat god avkastning till pensionsspararna”.

Allra noterar även att Ekobrottsmyndigheten ”övergivit tanken på att lagföra någon för påstådda brott i anledning av 2015 och 2016 års derivattransaktioner”.

Allra skriver att det finns en transaktion som som sticker ut i Pensionsmyndighetens talan och det är Notensteinwarranten som emitterades i oktober 2015. Warrant-emissionen var garanterad av banken Raffeisen. Allra uppger att varken EBM eller Pensionsmyndigheten har tidigare framfört kritik angående inköpet av denna. Allra skriver att transaktionen har granskats av flera instanser som har en annan uppfattning än Pensionsmyndigheten.

”Det kan inte råda någon tvekan om att Allra i detta fall tillgodosett principen om bästa orderutförande. Såväl DSP och Allra inhämtade flera prisindikationer och uppfyllde var och en principen om bästa orderutförande. Det pris som Allra accepterade var det bästa priset på den aktuella produkten som erbjöds. Transaktionen är noggrant granskad av oberoende instanser utan någon anmärkning”.

Allra uppger även att Pensionsmyndighetens påstående om att Allra borde ha avbrutit inköpet från Leonteq är ”svårförståeliga” då ”den aktuella warranten gav fondspararna en synnerligen god avkastning”.