"Alexander Ernstberger har berövats möjligheten till en rättvis rättegång"

Försvaret har analyserat båda domarna och kommit fram till att hovrätten har:
– avgjort målet utan att pröva Alexander Ernstbergers invändningar mot åtalet
– lagt andra omständigheter till grund för sitt avgörande än vad som åberopats av åklagaren
– medvetet avstått från att redovisa hur hovrätten har värderat bevisningen
– inte underrättat de tilltalade om att Hovrätten hade för avsikt att avgöra målet på ej åberopade

Enligt försvaret har Pensionsmyndigheten vägrat Alexander Ernstberger rätten till partsinsyn till det som talar till Ernstbergers fördel. Försvaret formulerar det till och med med att Pensionsmyndigheten medvetet har hemlighållit material trots att Kammarätten har förelagt Pensionsmyndigheten att omgående redovisa det dolda materialet.

Försvarets slutsats är att Alexander Ernstberger har berövats möjligheten till en rättvis rättegång.

Som exempel på ett grovt rättegångsfel pekar försvaret på att hovrätten helt bortser från att åklagaren i målet påstår att de aktuella värdepappren köpts till överpris och avstår från att pröva Ernstbergers åberopade bevisning.

I pressmeddelandet från försvaret för man också fram åsikten att hovrätten har prövat en fråga som inte på något sätt varit ”på bordet” nämligen att värdepappersaffären ”saknat legitimt syfte” trots det faktum att alla affärer, enligt försvaret, är genomförda utan att ha brutit mot någon lag eller näringsrättslig regel.

Alexander Ernstberger vidhåller att alla affärer är genomförda utan att ha brutit mot någon näringsrättslig regel eller lag. Försvaret hävdar också att varken åklagaren eller Pensionsmyndigheten har haft invändningar mot affärens legitimitet. 

– Pensionsmyndigheten har velat fullfölja affärerna och behålla den stora vinsten på 120 miljoner kronor trots att hovrätten menar att affärerna inte varit legitima, står det i försvarets pressmeddelande.

– För mig är det omöjligt att förstå hur hovrätten har kunnat komma fram till att warrantaffären saknat legitimt syfte när regelefterlevnaden har varit 100 procentig, säger Alexander Ernstberger i en skriftlig kommentar.

Han fortsätter:

– Flera statsråd och statliga tjänstemän har uttryckt sitt önskemål om en fällande dom i media vilket kan ses som ett uppenbart försök till att påverka domstolen. Därför är det särskilt viktigt att domstolen redovisar sina slutsatser i tydliga domskäl.

– Detta trots en tydlig, välskriven, enhällig och övertygande helt friande tingsrättsdom. Målet prövades av två mycket kompetenta juristdomare med särskild erfarenhet från ekobrottmål. Hela domen från hovrätten kom faktiskt som en chock, säger advokat Carl-Johan Malmberg i sin presskommentar.

Bakgrunden är att Ekobrottsmyndigheten väckte åtal i det så kallade Allramålet 2018. Den 31 januari 2020 ogillas åtalet i sin helhet och Ernstberger frias på samtliga punkter. Åklagaren överklagar domen till hovrätten och den 22 juli 2021 döms Ernstberger via hovrätten till sex års fängelse, tio års näringsförbud och ett skadestånd på 300 miljoner kronor. Nu överklagas hovrättens dom till HD.